28 februari 2013

Så går det - omgång 51


Kvällens omgångar i hockeyallsvenskan. För den som inte orkar vänta kommer här resultaten:

BIK Karlskoga - Leksands IF
- Ett heltänt BIK kommer ut och kör över ett stillastående Leksand under första perioden. Trots massivt spelövertag lyckas inte BIK få in mer än en puck i kassen. Under andra perioden vaknar masarna till och börjar ta över matchen. Innan perioden är slut har man vänt på steken och leder inför sista perioden. Matchen står och väger länge innan Leksand dödar matchen med två snabba mål. BIK får inrikta sig på förkval.
Tips: 2-4

Djurgårdens IF - Karlskrona HK
- Ett till början lojt och krampaktigt DIF har stora problem mot ett avslappnat KHK. Första perioden slutar mållös och publiken börjar visa sitt missnöje med spridda burop och visslingar. Den andra perioden blir bättre ur Djurgårdsperspektiv men KHK hänger med överraskande bra. Inför sista perioden har DIF endast ett mål upp och publiken misströstar. KHK gör en av sina bästa perioder på bortais under säsongen och lyckas ta matchen till förlängning. Djurgården vinner i sudden men är borta från striden om direktplats till KS!
Tips: 2-2 (3-2)

Troja Ljungby - Malmö Redhawks
- Otroligt nog har Malmö fortfarande chansen att nå playoff. Och man tar den chansen. Troja har inget att spela för och gör en blygsam insats. Från Oskarshamn kommer genast anklagelser om läggmatch.
Tips: 2-6

IK Oskarshamn - Asplöven HC
- IKO som länge haft matchboll i kampen om den sista playoffplatsen går på ännu en mina. Ett vilt kämpande Asplöven, som behöver poäng för att klara kontraktet, vinner med uddamålet. IKO förlorar därmed sin tredje raka match. Supportrarna skyller förlusten på Evan McGrath som skrivit koktrakt med Västra Frölunda under pågående säsong.
Tips: 3-4 

Mora IK - Tingsryds AIF
- Efter en miserabel säsong har Mora fortfarande chansen att knipa den sista playoffplatsen. Trots hemmaplan kommer man gå bet på uppgiften. Tingsryd som nu måste vinna en match blir för starka. Matchen går till förlängning där TAIF avgör på straffar!
Tips: 3-3 (3-4)

Södertälje SK - Almtuna IS
- SSK klara för KS. Nu handlar det om att bevaka andraplatsen för att få fördelar i kvalserien. De möter ett Almtuna med bra form. Matchen blir jämn och oviss in i det sista. Med fem minuter kvar av matchen kommer avgörandet. Almtuna drar på sig en utvisning och Mikael Nylander sätter upp Damien Fleury som sätter det avgörande målet. Ridå Almtuna och säg hej till negativt kval!
Tips: 2-1
Västerås HK - Örebro HK
- Derbydags. En klassiker. Två lag med bra form. Ett offensivt starkt och välspelande Örebro mot ett defensivt ramstarkt Västerås. En match som betyder mer än poäng. Här gäller att visa vem som är tuffast, bäst, och starkast. Här gäller att pinka in revir. Risken finns att vi möts igen och till dess gäller att sätta sig i respekt. Lager kommer turas om att föra och matchen tas till förlängning. Där drar vi det längsta strået med mål av Eric Johansson! Kvalserien, här kommer vi........
Tips: 3-3 (4-3)

27 februari 2013

Inför Örebro - Gurksång..



Till alla Örebroare - lyssna och njut!

Säger som Stefan Warg: "Vem fan, vill bo, i Örebro?"

Två kvar...



Västerås - Asplöven 5-3
Så var den första av tre avklarade. Seger mot ett vilt kämpande Asplöven. Det satt precis så där lagom hårt åt att man började få lite fjärilar i magen innan slutsignalen kom som en befriare av stora mått. Vi vann med 5-3 och kan nu andas ut, samla ihop oss, och ladda för nästa uppgift - Örebro!

Hur ska man summera matchen mot Asplöven? Vi började bra och tog ett rätt bra grepp om matchen. Målchanser staplades på hög och vi lyckades trycka in två puckar relativt snabbt och bekvämt. Sedan drog vi ned på farten, koncentrationen, och lockades in i Asplövens mer ryckiga spelstil. Plötsligt såg det mesta rätt ostrukturerat ut, både framåt och bakåt. Asplöven fick allt mer tid i vår anfallszon och med bara någon minut kvar av första perioden tryckte de in sin första reducering. Perioden slutar 2-1 men sett till chanser borde vi haft något mål till med oss.

Andra perioden står vi väldigt mycket på hälarna och tittar på. Asplöven trampar på riktigt duktigt och etablerar gång på gång tryck i vår egen zon. Givetvis vänder vi tillbaka och genom ett långt anfall lyckas vi till slut skapa skott, retur, och mål fram till 3-1 genom #10 Mark Santorelli. Inte speciellt logiskt, men, vad fan gör väl det! Tro nu inte att vi lyckades skapa oss lugn och ro inför tredje perioden? Asplöven lät sig inte nedslås utan kämpade på och till slut kom deras belöning.  De lyckades återigen snurra runt, och snurra bort, vårt försvar och klappar in sitt andra reduceringsmål! 3-2 på tavlan och ännu en gång gör sig fjärilarna i magen påminda.

Periodens stora behållning är Marcus Söderqvist som i ett powerplay täcker skott med foten, får fruktansvärt ont, och kan knappt hålla sig på benen. Men istället för att gnälla jobbar han troget vidare och försöker täcka nästa backskott med - huvudet! Sanslöst! I nästan två minuter strider han med ena foten till synes obrukbar! Stort!

Den tredje perioden hinner gå fem sex minuter innan vi bjuds vårt andra numerära överläge. Denna gång visar Gulsvart ingen pardon. Pucken ska bara in. Skott, retur, skott, retur, skott, retur, retur, och till slut lyckas Matt Fornataro lirka in pucken under armen på en simmande Asplövenmålvakt. Tack för det! 4-2 och nu är det väl ändå klart? Nehej, icke! Återigen trycker Asplöven ned oss djupt i egen zon och frispelar en back i slottet som krutar in 3-4. Försvarsspelet hade en del övrigt att önska denna kväll, minst sagt.

Men mer än så orkar inte Asplöven med, som tur är, och vi kan slutligen avgöra med ett mål i tom kasse. Målskytt även denna gång Matt Fornataro framspelad av David Lundbohm.

Summering: Vi gör en stabil insats. En bra början men sedan bara glimtvis bra offensivt spel. Defensiven svajade rejält några gånger denna kväll. Imponerande dock att vi håller ihop det hela så bra trots att lagmaskinen inte var så välsmord denna afton. Man kan lugnt säga att vår lägsta-nivå numera är anständigt hög och, återigen, vårt boxplay är verkligen grymt bra. 

Asplöven har vuxit rejält i slagstyrka sedan jag såg dem senast i ABB Arena. Riktigt bra offensiv, flera kreativa och skickliga spelare offensivt, bra passningspel, bra fart på rören och en duktig målvakt. Det enda som saknades var lite mer stabilitet i egen zon. Hoppas verkligen de klarar sig kvar...

När det gäller spelarkritik så väljer jag att passa denna gång. Alla bidrog efter bästa förmåga men ingen stack ut på ett mer påtagligt sätt. Glädjande dock att Matt Fornataro börjat pricka in några puckar i nätet igen. Kul även att Mark Santorell fick pris som matchens lirare..

Örebro nästa...
- Inlägg inför denna match är under beredning..

26 februari 2013

Så går det..


Bloggen väljer att på ett mer påtagligt sätt ta ställning till de återstående omgångarna av Hockeyallsvenskan. Därför kommer nu resultaten för kvällens omgång:


Troja - Mora
- Ett avslappnat Troja med en nöjd Herr Ross i förarsätet fortsätter sin Odyssé mot sommaruppehållet. Föreningen har sitt på det torra sedan länge och är både mätta och förnöjda. Dock vill man samla in så många poäng som möjligt och därmed ta med sig en fin avslutning inför nästa säsong. Mora, å andra sidan, med Herr Wener i spetsen, fortsätter sin Golgatavandring. Inget får de gratis. Allt är emot. De gör kanoninsatser i omgång efter omgång, dominerar spelet, men får inga poäng. Herr Wener suckar, stönar, och hittar nya ursäkter. Inte heller idag blir det poäng. Efter denna omgång blir det ridå, på riktigt. Då hjälper inte ens en anmälan till Disciplinämnen längre..
Tips: 5-1

Almtuna - IKO 
Uppsalas stolthet har hastigt och lustigt bjudits in till nytt kontrakt. För ett antal omgångar sedan låg man åtta(8) poäng bakom rivalen Tingsryd. Man åkte ned till Nelson Garden Arena och lyckades med konststycket att vinna! Detta trots att TAIF, vid ställningen 1-1 i sista perioden, fick chansen att spela 5-4 i fem minuter! Där avgjordes nog hela bottenstriden till Almtunas fördel. Det blir tre nya fina poäng idag och därmed för IKO sikta in sig på nästa match för att säkra spel i förkvalet.
Tips: 4-1

Malmö - Södertälje
Dags för MIF att visa upp sin bättre sida igen. Hemmapubliken behöver det efter en vårsäsong mest i moll. Trots en fin avslutning av höstsäsongen finner vi återigen Malmö på en blygsam nionde-plats i serien. Orsaken är givetvis den räcka av förluster laget radade upp i början av vårsäsongen. Vi minns alla Mats Lusth´s utspel då han hävdade att "Malmö är det lag som kommer tjäna på att NHL-lockouten upphör". Det blev inte riktigt så, typ! Nu tror jag dock MIF tar sig samman och vinner hemma mot SSK. Nu handlar det helt enkelt om att återvinna lite av supportrarnas förtroende. Att återupprätta lite av den heder som gått förlorad säsongen 2012/13.
Tips: 6-2

Karlskrona - BIK Karlskoga
Ett KHK som sedan länge förberett sig mentalt för att negativt kval har allt mer börjat få ihop sitt spel. Speciellt på hemmaplan. Senast fick IKO vända hem utan poäng. Viktigt för KHK att de tar med sig så mycket positiva vibbar som möjligt till sitt kvalspel. De möter ett BIKKarlskoga som radat upp förluster den senaste tiden. Här finns det risk för skräll. Får inte BIK håll på KHK snabbt så kan det bli ännu en förlust för  Skogsraggarna. 
Mitt tips: 3-3 (3-4)

Leksand - Örebro 
Kommer Leksand gå för 50, 60, 70, 80, 90, eller 100%? Svaret får vi efter matchen. Vid förlust är det självklara svaret att "man sparat på krafterna" och att "man inte gått mer än 45%", typ. Sätter man in Hanses i mål så vet vi redan från start. Då är de inte intresserade av att vinna. Örebro har fortfarande en mikroskopisk chans att ta en direktplats men då måste de vinna sina tre återstående matcher. De spelar i tur och ordning mot LIF, VIK, och BIK. Tufft program. ÖHK spelade bra senast hemma mot DIF och ska inte räknas bort trots tunga avbräck i spelartruppen.
Mitt tips: 2-5


Västerås - Asplöven




Tre kvar..



Så är det. Tre matcher kvar av årets seriespel i hockeyallsvenskan. Det har som vanligt gått ruskigt fort. Känns som igår då serien drog igång. Många puckar har studsat runt på isen i ABB Arena. Många skär har tagits. Det har tacklats, ramlats, och stångats. Spelare har svurit, suckat, jublat om vart annat. Allt har med andra ord varit precis som vanligt. Nåja, inte riktigt. Denna säsong är vi på väg att lyckas med något vi inte klarat av tidigare säsonger. Vi är nämligen på väg att avsluta serien på bästa sätt. Äntligen ser det ut som om vi lyckas vara bäst när det gäller som mest. En nog så svår konst.

I dagsläget har vi några poäng upp på lagen bakom oss. Frågan är om vi nu kan förvalta det gyllne läge som laget kämpat sig till. För så är det. Laget har vunnit sju raka segrar och man har gjort det på olika sätt beroende på motståndare. I vissa matcher har den egna offensiven varit vapnet för dagen i andra den starka defensiven. Laget har visat upp en enastående förmåga att anpassa sig till motståndet och utifrån detta hittat en väg fram till segrar. Längst bak har vi hela tiden haft en målvakt som spelat närmast episkt bra. 

Den stora frågan är nu om vi är redo att ta det sista steget för att kröna denna säsong med en sportslig framgång utöver det vanliga? Kvalserien är inom räckhåll. Smaka på den, alla tvivlare! Till och med undertecknad tvingas nu till avbön inför detta faktum. Understundom har jag själv varit ytterst tvivlande till våra möjligheter att nå spel i kvalserien. Inte utan grund, måste jag tillstå. Ser man tillbaka cirka tio omgångar så fanns det inget som tydde på den senaste tidens utveckling. Jag inbillar mig att inte ens den mest obotliga optimist kunde tro på den fantastiska utveckling laget nu haft. Oavsett vilket, om vi sviktade i vår tro eller inte, så är vi nu väldigt nära. Det enda som återstår är tre små hinder:

Västerås - Asplöven
Västerås - Örebro
Karlskrona - Västerås

Tre matcher där vi är i ägo av den så kallade matchbollen. Vi har råd att förlora en match. Frågan är bara vilken vi väljer att förlora? Eller kommer vi överhuvudtaget att förlora? Lika väl som vi kan gå obesegrade så kan vi förlora alla dessa tre matcher. Så är det och det är inget att hymla om. Större under, eller katastrofer,  har skett. 

Västerås - Asplöven
Själv anser jag denna match vara den knepigaste att vinna. Asplöven som vi besegrat, om än med visst besvär, i tre raka matcher kan mycket väl bli en styggelse att möta. De är i princip klara för en ny säsong i HA och kan spela helt utan press. Här finns en utomordentlig risk för underskattning från våra spelare. Ja, jag vet. Ingen kommer vilja erkänna detta före, under, eller efter match, men likt förbaskat finns en risk att spelarna inte tar uppgiften på fullaste allvar. Smyger det sig in bara några procent lättja inför uppgiften så är det fara å färde. Kort sagt vill jag påstå att den farligaste motståndaren i morgondagens match är spelarnas inställning. Med fel inställning kan det gå rakt åt pipsvängen. 
Mitt tips: 4-3


Västerås - Örebro
Här känner jag mig mer trygg. Mot Örebro kommer spelarna vara motiverade och laddade och risken för underskattning är obefintlig. Jag är övertygad om att laget kommer göra en helgjuten insats och bärga alla tre poäng. 
Mitt tips: 4-2


Karlskrona - Västerås
KHK har spelat bra på hemmaplan i slutet av seriespelet och vill säkerligen avsluta på ett bra sätt inför sitt kvalspel. Att komma ned till Karlskrona för att säkra en plats i Kvalserien ska vi undvika till varje pris. Risken är stor att det blir förlust. Därför känns det bra att vi redan säkrat vår direktplats genom vinster mot Asplöven och Örebro.
Mitt tips: 3-1


24 februari 2013

Serieledarna orka inte med oss....

Pengar är inte allt...


Leksand - Västerås 1-2
Det blev lite bättre, fel, det blev mycket bättre än förväntat. Gulsvart hade precis rätt kostym på sig i dagens svåra bortamatch mot seriesuveränen Leksand. Kostymen var av modell blåställ. En perfekt klädsel för att stå emot hemmalagets anstormning. För visst blev matchbilden den förväntade. Ett offensivt spelskickligt Leksand drog upp farten och ångade på mot Lars Johansson från första nedsläpp. Gulsvart svarade upp på bästa sätt och stångade ut alla fiender mot sargkanter och sarghörnor. Därifrån tilläts Leksand skicka in trissan mot Lars Johansson som oftast hade fri sikt och därmed kunde avvärja.

Men istället för ett hemmamål svarade Viktor Mårtensson, Kenneth "Bacon" Bergquist samt Matt Fornataro upp med att ge Gulsvart ledningen i matchen. "Tuffe Viktor" knuffade fram pucken till "Bacon" som i sin tur trampade in mot en LIF-back. Men istället för eget avslut vickade han elegant över pucken till Matt Fornataro som fick närmast öppet mål att panga in 1-0

Precis den start som Fagervall hade önskat sig. Leksand försökte, och försökte, sätta tryck mot vår kasse men lyckades sällan. När det var någon enstaka minut kvar av perioden missade vi att lägga ut pucken ur zon. Trissan hamnade istället hos Johan Ryno som gjorde några patenterade Vikingline-svängar innan han lyfte iväg pucken mot Lars Johansson. Ett harmlöst skott som påpassligt styrdes i mål av Jens Bergenström. Perioden slutade därmed 1-1 som får ses som väldigt rättvist.

I andra perioden ångade Leksand på rätt bra och hade bud på mål men utan att lyckas. Det gjorde däremot Gulsvart. För en gång skull kunde vi utnyttja ett powerplay när det behövdes som mest. Lycklig målskytt blev Christoffer Björklund som höll sig framme på en retur och kunde sopa in ledningsmålet till 2-1.

Den tredje perioden blev en lång och nervös väntan på slutsignalen. Leksands attacker blev allt mer desperata och man såg verkligen att de ville gå ifatt. Vid flera tillfällen var vi snubblande nära att sno pucken på egen blå och skapa fina spelvändningar då våra motståndare slarvade vid uppspelen. I slutet av perioden valde tränare Appelgren att toppa upp laget för att sätta än mer press mot Lars Johansson. Inte ens spel i sex mot fem sista minuten hjälpte Leksand denna gång. Vi orkade spela disciplinerat och klokt i sextio minuter när det som mest behövdes. Oerhört starkt!

Summering:
- Laget gör en heroisk insats defensivt och lyckas med konststycket att stoppa seriens bästa offensiv från att göra mer än ett mål. Det som imponerade mest på mig i denna match var det lugn som backarna utstrålade genom hela matchen. Man valde hela tiden den enklaste/bästa lösningen för att ta sig ur zon. Väldigt sällan lyckades Leksand checka fast oss utan vi hittade hela tiden spelvägar ur deras press.

- Offensivt finns det givetvis mer att önska av Gulsvart men samtidigt är det en styrka att kunna spela så disciplinerat defensivt och ändå ha kraft till flera riktigt farliga spelvändningar. Det vi fick se idag var egentligen ett optimalt spel för bortaplan. Med stort tålamod kommer man långt. Till slut börjar motståndarna ta allt större risker för att ta sig igenom vår defensiv vilket öppnar upp för vassa spelvändningar. Perfekt!


Nu väntar en spännande match mot Asplöven i ABB Arena. Lyckligtvis, för oss, är de i princip klara för en ny säsong i Allsvenskan och kanske är lite mätta. De har just nu nio poäng upp på Almtuna, under strecket, med tre omgångar kvar att spela. Tar vi minst en poäng i den matchen är vi väldigt nära en direktplats till kvalserien....

23 februari 2013

Vad är det som händer?

Det bästa som finns är att må bra!


För inte allt för många omgångar sedan var det mest dystra miner kring vårt, Gulsvart. Spelet lyste med sin frånvaro och allt pekade på en säsong som skulle sluta i moll. Inte kändes det bättre då truppen utsattes för stora förändringar ända fram till den sista januari. Spelare skickades iväg, lånades ut, och nya tillkom. Trots dessa förändringar fortsatte det skrala spelet.

I omgång 39-41 lyckades vi tappa viktiga poäng mot lag från nedre delen av tabellen:


Tingsryd -VIK 2-1 (sudden)
VIK - Almtuna 3-2 (sudden)
Troja VIK 1-0
Utdelning: 2 av 9 poäng!

Mot Almtuna ledde vi matchen med 2-0 efter halva sista perioden. Trots det lyckades vi tappa matchen till förlängning. Lyckligtvis klev ett ny-förvärv, Eric Johansson,  fram och gjorde mål fram till 3-2 och seger. I bortamatchen mot Troja var vi återigen otroligt uddlösa i vår offensiv.

Men, sedan hände något! I matchen mot SSK hemma i ABB Arena exploderade plötsligt laget. Under två perioder fick vi på läktaren uppleva en fullständig orgie av anfallsspel från Gulsvart. Spelaren visade plötsligt upp en fart och frenesi som inte funnits på hela säsongen! Matchen vanns till slut, väldigt knappt, med uddamålet och någonstans där och då  fick laget tillbaka tron på sig själva..

Vad ska man annars säga om följande matchsvit:
VIK-SSK 4-3

Mora - VIK 0-4
VIK-Oskarshamn 4-3
Djurgården -VIK 2-3 (sudden)
VIK-Malmö 4-1
VIK-Bofors 2-0
Utdelning: 17 av 18 poäng!

Sex spelade matcher, sex vinster, 17 av 18 poäng, mot riktigt bra motståndare! Sannerligen säger jag eder alla att inte blir man klok på detta med lagidrotter...

Det är inte utan att jag nu sitter och funderar på några avgörande ögonblick som fått laget att växa och numera framstå som en aspirant till kvalserien. Ska jag välja ut det viktigaste ögonblicket, händelsen, från ovanstående matchsvit så blir det:

- Målet som inte blev mål! SSK gjorde faktiskt en regelrätt kvittering till 4-4. Kanske blir det en "domartavla" som ger oss just de poäng som behövs för att ta oss till kvalserien?


Västerås - BIK Karlskoga 2-0
I matchen mot BIK Karlskoga inträffade just det som man fruktat mest. Laget föll tillbaka, rejält, och såg ut att ha tappat allt! In på isen kom ett gäng ängsliga(!) spelare som givmilt gav bort initiativet till sina motståndare. Första perioden blev vi fullständigt överkörda av ett aggressivt spelande BIK. Att förlora skotten med 2-15, på hemmaplan, i en match av denna dignitet var inte vad man förväntat sig. Som tur var så  avlossades de flesta skott mot Lars Johansson från svåra vinklar eller utan skymning. Det var bara ett fåtal avslut som verkligen hotade att spräcka hans nolla.

Den andra perioden blev lyckligtvis bättre ur ett hemma-perspektiv. De första tio minuterna spelade Gulsvart åter som ett vinnande lag och hann med att peta in ett ledningsmål genom David Lundbohm. BIK Karlskoga valde att ta en time-out och kunde därefter ta över även denna period. Senare delen av andra perioden var det en kanonad av skott och anfall mot Lars Johansson som fortsatte vägra vika ned sig. Som närmast kom BIK Karlskoga då pucken träffade ena stolpen.

I den tredje perioden lyckades Gulsvart få lite bättre fart på grejerna och kunde matcha BIK:s fart på ett bättre sätt. Spelet jämnade ut sig en aning och vi lyckades allt bättre få stopp på motståndarnas fart genom mitt-zon. Fortfarande hettade det till rejält några gånger hos Lars Johansson men detta var en kväll då pucken helt enkelt inte ville in i vår egen kasse. Som närmast var ett ribbskott där domaren tvingades konferera med måldomaren.

Ska man summera matchen mot BIK Karlskoga så måste man hylla Gulsvarts defensiv. Då inkluderar jag självklart målvaktsspelet. Det måste vara otroligt skönt att kunna förlita sig på sin starka defensiv då anfallsspelet helt, eller delvis, går i stå. Vi vet alla att det alltid kommer dyka upp chanser offensivt för den tålmodige. Så utvecklades denna match. Vi behövde sju åtta minuters offensivt spel i början av andra perioden för att lägga grunden till denna viktiga seger. Efter det bevakades ledningen och laget gick fram på de chanser som bjöds.

Samtidigt som vi hyllar lagets ramstarka defensiv i matchen mot BIK är det även på sin plats att tacka Fru Fortuna. Utan hennes hjälp hade det aldrig gått vägen...

Leksand borta!
Nu står vi inför en otroligt svårt uppgift. Leksand i Tegera Arena. Ett Leksand som tycks omöjliga att besegra denna säsong. Ett Leksand som aldrig viker ned sig oavsett matchbild. Ett Leksand som utan tvekan är det bästa laget i årets allsvenska.

Ska vi ha en chans i dagens match krävs något utöver det vanliga av laget. Vi måste nämligen göra något vi inte gjort på hela säsongen, typ! Vi måste spela lika stabilt i tre perioder. Trots att vi nu har sex raka matcher utan förlust har vi inte lyckats spela den "perfekta" matchen. Ett litet orosmoment är bl.a vårt powerplay. Borta mot Mora avgjorde vi matchen till vår fördel genom två mål i pp. I matchen hemma mot Malmö var vi direkt usla i powerplay. Där måste vi få igång produktionen. Där har vi troligen nyckeln till eventuell seger i dagens match och en förutsättning för att vi tar oss till spel i kvalserien.

Tips dagen match:
Leksand - Västerås 2-2 (2-3)







19 februari 2013

Segt Malmö överkört och hemkört!

Västerås - Malmö 4-1
Det bidde aldrig någon riktigt match mot Malmö denna gång. The Red Hawks uppträdde mer såsom The Ded Hawks i gårdagens match. Faktum är att det matchscenario som spelades upp var kusligt likt förra hemmamötet. Även den gång kom Gulsvart ut och fullständigt körde över MIF under första perioden. Skillnaden då, mot nu, var utdelning på hårt slit och flit. Nu var det vi som fick målen med oss även om utdelning till en början var rätt mager. Första målet kom via backskott och styrning i mål av David Lundbohm. Om pucken gick via benskydd eller klubba låter jag vara osagt. Mål blev det. Dock det enda vi mäktade med under första perioden trots många fina chanser.

Somliga på läktaren började under pausen dra paralleller till förra mötet och menade att vi behövde något mål till för att känna oss säkra. Så påpassligt då att vi stänkte in 2-0 redan efter tjugoåtta sekunder i den andra perioden. Matt Fornataro snodde pucken av en sömnig MIF-back och serverade David Lundbohm som enkelt lade in trissan i nätet. Suveränt! Det var inte sista gången denna match vi snodde pucken av sömndruckna motståndare. Stundtals var det lite lyteskomik över tillställningen då MIF inte ens klarade av att slå pucken till icing! Ännu ett mål föll i den andra perioden då Marcus Söderkvist lyfte in pucken från backposition och, självklart, David Lundbohm höll sig framme med klubban och styrde in sitt tredje mål för kvällen. 

Efter vårt tredje mål sjönk kvaliten på spelet. Malmö syntes inte ha kraften att gå till anfall och Gulsvart såg lite lagom nöjda ut med resultatet på tavlan. Inte ens när vi bjöds på spel fem mot fyra lyckades laget sätta något större tryck mot Malmös mål. Man såg helt enkelt lite loja och tillbakalutade ut. Spelade mer av tiden än jobbade för ännu ett mål framåt. 

Tredje perioden blev mest en expeditionsaffär. En inväntan på slutsignalen. Malmö lyfte upp spelet en aning, och vad annat var att vänta, och Gulsvart nöjde sig med att artigt lägga ut pucken i mittzon och låta MIF vända om, igen och igen.

Självklart fick Malmö lite utdelning för sitt slit och reducerade till 1-3 med knappt tre minuter kvar och valde snabbt att ta ut målvakten. Tack för det sa Kenneth "Bacon" Bergvist som snappade upp pucken i egen zon , la den på bladet  på Matt Fornataro, som skrinnade ut i mittzon och la in pucken i övergiven kasse. Skönt med 4-1 på tavlan. Bra med ännu ett mål. Kampen mot DIF handlar som bekant om just målskillnad. Just nu har vi några mål upp på dem vilket kan bli avgörande när tabellen summeras efter sista omgången.

Spelarkritik:
- I denna match var det flera spelare som överraskade positivt på mig. En var Mikael Fryklund. Man kan lugnt säga att den pojken utvecklats denna säsong men jag var inte beredd på att han skulle bli så bra, redan nu! I denna match klev han fram som aldrig tidigare och visade upp ett helt annat självförtroende i sitt agerande på isen. Det var så att man trodde sig se Patrik "Bulan" Berglund på isen. Dessutom en snabbare variant av nämnde spelare. Samma pondus, samma fina klubbteknik, men lite mer fart under rören. Vad månde bliva av denne yngling?

- I övrig anser jag att alla spelare gjorde en gedigen insats. Stabilt, är nog ordet!




17 februari 2013

Nu ställs allt på sin spets..

Efter fyrtiosex omgångar ställs nu laget inför skranket. Ska allt falla kommande sex omgångar eller får vi uppleva något vi saknat de senaste tre säsongerna? Vi har haft en oförmåga att knyta ihop säcken, ta vara på  våra chanser, på ett enerverande dåligt sätt. Antingen i slutfasen av serien eller i det efterföljande playoff-spelet. 

Förra säsongen bjöds vi flera möjligheter under slutomgångarna att ta in på BIK Karlskoga och snuva dem på den åtråvärda tredjeplatsen. En plats som innebar spel i kvalserien. Blir det samma visa denna gång? 

På måndag möter vi Malmö hemma i ABB Arena. Ett Malmö som fått stopp på sin makabra förlustsvit(8 raka) och ännu har chans att nå playoff. Senaste två matcherna har Malmö lyckats vinna, om än med viss möda, och vill naturligtvis ta tre nya poäng. Vi kan med andra ord inte räkna med annat än att Malmö kommer bjuda upp till dans, på alla sätt. 

Som vanligt kommer matchen vinnas av det lag som har bäst inställning, som är hetast, som är beredda att offra mest. Förhoppningsvis är det Gulsvart som drar det längsta strået men jag är inte alls säker, inte säker på minsta sätt...

Trots att vi har vunnit de fyra senaste matcherna, mot mycket bra motstånd, ser jag inte oss som favoriter i morgondagens drabbning. Vad vi gjorde för några dagar sedan är nu helt ointressant, har inget värde, betyder nada. Våra insatser senast genererar inte en enda poäng i morgondagens match. Inte ännu, i alla fall.

Den stora frågan blir om laget kan undgå att drabbas av stundens allvar och istället bara gå in och göra sitt jobb i sextio minuter. Alla spelare vittnar om hur kul det är att spela matcher då det verkligen gäller något och brukar hävda att "det är det bästa som finns". Hög tid nu för spelarna i Gulsvart att leva upp till detta. 

Ett mycket stort ansvar vilar även på våra tränare under de avslutande omgångarna av grundserien. Nu finns inte längre några ursäkter. Laget är i princip helt skadefritt, alla spelare finns tillgängliga, och man har haft fyrtiosex omgångar på sig att förbereda laget inför slutspurten. Nu ska allt sitta, allt fungera. 

Nu handlar det "bara" om att alla spelare ska nå sin pik. Nu måste alla upp på sitt max. Nu räcker det inte att göra 95% i sitt byte. Här är det "all in" som gäller i varje byte, varje period och match, fram till att säsongen är över. Inget annat duger...

Malmö kommer garanterat gå "all in" mot oss under morgondagen och då måste vi vara där, redo, beredda, och ge tillbaka med samma mynt....

Tips: 4-2


14 februari 2013

Fjärde mötet - tredje segern.

Djurgården - Västerås 2-3 (sudden)
Nu kan vi summera denna säsongs möten mot anrika Djurgårdens IF i årets seriespel:

VIK-Djurgården 3-0
Djurgården - VIK 2-3(sudd)
VIK-Djurgården 1-2 (str)
 Djurgården -VIK 2-3 (sudden)

VIK har 10-6 i mål och vinner med 8-4 på poäng. Inte alls så illa med tanke på både det ena och det andra. Trots allt har DIF hela tiden setts som lite av favoriter att ta sig till kvalserien denna säsong. Lite kul då att vi faktiskt vunnit tre av fyra möten och bara förlorat en match och då på straffar. Vem hade trott det då serien startade? Att VIK och DIF är två jämnstarka lag syns inte bara på våra inbördes möten utan även på att lagen nu står på samma poäng i tabellen.

Gårdagens match var lika jämn som tidigare möten. En stabil defensiv insats under matchens två första perioder ledde fram till en skön 2-0 ledning inför den avslutande perioden. Våra mål var riktiga delikatesser. Första målet för säsongen av #26 Christoffer Björklund som transporterade pucken från egen blå genom mittzon, in i anfallszon, och slutligen vek in mot mål och petade in trissan under DIF:s målvakt. Stort! 2-0 till oss var minst lika vackert då vi kunde vända spelet och via tre snabba pass friställa #33 Marcus Jonsson som elegant vickade bort målvakten och smekte in pucken.

Sista perioden såg det ut som om vi hade kontroll på matchen. Djurgården försökte och försökte men hade fasligt svårt att hitta bra vägar fram till vårt mål. När vi så fick ett powerplay kändes matchen hemma. Chans till att hänga in 3-0 och stänga butiken. Så ska man givetvis inte tänka för då blir det genast bakläxa. Så även denna gång. Lite fummel längs sargen i anfallszon, tappad puck, och blixtsnabb spelvändning för DIF. Genast stod det 1-2 på tavlan. Några minuter senare satt vi rejält i skiten då DIF enkelt spelade sig förbi genom mittzon och Ölvestad, av alla, fick trampa mot mål och trycka in 2-2. Helt plötsligt var matchen vidöppen och undertecknad fick dåliga vibbar. Skulle DIF göra en "Leksand" och vända matchen fullständigt?

Men denna gång var det vår tur. Vi lyckades hålla undan till full tid och kunde, mot alla odds, vända tillbaka matchen till vår fördel. Otroligt skönt att just #61 Matt Fornataro fick trycka in segerpucken till 3-2!

I vanlig ordning var #1 Lars Johansson oerhört stabil i kassen men det behöver knappt nämnas längre...


Att sjunka som en sten
En annan sak man kan notera är att ryktet om vår död i årets serie varit betydligt överdriven. Det var många som kraxade om att vi "skulle sjunka som en sten" i serien då våra NHL-proffs lämnade. Visst såg det magert ut en period strax före och efter jul men nu ser det ut som att laget hittat ett mer vägvinnande spel. Det är inte alltid så spirituellt och vackert alla gånger men man får allt mer en känsla av att LAGET börjar ta form. Fler och fler spelare börjar göra mer rätt ute på isen - samtidigt. Spelare som tidigare varit anonyma börjar nu ta plats i rampljuset på ett positivt sätt. Det är nödvändigt på alla sätt och vis.

Grundbultar
Själv tycker jag det finns en handfull spelare som under hela säsongen hållit en väldigt jämn och stabil nivå. Lagets grundbultar. Spelare som burit laget och aldrig vikt ner sig även när det gått som tyngst. Stefan Warg, Matt Fornataro, Marcus Söderkvist, är tre goda exempel på detta. Två defensiva slitvargar och en offensiv spjutspets. Fram till sin skada kvalade även Jonas Emmerdahl  in i denna grupp av spelare.

Tyvärr har övriga spelare i truppen, fram till omgång 36 varit alldeles för mycket upp och ned. Det har inte funnits den riktiga stabiliteten. Förklaringar och orsaker till detta finns givetvis och ibland är spelare ursäktade av sjukdomar, skador, och behöver naturligtvis tid att komma igång igen. När truppen dessutom störs av en stor spelaromsättning fram till sista januari förstår man att det blir en del friktion i lagbygget.

Nu ser det dock äntligen ut som att tränare Fagervall börjat hitta rätt med sin trupp och laget har nu, hastigt och lustigt, en reell chans att slåss om den sista direktplatsen till kvalserien. Underbart!



11 februari 2013

Kämpaseger!

"Skägget" Leisenring
Foto: http://sebastianskog.se/


Västerås - Oskarshamn 4-3
Efter två raka segrar mot SSK respektive Mora var det med viss spänning man tog sig an matchen mot Oskarshamn i ABB Arena under måndagskvällen. Skulle den stigande formen hålla i sig eller skulle laget falla tillbaka till det stappliga spel man visat upp allt sedan juluppehållet. Svaret på den frågeställningen blev lite aningen diffust.

Första perioden lovade mer än vad laget kunde hålla. Första perioden var stundtals riktigt bra från hemmalagets sida och man kunde, inte alls orättvist, gå till pausvila med 2-0 i bagaget. Det märkliga var, ur min synvinkel, att vi brände de mest öppna lägen för att istället göra mål av de mer tursamma slagen. Men mål som mål. Pucken ska in och hur det sker är av underordnad betydelse.

Om man för en kort sekund trodde att Gulsvart skulle kunna kontrollera matchen via sin tvåmålsledning fick man gruvligt fel när den andra perioden startade. Oskarshamn kom ut och satte verkligen allt på ett kort. En våldsam offensiv som fick hemmalaget att allt som oftast hamna på hälarna i egen zon. Pucken rullade framför egen mållinje vid några tillfällen och endast med hjälp av Fru Fortuna kunde den hållas borta från att trilla in i kassen. Lars Johansson passade även på att göra några helt fenomenala räddningar under andra periodens första fem sex minuter. Frågan var inte om utan när Oskarshamn skulle få in sin reducering.

Till slut kunde Gulsvart inte stå emot. Ännu en svag rensning från egen zon fångades upp av Oskarshamn som kunde vända spelet mot trötta backar och Viktor Backman, självklart(!), kunde hänga in trissan ovanför Lars Johansson axel vid första stolpen. Just att få ut pucken ur egen zon syntes helt omöjligt långa stunder av den andra perioden. Detta kostade oss massor av energi vilket gjorde våra anfallsförsök väldigt sporadiska. När vi väl kom ur egen zon med pucken under kontroll hade spelarna så mycket mjölksyra i benen att de bara med viss möda lyckades dumpa ned pucken i IKO:s zon.

När så Oskarshamn fick ett powerplay, som tack för sin intensitet, orkade inte ens Lars Johannson stå emot. Ett välplacerat backskott hitta in i nät och kvitteringen till 2-2 var både logiskt och ett bedrövande faktum för en hårt prövad hemmapublik.

Lyckligtvis lyckades vi hålla undan perioden ut utan att släppa in fler mål även om det var ytterst nära ett flertal gånger. Skotten 15-5 i IKO:s favör var definitivt inte i underkant!

Tredje perioden påminde väldigt mycket om samma perioden mot SSK hemma senast. Vi såg så trötta ut. Oskarshamn, däremot, kom ångande på i den ena anfallsvågen efter den andra och man bara väntade på att de skulle dunka in ett ledningsmål. Då hände det som ofta händer när ett lag ligget på hårt. Gulsvart lyckades få till ett av få ordnade anfall och pucken skickades in mot IKO:s kasse. Efter lite studs fram och tillbaka lyckades Eric Johansson få bladet på trissan så den trillade in i mål till 3-2. Det målet kom verkligen som en gåva.

Efter detta bakslag ökade Oskarshamn trycket än mer och trummade på mot ett allt mer tröttkört Gulsvart som stundtals syntes ta sig fram på tandköttet i egen zon. Men återigen stod Lars Johansson upp och gjorde allt man kunde begära av en bra målvakt. När sedan IKO tog ut målvakten befarade man det värsta. Då log åter Fru Fortuna mot oss med sitt allra soligaste leende. En IKO-spelare skulle dumpa ned pucken i vår zon men David Lundbohm lyckas blocka nedlägget med sin skridsko(!) och pucken for istället iväg ned mot Oskarshamns övergivna målbur. På ett märkligt sätt gled pucken ifrån en jagande IKO-spelare och in i mål till 4-2. Vi får tacka isen för det målet. Tack vare att vi inte varit i IKO:s zon mer än några enstaka korta anfall var isen fortfarande i det närmaste nyspolad och bidrog till ett pucken kunde glida så elegant in i målet.

Innan slutsignalen han Oskarshamn reducera till 3-4 via ett skott som styrdes i mål via en VIK-backs skridsko. Man kan säga att det jämnade ut sig vad det gäller slumpmål.

Summering av matchen:
- Bra förstaperiod men sedan föll vi tillbaka till ett spel som inte alls såg bra ut. Det spred sig en osäkerhet genom hela laget. Backar visste inte vad de skulle göra med pucken, forwards åkte fel, ingen fart genom mittzon, vi lyckades inte etablera något anfallsspel de två sista perioderna. Det mesta såg väldigt taffligt och hafsigt ut. Dock all heder till arbetsinsatsen av alla spelare. Ingen vek ned sig utan slet föredömligt i alla byten.

Dagens positiva:
- Sam Marklund fick göra sin första mål i Gulsvart!
- Lars Johansson fortsätter rädda oss när vi hamnar på hälarna i defensiven!
- Leisenrings skägg!

-------

1-0 12.26 Sam Marklund
2-0 14.30 Marcus Eriksson
2-1 5.21 Viktor Backman
2-2 29.47 Samuel Lofquist
3-2 9.08 Eric Johansson
4-2 18.46 David Lundbohm
4-3 19.49 Victor Löfsted

3 februari 2013

Vänder det nu?

Mora - Västerås 0-4
En ny överraskande(!) bra insats av Gulsvart. Denna gång höll man spelet väl uppe i tre perioder. Härligt att se. Visst surrade Mora stundtals runt i vår zon men i sanning skapades inte många riktigt farliga avslut mot Lars Johansson. Gulsvart var riktigt bra på att "boxa ut" Moras spelare som fick finna sig i att ta de allra flesta lägen från svåra vinklar och vrår. Man kan kort och gott säga att det var "mycket skrik för lite ull" i Moras anfallsspel.

Skillnad då när vi anföll. Raka anfall. Rakt mot mål. Raka vägen. Tänk så effektivt det blir när spelarna söker inspel, eller skott, mot mål i första attacken. Det skapar genast tryck. Det ger ofta fler chanser. Det skapar förvirring och panik i motståndarnas försvarslinjer. 

När vi dessutom inte krånglar till vårt powerplay, ja då kommer även utdelningen. Lira runt lite, lägg till back. lyft in mot mål, skym målvakten och vifta med klubborna för att styra in pucken. Fundamentalt enkelt och effektivt men tydligen väldigt svårt att utföra emellanåt. Våra två första mål i dagens match tillkom i powerplay och av det har vi inte varit bortskämda sedan Bulan och Mickis briljerade som mest. Tackar så tusen gånger mycket för det, Gulsvart!

- Väldigt skönt att gå till pausvila efter första perioden med 2-0 i bagaget!

Den andra perioden var den första lik. Vi försvarade oss väl där det behövdes och svarade för flera vassa spelvändningar där vi var ytterst nära att utöka ledningen. Mora fortsatte valsa runt i vår zon utan att få till de avgörande avsluten. Inte ens tre powerplay kunde de utnyttja till sin fördel. Inga mål föll denna period och lika bra var det. 2-0 var en stabil ledning inför tredje perioden...

Inför sista perioden kom lite tankar från matchen hemma mot SSK. Skulle vi orka fortsätta lika disciplinerat eller? 

Den tredje perioden följde samma mönster som de två tidigare. Enda skillnaden var att Mora nu började lassa in fler skott mot Lars Johansson. Detta hjälpte dock föga. Har man stängt igen så har man. När Mora ångade på som mest blev de självklart sårbara för spelvändningar. En sådan, mycket vacker, spelvändning från egen zon mynnade ut i ett två mot ett-läge där Mark Sontarelli distinkt skickade in pucken till 3-0. Ridå för Mora och Patric Wener. Härligt för alla Gurkor! Efter detta mål tappade Mora helt sugen och vi skapade flera fina chanser för ännu ett mål. Ett mål som även kom genom Matt Fornataro. Efter lite bök längs sargen skickades pucken fram till Matt som drog iväg ett direktskott förbi en skymd(!) Hansen i Moramålet. 4-0 och matchen givetvis avgjord. 

Lite kuriosa i slutfasen av matchen! En tänd och het Kenneth "Bacon" Bergqvist tokjobbade defensivt i egen zon och drog på sig en tripping men innan domaren blåste av(avvaktande utvisning)  lyckades en back dra på sig ännu en tvåa! Gulsvart fick därmed avsluta matchen i 3 mot 5. Nesligt och dumt då Lars Johansson hade chansen att hålla sin åttonde(8) nolla för säsongen. Lyckligtvis var inte Mora intresserade av att spräcka denna nolla utan Gulsvart kunde enkelt hålla undan till slutsignalen.

Hur ska man då summera matchen? Jag tycker det finns ett ord som på ett bra sätt beskriver LAGETS instas: - STABILT!

För första gången på mycket länge, kanske för första gången denna säsong(!), uppträdde laget som en enhet. Alla spelarna tycktes veta exakt vad de skulle göra på isen. Laget hölls ihop på ett föredömligt sätt både offensivt och defensivt. Vi kändes helt enkelt väldigt täta över hela planen. Eller - STABILA!

Dessutom var det utomordentligt roligt att se hur hårt vi gick på mål i våra anfall. Inget pyssel och snurrande i sarghörnen. Bara rakt på. Genom detta skapade vi ett härligt tryck mot Moras kasse och vid flera tillfällen vann vi både andra och tredjepuckar som studsade runt på isen. 

Extra roligt att Eric Johansson, Mark Sontarelli, Kenneth Bergquist och Matt Fornataro fick näta i kvällens match. Spelare som SKA göra mål, gjorde mål. 

Kan laget hålla denna nivå som sin lägsta-nivå i fortsättning, ja, då kan vi se framtiden an med vissa förhoppningar. Det är dock ännu alldeles för tidigt att dra några stora växlar utifrån våra två senaste matcher. då risken att återfalla till gamla synder är allt för stor ännu. 

Själv kommer jag nu njuta några dagar av två härliga segrar innan laget ska upp i manegen igen. Denna gång mot jobbiga Oskarshamn på hemmaplan. 

Att jag inte omnämner Lars Johansson mer i detta inlägg beror helt enkelt på att man börjar få slut på superlativerna. Vad ska man säga, egentligen? Bra, bättre, bäst...


Patric analyserar...

Västerås - Patric Wener

Mera skägg till laget! 


Dagens match mot Mora känns lite som en marginell företeelse. Något som man kan rafsa åt sidan. Den stora begivenheten som jag ser fram mot är den efterföljande presskonferensen. Vad kommer Patric Wener säga idag? Speciellt roligt, och intressant, blir det om vi lyckas vinna dagens match. Har fram till dags datum avnjutit ett relativt stort antal "eftermatchen-uttalanden" av denne tränare men kan aldrig riktigt få nog. Vid förlust kanske han tar till sin klassiker "vi saknar Anze Kopitar" eller "många är lite sjuka" eller "vår målvakt använde fel benskydd" eller "Roger Johansson glömde snuset"!

Nåja! Matchen då? Hur går det, kan man undra. Och fan vet om man vet. Och det gör man naturligtvis inte. Det enda man vet är att Gulsvart gjorde två riktigt bra perioder senast mot SSK(seger) samt att Mora spelade jämt med DIF(förlust). Det skiljer inte mycket mellan lagen när det gäller form. Ganska skral form trots vår uppryckning senast. Det blir, som man säger, hugget som stucket. Mora är, i sina bästa stunder, ett riktigt bra lag. Bra fart, kreativt anfallsspel. Men de kan även vara rätt stappliga i egen zon. Som vanligt är det bra om vi kan förlägga det mesta spelet i deras zon. 

Det jag vill se idag är:
- mer av Mark Sontarelli, annars jävlars! Är man en spetsvärvning så är man...
- mycket mer av Eric Johansson! Väldigt mycket mer då han ska vara vår top-off-the-line!
- att Jonte Berg fortsätter som mot SSK. Borra mot mål, hela tiden!
- ännu ett mål av Viktor Mårtensson. Det får gärna bli en vana!
- att Brady "Skägget" Leisenring fortsätter med sin frenetiska skridskoåkning!

- Tror vi har en bra chans idag. 

Har för övrigt noterat att fler spelare börjat odla skägg. Mycket bra. Mer "Kåberg-anda". 

Mitt tips: 2-5





2 februari 2013

Tack - Schilken!

Domare är bra att ha - ibland!


Västerås - Södertälje 4-3
Hepp, hepp! Vad hände? Västerås lyckas vinna den fjärde matchen mot SSK efter att misslyckats i de tre tidigare. Så förbaskat skönt!

Tidigare möten:
SSK-VIK 4-1
VIK-SSK 2-4
SSK-VIK 4-3 (str)

Dagens match:
VIK - SSK 4-3

Totalt:
SSK 3+3+2= 8p
VIK 4p
(Minns förra säsongen då vi lyckades nolla SSK. Fyra matcher, fyra segrar)

Som synes rätt lika resultat i varje match men äntligen gjorde vi fler mål än SSK under full tid och som vanligt fick man lida en hel del innan poängen var bärgad. Det som såg ut att kunna bli en defilering mot tre poäng i tredje perioden förvandlades till en evighetslång mara där endast Guds försyn och domaren Schilken förhindrade SSK från att gå ifatt. Men så är det. Jag har sagt det förut: 
- Domaren är en del av spelet. Domslut går emot och domslut ger fördelar. Över en säsong jämnar det ut sig. 

Under matchen han jag glädja mig åt en väl genomförd förstaperiod, en fenomenalt välspelad andraperiod samt en katastrofalt utförd tredjeperiod! Man kan säga att det blev rejäl valuta för entrépengen denna gång. Minst sagt.

Första perioden kanske var säsongens bästa förstaperiod. Stabilt spel och alla ville vara med. Full fart och flera hyfsade målchanser. Det som fallerade var, som vanligt(!) vårt powerplay. Trots flera chanser kunde vi inte nyttja något powerplay till att stänka in en puck. Vi fick nöja oss med ett mål från Viktor Mårtensson klubba vilket inte är det sämsta. Tråkigt nog kunde vi inte spela på vår 1-0 ledning speciellt länge eftersom SSK genast kutade in i vår anfallszon och hängde kvitteringen till 1-1. Damien Fleury, förstås! Ska sluta hylla honom på #twitter nu:(

Andra perioden var definitivt den bästa vi spelat i ABB Arena denna säsong. Otvivelaktigt. Fullt ös medvetslös, var tydligen mottot för alla spelare. Man gick verkligen "all in" i alla byten. SSK såg stundtals ut som cementerade. Orörliga. Osäkra. Obra, helt enkelt. Vi passade, sköt, tacklade, dribblade, åkte och bestämde allt överallt på isen. Att vi dessutom stänkte in tre raka mål underströk bara vår fullständig överlägsenhet i denna period. När spelarna klev av isen för sin andra periodvila tog man med sig en stabil ledning med 4-1. Så skönt! Målskyttar blev Robert Kimby, Andreas Lindh(!) och Per Helmersson

Värt att notera från denna period var bland annat Jonte Bergs offensiva insats! Läser han på min blogg? Läser han vad jag skriver på #twitter? Man kan ju undra! Jag har hela tiden, envist, hävdat att Jonte borde beläggas med straffavgift varje gång han vägra vika in på mål. Nu, minsann, gjorde han det med bravur! Så jävla bra, Jonte!

Tredje perioden började bra. Gulsvart klev fram och fortsatte skapa chanser. För en gångs skulle, denna säsong, trodde man på avslutning av en match utan panikångest och hyperventilering. Tänk så fel man skulle få! Eländet började med en märklig dubbelutvisning. Spel fyra mot fyra. Knappt han spelet komma igång innan en SSK-spelare ramlade i mittzon och zebran visade ut ännu en Gulsvart. Denna gång för tripping. Självklart kunde inte SSK motstå denna invit utan krutade elegant in reduceringen till 2-4Gustaf Lindvall i målet chanslös.

Om man nu trodde det skulle lugna ned sig trodde man helt fel. Det blev bara - värre. SSK började åka fort och vi började åka långsamt. Följden blev naturligtvis än fler utvisningar i arslet. SSK malde på, och malde på, och till slut lyckades man tråckla in ännu en puck och så hade vi 3-4 på tavlan. Detta mål får unge Herr Lindvall ta på sig helt. Därefter drabbades hela laget, Gulsvart, av gummiarmar, gummiben, panik, och andnöd. SSK slängde in puck på puck mot Lindwall som fick allt svårare att fånga trissan. Allt blev farligt! Tankarna gick osökt till den berömda badrumstvålen. Lindvalls osäkerhet, darrande, smittade tydligen av sig på alla spelare som under periodens sista tio minuter inte lyckades få en enda ren träff på puckuslingen. Stundtals fick man intryck av att SSK satt upp ett plexiglas vid vår egen blå linje då vi inte ens fick ut pucken ur egen zon!

Mitt i denna formidabla press från SSK klev dagens domaren, Schilken, in i händelserna på ett mycket förtjänstfullt sätt. Gustav Lindvall gjorde anspråk på att blockera en puck som kom glidande mot honom men lyckades istället peta ut den till en fristående SSK-spelare som helt sonika klappade in kvitteringen till 4-4. Men. Ett viktigt men! Domaren ansåg att pucken redan var blockerad och han flöjta i sin pipa precis innan pucken gick i mål! I mina ögon det enda vettiga domslut domaren tog denna kväll trots att det var en riktig domartavla. 

SSK gav dock inte tappt över detta utan trummade på än mer vildsint under matchens sista självande minuter. Att de inte fick in ännu en puck är för mig fullständigt obegripligt. Vet inte om jag ska tillskriva detta SSK:s forwards, som misslyckades,  eller vårt försvar som lyckades? Rörigt var det, närmast kalabalik, ända fram till slutsignalen. 

Om man ser lite sansat på vår matchserie denna säsong kan jag, utan dåligt samvete, hävda att vi denna match fick tillbaka lite flyt, eller mycket flyt, gentemot SSK. I våra tidigare möten har pucken studsat mer i SSK:s favör så ur det perspektivet ska de inte klaga allt för mycket över denna förlust...

Mest glädjande:
- Vår offensiv (2 perioder)
- Brady Leisenrings återkomst, han var pigg som fan!
- Stefan Warg, stundtals lysande i defensiven!
- Gustaf Lindvall, red ut stormen men med mycket darr på ribban!
- Matt Fornataro, övertygar i match efter match!
- Jonte Berg, klev äntligen in framför mål!
- Viktor Mårtensson, gjorde mål!
- Hela lagets härlig inställning från första nedsläpp, typ!

Nöjer mig där...

Tack Gulsvart för en omtumlande och skräckfylld upplevelse!