ES eller AS?

...ibland funderar man!

Det skiljer bara en vokal mellan ES och AS. En vokal som kan betyda så mycket. Läste på Golden Hill där en skribent ställde frågan:

- Vad är bäst? Sist i ES eller först i AS?
- Sist i ES, blev svaret!

Frågeställaren ställde då självklart en följdfråga:
- Varför är det bättre att ligga sist i ES än först i AS? Är det inte roligare att vinna matcher än att bara förlora?
- Det finns över 30 miljoner i skäl att hellre spela i elitserien!

Där har vi troligen pudelns kärna. Att vara med i ES genererar så otroligt mycket mer pengar via TV-avtal än vad man någonsin kan få i AS. Nu är jag inte säker på att just 30 miljoner är det alldeles korrekta beloppet men det är väldigt mycket mer än de knappa 1,3 miljoner AS-lagen får sig till dels. Även här är jag lite osäker på vilket belopp det faktiskt rör sig om.

- Oavsett om beloppen är helt korrekta eller inte så ligger de inom sannolikhetens gräns. Snacka om "De fattiga och de rika" i svensk ishockey.

Nästa frågeställning kanske är mer intressant(i alla fall för mig):

- Är det roligare att följa ett lag i ES än i AS?

Personligen är det mig ganska likgiltigt, helt ärligt, om mitt Gulsvart spelar i AS eller ES. Så länge man hyser en stor kärlek för sitt lag spelar inte divison någon roll. Men det gäller mig, kanske inte dig, och definitivt inte de tusentals Västeråsare som väljer att inte gå på matcherna. Självklart vore det trevligt om vi kunde ta oss upp till ES en vacker dag. Det är liksom det som allt går ut på. Men i min lilla värld, där jag trivs väldigt bra, duger det gott med ett lag som lirar i AS och gärna playoff med påföljande Kvalserie!

Har man inga pengar kan man inte ta sig upp till finrummet(ES) men när man väl är där då regnar det manna rakt ned i klubbkassan. Då gäller det "bara" att hänga kvar. Till vilket pris som helst. Och det förstår alla att risken är överhängande att man i ivern att hänga kvar gör kortsiktiga, och riskabla, investeringar som riskerar att äta upp de framtida inkomsterna.

Någonstans där, i detta ekonomiska och moraliska dilemma, befinner sig just nu AIK. Ska de förlita sig på sin billiga(relativt) trupp och "hoppas" på att de klarar sig kvar (få massa miljoner) eller ska de chansa och värva dyrt för att öka möjligheterna att hänga kvar(och få massa miljoner)?

Som jag ser det vore det enklast om man ser till att man har ett riktigt bra lag innan man går upp i ES men det är minst sagt lättare sagt än gjort! Se på Leksand som i flera års tid haft lag som ansetts ES-mässiga av många experter. Det kanske de har varit, men, det gäller ju att ta sig upp också....

Kort sagt. Jag är rätt nöjd med att följa mitt lag i AS  - är du?