21 april 2015

Sommarlov




Jag väljer nu, trots sillytider, att ta sommarlov från bloggen. Den gångna säsongen tog osedvanligt mycket energi och det känns nu som ett perfekt läge att ta en paus i skrivandet om ishockey.

Ha en underbar vår, försommar och sommar alla supportrar till Gulsvart så återkommer bloggen till hösten med förnyad energi.


Ha det gott alla!


Här är den huvudsakliga anledningen till att jag nu byter fokus. En införskaffad motorbåt som kommer kräva min omvårdnad och kärlek:)





17 april 2015

Ingen Mårtensson men en Fish!

Det bidde ingen Mårtensson till nästa säsong. En del blev nöjda, andra missnöjda, med detta besked. Jag blev både och. Nöjd med att den sympatiske Viktor fick kontrakt men missnöjd med att han kommer representera Leksand. Jag har haft en del kontakt med Viktor den senaste tiden för att så tidigt som möjligt få en hint om hans vägval. Dock avslöjade han inget, den rackaren. Men, det är så det går till. Spelare, agenter, sportchefer nekar till allt tills motsatsen bevisas. Spelets regler.

Men vi fick en annan "mas" istället. Christopher Fish ansluter från Mora. Ja, han är nu inte en dalmas men får ses som ett substitut för masen Mårtensson. Faktum är att Fish är lite som en Mårtensson minus boxandet, typ. En tuff, aggressiv, spelare som gärna åker rakt mot mål. Obekväm för motståndare. Gillar att sticka in nästan i hetluften. Smutsa ned sig lite, som det så vackert heter. 

Även här har jag försökt, på lite egna vägar, få en uppfattning om Fish brister och förtjänster. Det alla lyfter fram som särskilt goda egenskaper är energin och skridskoåkningen. Supportrar till både LHC och Örebro har hört av sig och betygat att Fish är, och kommer att bli, en tillgång. Låter fina "fishen" i mina öron. Att han dessutom är ung, 22 år, gör inte saken sämre. Säkerligen har han ambitionen att ta steget tillbaka till SHL och då lär han lägga manken till för få SHL:s ögon på sig. Perfekt!

Tänk en fjärdelina med Fish, Frycklund, Berg! Tre stora skridskostarka spelare som bara kör. Det skulle säker även funka bra med en Stefan Gråhns som center. Snacka om brunkarline! Gissar att Frycklund vill spela högre upp i hierarkin.

- Hög tid nu att Niklas Johansson signar både Jonte Berg och Stefan Gråhns!

I dagarna har intresset riktat sig allt mer mot Niklas Lihagen i KHK. Enligt vad jag erfar har han inte erbjudits nytt kontrakt och letar därför ny klubbadress. Norrköping, Örebro och Västerås anses vara alternativ. Lihagen har faktiskt spelat i alla dessa klubbar och varit mer eller mindre framgångsrik. Vilken han nu väljer står skrivet i stjärnorna. I min värld vore Lihagen ett utmärkt val. Perfekt för att lira i en andra-tredje formation. 


- En liten fågel viskade till mig för en tid sedan. Tydligen har vår sportchef varit i kontakt med Dennis Rasmussen. Detta ska ha skett innan vi gick in i matchspelet mot KHK. Jag gissar att det hela snabbt rann ut i sanden efter att vi torskade sista matchen mot Rögle.

När det gäller affären André Deveaux tycks det inte finnas ände på eländet. I dag rapporteras att han fick en hjärnskakning som låg bakom hans förvirrade uppträdande och attack mot vår Per Helmersson. Något som understryks av Djurgårdens läkare(!) men dementeras av Rögles läkare(!). Det märkliga är att den läkare som undersökte André Deveaux var vår egen läkare! Tre läkare som ställer olika diagnoser. Ingen som dock tycks överensstämma med vad huvudpersonen själv uppger!

Snart är det dags för ett inlägg om denna händelse. Har samlat på mig massor av uttalanden och kommentarer som mest understryker, förstärker, att det ligger en hund begraven i denna soppa. Hund, och hund, föresten. Här talar vi om en hel jädra Elefant!

Ha det gott..





14 april 2015

Ny jävlar värvar vi - jag vet hur!

Till skillnad mot många andra(!) är jag inte speciellt nyfiken på vilka spelare som kan tänkas representera oss till kommande säsong. Jag är mer av den sorten att jag tacksamt accepterar de spelare som vill spela för våra färger. De spelare som skriver på kommer representera laget och bära våra gemensamma drömmar på sina axlar. Inte mer med det. Jag kan sträcka mig så långt i mitt intresse under silly season att jag när önskningar om "spelartyper". Däremot bryr jag mig föga om de kommer från Simrishamn eller Montreal. Om de är diade med spenat, hembränt, eller modersmjölk. Om de är hjulbenta, kortvuxna, eller vindögda. Det viktiga är att de gemensamt har en passion att göra sitt bästa för laget. 

Råd till sportchefen
Om jag dock ska ge vår sportchef råd om de spelartyper vi behöver till kommande säsong så föreslår jag att varje spelare som kontrakteras bör uppfylla följande kriterier:

- Bra tekare
- Vindsnabba
- Storvuxna
- Oömma
- Spelskickliga
- Fruktat skott
- Bra defensivt
- Bra avslutare
- Bra offensivt
- Bra i special teams
- Vinnarskallar
- Hatar att förlora
- Vältaliga i intervjuer

Finansiering
Det räcker bra så. Större är inte min kravbild, helt enkelt. Kan Niklas Johansson ragga upp fyra, fem, sex spelare av denna dignitet tror jag banne mig vi kan hoppas på en spännande säsong 2015/16. Hur ska då allt detta finansieras kanske vän av ordning undrar? Busenkelt. Snacka med Niklas Lidström. Han har kulor så det räcker och blir över. Kan lätt slänga in några 10-tal millar utan att det syns i eget bokslut. Genialt, tycker jag. Att visa lite klubbhjärta är det minsta man kan begära. Eller hur? Nu går vi till SHL, hand i hand, och lever lyckligt i alla år.









Förlorarmentalitet - eller inte..

"Att vilja vinna eller inte"
Jag tänkte bara lite kort kommentera att fenomen som man ser då och då. Ett exempel på hur man kan göra en höna av en fjäder, typ. Det senaste exemplet har en koppling till vår säsong som slutade med pannkaka. Efter den sista matchen har det bland oss supportrar pratats mycket om "förlorarmentalitet" som om det faktiskt finns en sådan typ av mentalitet. Vi beskyller gärna idrottsmän för att sakna viljan att vinna.

Tydligen har vår Johan Jonsson i en intervju, eller utfrågning, fått svara på frågan om hur han upplevde den gångna säsongen. Enligt Johan Thalbergs hockeyblogg i VLT kunde man läsa följande:

"Först upp på scen var Johan Jonsson som tyckte att VIK gjorde en fantastisk säsong men inte nådde slutmålet. Jag förstår att han syftar på lagets vändning under säsongen men kan ändå inte släppa kommentaren." (länk)

Utifrån detta uttalande, som Thalberg refererar till, vill nu en del supportrar dra slutsatsen att det var därför vi förlorade i våra matcher mot KHK och Rögle! Motiveringen till den slutsatsen skulle vara att med en sådan assisterande lagkapten är det inte konstigt att man inte vinner!

Den som drar en sådan förenklad slutsats av en enda mening, ett uttalande, söker svar på en problematik där svaret inte går att finna. Under den gångna säsongen har jag med viss regelbundenhet haft kontakt med olika spelare i laget och jag törs påstå att ingen ville förlora någon match! Den som för bara en kort stund tror att det funnits spelare i Gulsvart som varit nöjda med en förlust är väldigt fel ute. Detta om det så var i grundserien eller i matchspelet mot KHK och/eller Rögle.

Så, nu fick jag det sagt...



13 april 2015

Jonte Berg - eleganten!

Tydligen finns det en möjlighet att Jonte Berg stannar/får nytt kontrakt. Bra, skriver jag, och ska strax motivera varför. I tider med stor spelaromsättning säsong till säsong är det tacksamt för en tränare om vissa spelartyper stannar kvar. Till den kategorin av "typer" inkluderar jag Jonte Berg. 

Jonte plockades in under säsong och jag gissar att både Niklas Johansson och Martin Filander hade en agenda till grund för den värvningen. Man ville helt enkelt stärka upp defensiven samtidigt som man fick ett offensivt hot, i samme spelare! Sedan tidigare visste vi alla vilken kapacitet Jonte hade i det defensiva arbetet. En mycket kompetent spelare i boxplay som med sin fina skridskoåkning hela tiden låg på lur för att snappa upp puck och skrinna ifrån övermodiga motståndarbackar. Sett till den kravbild som jag gissar fanns på Jontes intåg i truppen tycker jag han uppfyllde den med råge. Överlag gjorde Jonte helgjutna arbetsinsatser över säsongen. Faktum är att jag faktiskt tyckte han var som allra bäst i slutet när andra spelare syntes tappat både lite fart och energi.

Jag vet att det snackas mycket om att vi måste ha producerande spelare i laget. Detta gäller i högsta grad forwards. Helst av allt ska alla forwards producera runt 15-20 mål per säsong. Nu är detta inte rimligt, naturligtvis. Om vi ser till denna grundserie gjorde vi i 144 mål. Detta fördelat på, låt oss säga, tretton forwards och sju backar. 

Mål backar: 16 mål
Mål forwards: 128

Med andra ord snittade våra forwards 11 mål under denna säsong. Tittar man sedan på hur målen fördelades mellan spelet fem mot fem och powerplay ser man ganska snart att de spelare som fick mycket tid i den senare spelformen självklart gjorde fler mål. 

Spelade mest pp:
Dustin Johner 
Fem mot fem: 6
Powerplay: 17

Jerry Williams
Fem mot fem: 10
Powerplay: 7

Eddie Davidsson
Fem mot fem: 6
Powerplay: 7
----------------
Spelade pp:
Fredrik Johansson
Fem mot fem: 12
Powerplay: 2

Spelade bp:
Jonte Berg
Fem mot fem: 2
Powerplay: 0


Vad jag vill visa med denna statistik är att när man bedömer en spelares poängproduktion måste man absolut ta i beaktande hur mycket istid spelaren fått i olika spelformer samt vilken roll spelaren haft. Jonte Bergs huvudsakliga uppgift under en stor del av säsongen handlade mycket om att med bra skridskoåkning ligga högt uppe i banan och störa motståndarnas uppspel. Ofta tillsammans med Marcus Söderqvist och Mathias Bromé. Något den formationen var väldigt framgångsrika med i många matcher. Min uppfattning var att den formationens huvudsakliga uppgift var att störa och förstöra för våra motståndare. Sekundärt var egen offensiv och målproduktion. 

Jag inbillar mig att det finns mer att plocka, locka, ut av Jonte Berg. Jag är så naiv att jag tror en förlängning med Jonte kan bli en bra affär inför nästa säsong. Följande skäl anför jag vill Jonte ska få chansen en säsong till:

- Det finns en offensiv uppsida hos honom som ännu inte fått utrymme.
- Med rätt omgivning, i en mer offensiv formation, kan det plötslig lossna poängmässigt.
- Sportchef och tränare vet precis vad man får för pengarna.
- Jonte Berg kommer inte bli speciellt dyr att behålla.
- Kontinuitet i vårt boxplay (ja, han kan även fortsättningsvis spela i denna spelform)
- Jonte Berg klär i mustasch!


Det om det...





12 april 2015

Viktor Mårtensson - dröm eller mardröm!

Han må vara dalmas, men mår bäst i Västerås!


Under de senaste dagarna har det spekulerats friskt i om vår sportchef Niklas Johansson raggar efter den tidigare Västeråsspelaren Viktor Mårtensson. Under den gångna säsongen fanns understundom en opinion för att det skulle in en mer hårdför spelare i truppen. Det uppfattades att spelarna i truppen var lite väl vattenkammade när det blåste upp till stridigheter på isen. Den ende i laget som supportrar uppfattade tog strid var Stefan Gråhns. Minns bara hans envig med Oskar Engsund i matchen borta mot Oskarshamn. 

Viktor Mårtensson gjorde ett stort avtryck under sin tid hos oss. Somliga högaktade honom för de slagsmål han var inblandad i. Det blev några stycken. Andra gillade hans fräna och kompromisslösa fysiska spel som kunde väcka upp både lagkamrater och publik. 

Jag minns en match hemma mot Rögle säsongen 2011-12 då vi låg under med något mål och hade oerhört svårt att få grepp om våra motståndare. De hade det berömda "momentumet"i matchen och tycktes kontrollera händelserna fullständigt. Då agerade Viktor Mårtensson som bara han kunde göra. Han steg ut på isen och utmanade den störste spelaren i Rögle, Sean Curry, på lite "box". Utmaningen antogs och några sekunder sedan stod Viktor som segrare till publikens och övriga lagkamraters ohöljda förtjusning. Det blev kort sagt ett "jävla tryck" i hallen. 

Nu säger säker någon att "hur bra är det att dra på sig ett matchstraff när man ligger under i en match". Och då vill jag passa på att lyfta fram vad som hände i matchen efter denna incident: - Vi vände matchen och vann! På efterföljande presskonferens hävdade Rögles dåvarande tränare, aningen surmulet, att det var just den fighten som flyttade över momentum till oss!

Nu är jag inte av den uppfattningen att en spelare som Viktor Mårtensson, om han kommer till oss, ska åka omkring och slå folk på käften i parti och minut. Nej, det vore att förringa andra viktiga kvaliteter Viktor har som spelare. I rätt omgivning är jag övertygad om att en pigg och spelsugen Viktor Mårtensson kan göra mycket nytta i vårt lag med puck och klubba, också!

Till sist vill jag lyfta fram en aspekt i detta som absolut inte får underskattas. I dagens moderna ishockey blir de riktiga profilerna allt färre. Hockeyn domineras idag av rätt stereotypa spelare som är rätt bra på allting utan att ha några speciella spetskvaliteter. De är helt enkelt duktiga hockeyarbetare som går ut och gör sitt jobb, match efter match. Som supporter, publik, behövs en och annan spelare som sticker ut. Som profilerar sig lite extra. Som ger lite rubriker. Som får blodet att svalla lite extra. I den kategorin vill jag placerade Viktor Mårtensson. En profil som genom sitt engagemang för laget är oerhört lätt att ta till sitt hjärta! En dröm för oss och en mardröm för våra motståndare...

Så, jag har inget emot en Viktor Mårtensson i laget....






11 april 2015

Mathias Bromé - flyger vidare..

En glad yngling...


Så ska jag försöka summera en spelares avtryck i vår förening. Mathias Bromé. En virvlande vind som dök upp i A-laget fullpumpad med energi,  en stark tro på sig själv, och bara körde. I byte efter byte virvlade han runt ute på isen ständigt i jakt på den lilla svarta trissan. En speciell egenskap han visade upp redan från början var en fenomenal förmåga att vinna så kallade "andra-puckar" eller puckar i "andra-läge". Men framför allt utstrålade han en entusiasmen som smittade av sig. 

Med facit i hand kan vi alla konstatera att det sportsliga utfallet inte alls nådde upp till de förväntningar jag, eller andra, hade på denne yngling. Trots hans självuppoffrande insatser på isen ville det aldrig riktigt lossna poängmässigt. 

Det jag i dagsläget ställer mig lite undrande till är varför det blev som det blev? Varför förmådde inte Mathias ta de steg som behövdes för att bli "lite bättre" hela tiden? Det är väldigt vanligt att söka det enkla och självklara när en spelare inte utvecklas eller blommar ut. Inte sällan riktas kritik mot spelaren själv för att sakna vilja att utvecklas.

Som jag redan skrivit ovan fick tyvärr inte Mathias den sportsliga utveckling som vi alla hade önskat. Utifrån det är det naturligt att man som spelare börjar fundera över tingens ordning. Ofta kan ett miljöombyte vara precis vad som behövs för att hitta en ny väg till fortsatt utveckling. Jag vet inte vad det var som gjorde att Mathias slutligen bestämde sig för att bryta sitt kontrakt men förhoppningsvis gjordes inte detta i ett tillstånd av besvikelse och/eller frustration. 

Då jag under Mathias tid i A-laget haft förmånen att följa hans framfart på isen, och samtidigt haft en återkommande dialog med honom via olika sociala medier, kommer jag givetvis sakna honom till hösten. En oerhört trevlig, sympatisk, underhållande, personlighet som jag givetvis önskar all lycka i sin fortsatta karriär!


(Inlägget editerat 23:43)

Som ett bevis för sin tillgänglighet och vilja att ställa upp kommer här lite svar på frågor jag ställt till huvudpersonen ifråga:


1. Vad hade du personligen för förväntningar när du gick in i denna säsong?
- Jag hade väl som mål att få spela så mycket som möjligt. Ta en större roll i laget. 

2. Hur upplevde du den tröga starten som laget fick?
- Självklart var det en jobbig period när vi förlorade mycket. Men då gick hela gruppen tillsammans och gav och fan på att vi skulle vända detta och det gjorde vi ju.

3. När upplevde du att laget "var på rätt väg"?
- När vi började vinna några matcher i streck

4. Du spelade i flera olika kedjor under säsongen. Hur påverkade det dig och ditt spel?
- Inget man tänker på när man spelar. Men självklart vill man ju hålla en femma så länge som möjligt.

5. Hade/fick du en annan roll i laget mot förra säsongen? Mer defensivt eller så...
- Jag hade en större roll i det defensiva spelet denna säsong.

6. Finns det någon match/seger i grundserien som du själv upplevde som särskilt rolig? (Exempelvis vändningen borta mot Rögle)
 - Självklart är det skönt med såna vinster när man vänder en match. Skulle nog säga den mot rögle var riktigt fin.

7. Någon förlust i grundserien som du tyckte var riktigt sur?
- Alla förluster är sura. Jag hatar att förlora 

8. Hur nöjd är du själv med din prestation utifrån de möjligheter du fick?
- Jag tycker min säsong var helt ok. Kan alltid bli bättre.

9. Vad hade du själv för tankar inför matcherna mot KHK?
- Det skulle bli otroligt roligt att få spela en sån matchserie som betyder så mycket. Jag tyckte det var sjukt roligt.

10. Kan du beskriva känslorna när ni torskade i femte perioden hemma mot KHK?
- Det blir bara tomt. Man har slitit i 5 perioder så gör dom ett skit mål.

11. Hur upplevde du laddningen inför matcherna mot Rögle?
- Jag tycker det var bra stämning vi lämnade khk matchserien rätt fort. Och skulle fokusera på rögle.

12. Har du någon "enkel" förklaring till att vi inte klarade av att vinna mer än en match mot Rögle?
- Deras powerplay var bättre än vårat.

13. Incidenten med André D inför fjärde matchen borta mot Rögle. Mycket har skrivits och sagts i ärendet. Finns det något du vill/kan tillägga?
- Tycker inte sånt hör hemma på en hockeyplan överhuvudtaget

14. Du hade kontrakt ytterligare två(?) år. Nu flyttar du till Asplöven. Kan/vill du utveckla varför du tar det steget?
- Jag hade ett år kvar på mitt kontrakt. Jag valde att lämna för jag känner att jag behöver en större roll, samt att jag behöver mer istid, för min utveckling

15. Tycker du det finns något som ni(laget) kunde gjort annorlunda i matcherna mot KHK och Rögle?
 - Inte vad jag kan komma på nu.

16. Är du medveten om att det är vinter åtta(8) månader om året i Haparanda!
- Fint med snö :)

- Tack Mathias för din tid för oss och må fan ta dig om du nätar när vi möts i vinter!

10 april 2015

En uppskattad spelare lämnar...Mathias Bromé



Nu vänder han oss ryggen och reser mot nya utmaningar...


Energiknippet Mathias Bromé meddelade under dagen att han väljer en ny väg i sin karriär. Till hösten kommer han representera Asplöven i Hockeyallsvenskan. Jag som följt honom väldigt noga allt sedan han begick premiär i A-laget i Nobelhallen förra säsongen känner både vemod och sorg över detta faktum. Det är alltid ledsamt när föreningen tappar spelare som upplevts utvecklingsbara och talangfulla. Jag är den förste att erkänna att mina förväntningar på unge Bromé var större än han kunde leva upp till. Från att varit en notorisk poänggörare i J20 blev steget upp till A-laget inte den omedelbara succé som vi hade förhoppningar om. Ingen kan ta ifrån att Mathias, i varje byte, verkligen gav 100%. Däremot var det som om det satt en demon på hans axel som jävlades varje gång han fick ett läge framför mål. Allt som oftast studsade pucken "fel" och målen uteblev. 

Jag har för avsikt att skriva ett lite längre inlägg som en avskedshyllning till denne yngling men det kommer efter att jag fiskat lite mer i ärendet. I det inlägget har jag förhoppningsvis fått en del svar av huvudpersonen själv.

Ha det gott!

Goddag, hur står det still?


Sportchefen - och alla hans 1001 uppdrag!
I dessa tider av rykten hit och dit vill jag gärna stanna upp lite och, som vanligt, ställa lite frågor. Frågor som kanske ter sig lite malplacerade i tider då allt ska ske snabbt, omedelbums, och helst - igår! Som bekant söks nu med ljus och lykta efter nya spelare som ska ta vid till nästa säsong. Vi supportrar törstar, bokstavligen, efter feta, fina, dyra, produktiva nyförvärv. Fullt förståeligt. Stundom får vi höra att vi har en sådan fin och välfungerande organisation. Allt flyter på. Smärtfritt och fint. Inget gissel och inget gnissel. Kort sagt: - Alla är lyckliga och trivs som fina fisken i den stora familjen Gulsvart. Precis som vi vill ha det. 

Men, hur förhåller det sig med detta? Hur fungerar det, egentligen, när vi värvar nya spelare? Hur går det till, egentligen? Att vår sportchef skriver kontrakt med nya spelare har till och med jag förstått, men sedan då?

Vad händer sen?

Hur tar sig föreningen an allt det som hör till för de nya spelare som anländer till Västerås? Jag tänker naturligtvis på den sociala biten. Är det sportchefen som håller i den biten också eller finns det andra personella resurser som sätts in för att möta och ta hand om de nya spelarna? 

Jag bara undrar, liksom! Är lite nyfiken, typ!

Att värva in en tonåring, ensamstående, låter rätt enkelt. En sådan kan man stoppa in i en garderob, skicka på ett busskort och en stadskarta. Det räcker gott. Men hur hanterar man spelare som kommer dragandes med fru och barn och är i behov av allt från boende till skola och barnomsorg? 

Jag bara undrar, typ! Är det, återigen, sportchefen som håller i detta eller finns det någon tjomme på kansliet som fixar? 

En annan sak jag funderat på är hur en sportchef hinner med att hålla alla bollar i luften. Vad jag förstår så är det så det fungerar i en elitförening. Vår sportchef är säkert med lite överallt, och chefar. Något som säkert är ganska naturligt i en tight organisation där alla måste fixa och bidra. 

Att jag undrar beror givetvis på att att jag inte vet. Annars hade jag inte undrat, förstås!

Under säsong är det en jädra massa spelare som kommer och går. En del får spela, andra inte. En del skickas bort, och får komma tillbaka. En del skickas bort, och kommer aldrig tillbaka. Andra lånas ut, och kommer ibland tillbaka. Hur sjuttons hinner en sportchef med att hålla reda på alla, hålla kontakt med alla, följa upp alla, och så vidare? 

Att jag frågar mig saker beror på att jag inte förstår, helt enkelt. 

En sportchef ansvarar inte bara för A-laget. Även juniorlagen med alla dess spelare ligger på hans bord. Eller gör de inte det? Som jag förstår, och fattar, blir det en jädra massa spelare, med anhöriga, som en sportchef måste hantera. Hur hinner han? Eller hinner han inte?

Ja, inte vet jag. Jag bara spekulerar och fabulerar...

Vad jag vet är att alla spelare vill bli sedda och behandlade med tillbörlig respekt. Precis som alla andra. Inget märkvärdig med det. Då jag själv arbetar med unga människor, i skolan, är jag väl medveten om hur viktigt det är att jag som coach/lärare/ledare hinner med att lyssna. Lyssna och bemöta på ett respektfullt sätt. Ibland är det tufft att hinna med, naturligtvis, men jag ser på eleverna hur oerhört viktigt det är för dem att jag tar mig tid, och lyssnar. 

Min stilla undran är helt enkelt hur sjuttons en sportchef, en ensam stackare(!), hinner med alla åtaganden som finns? Kanske är jag helt ute och cyklar. Kanske det inom föreningen finns en kader av kompetenta människor som dagligen hanterar just de frågeställningar jag här pekat på?

Så är det säkert. Allt är nog fridens liljor och klackarna i taket. Det är nog bara jag som fabulerar, som vanligt!

Go´natt!









9 april 2015

Nya spelare in...

Under dagen presenterades två nyförvärv till föreningen. Två backar. Den ene från Timrå och den andre från - Oskarshamn! Andreas Borgman och Oscar Engsund. Jepp, så är det. Just den Oscar Engsund som vår Stefan Gråhns hade ett kurr med under denna säsong. Samme spelare som förra säsongen satte en armbåge(!) i nunan på Tony Romano med en mindre hjärnskakning(!) som följd.

Gråhns och Engsund
Om vi börjar med Andreas Borgman får han ses som en framtidsman då han är endast nitton år gammal. Fostrad i Timrå och spelat där allt sedan juniortiden. Har hunnit med att representera Sverige i U18, U19 samt U20. Med andra ord en mycket talangfull spelare. Enligt Timråsupportrar ett tungt tapp. Den stora frågan är varför man väljer att värva en sådan ung back? Upplever föreningen att det inte finns tillräckligt skickliga unga backar i det egna J20 - laget? Genom att värva en så pass ung back tar man per automatik bort möjligheten för en egen produkt. Innebär det att en så lovande back som Mathias Linnarud inte längre ses som ett alternativ? Är det Hampus Larsson som inte duger? Blir spännande att se hur Martin Filander och Niklas Johansson tänker i denna fråga!


Låt oss då granska nästa backförvärv - Oscar Engsund! En Oskarshamnsprodukt som provat på spel både i V Frölunda och HV 71 men framfört allt gjort sig känd som en opolerad och "farlig" spelartyp under några framgångsrika(!) säsonger i Oskarshamn. Låt oss titta lite på hur Oscars statistik ser ut för att ge lite underlag till mina fortsatta reflektioner:


HV71 J20         SuperElit        144 (utvisningsminuter)
HV71 J20         SuperElit        150
Oskarshamn    Allsvenskan      98
Oskarshamn    Allsvenskan      89

Med Oscar Engsund i laget kommer vi få träna upp vårt boxplay, rejält! Jag kan nästan dra en parallell till hur snacket gick när Stefan Warg anslöt till oss från Örebro säsongen 2013/14. Enligt bittra(!) Örebroare skulle vi få en back som spelade vårdslöst, dra på sig onödiga utvisningar, och mest bli en belastning för hela laget! Vi vet alla hur det gick. Stefan Warg utvecklades under säsongen till att bli vår bäste back! En metamorfos som överraskade de flesta. När jag pratade med Stefan efter sista grundseriematchen, vinst borta mot KHK, kunde han inte nog tacka Joakim Fagervall för sin fina utveckling. Han menade på att i takt med det förtroende han fick från sin tränare ökade hans eget självförtroende. Så enkelt kan det vara, ibland. Förhoppningsvis kan Martin Filander och Tomas Mitell forma om unge Herr Engsund på samma sätt. Slipa av lita kanter och snygga till, helt enkelt. Då kan det bli bra...

En fundering är om Engsund blir ersättare för - Helmersson?

På återseende...


8 april 2015

Eftertankar #9


Det är sportchefens fel... (eller)
Under de senaste fem åren har Niklas Johansson agerat sportchef i vår förening. Innan dess hade han samma uppdrag i Arboga. Att försöka summera en sportchefs arbete gör man inte i en handvändning. Under de fem år Niklas huserat hos oss har en mängd spelare passerat revy. Jag uppskattar att Niklas värvat i storleksordning 50-70 spelare under denna tid. Minst! Det har varit allt från mer långsiktiga värvningar till kortsiktiga lösningar då egna spelare varit skadade. Det har varit tidiga värvningar inför säsong, under säsong, och värvningar i slutet av säsong. Som sportchef är man inte klar med lagbygget, någonsin, tydligen. Man måste ständigt vara alert och på hugget för att komplettera eller ersätta spelare i truppen. 

Med visst fog är det många som ifrågasätter Niklas Johanssons kompetens som sportchef. Det är helt naturligt då föreningen, under hans tid, inte uppnått den målbild man satt upp. Frågan jag ställer mig är om det är så enkelt att man kan projicera det sportsliga misslyckandet på en  - sportchef? 


I grund och botten handlar det om att de spelare som iklär sig föreningens färger gör det de förväntas göra. En sportchef kan bara rekrytera, skriva kontrakt, och hoppas på det bästa. Efter det är det upp till spelaren att prestera under överinseende av tränare. 

Att rekrytera spelare måste vara svårt. Oerhört svårt. Jag själv har inte någon större insikt i hur en sportchef gör sitt urval. Vilka kriterier han väljer att premiera före andra. Jag antar att en sportchef till stor del befinner sig i spelaragenters våld. De erbjuder "varor" som sägs vara prima men lika gärna kan vara sekunda. Det är först när "varan" testas i skarpt läge som sportchefen får kvitto på huruvida det var ett bra eller dåligt "köp". Bytesrätt, ångervecka, eller öppet köp praktiseras inte. 


Ett led i att stärka kunskapen om ett tänkt spelarförvärv är naturligtvis om föreningen bedriver någon form av egen aktiv scouting. Om se sker i vår förening har jag ingen vetskap om. Om så inte sker kan detta vara en förklaring till att förhållandevis många värvningar visar sig vara "sekunda". Men återigen, jag har inte insikt i hur föreningen arbetar med sitt värvningsarbete.


Den kritik som främst riktas mot vår sportchefs lagbyggen är att spelarna har en tendens att prestera bra under grundserien men totalt floppa, eller åtminstone underprestera, i olika former av kvalspel. Något som vi supportrar bevittnat de senaste sju-åtta åren.


Frågan är dock om detta verkligen är sportchefens fel? Kan det inte lika gärna vara tränarnas fel att spelare inte presterar när det gäller? Jag bara undrar! Det kan tyckas märkligt att spelare presterar till allas förnöjsamhet ända tills det verkligen gäller. Då, och först då, drabbas de av någon form av prestationslåsning! Hur ska en sportchef kunde förhindra detta? Finns det möjligheter att vid kontraktsskrivning få med klausuler som förhindrar en sådan utveckling? Knappast troligt!


Men om det inte är sportchefens fel, eller tränarnas, att bärande spelare, spetsen, inte presterar vem ska vi då skylla på? Är det spelarna det är fel på? Tappar de lusten att lira hockey när det gäller som mest, när allt ska avgöras? Tror knappast det. Det vore som om spelare skulle prestera allt sämre ju närmare de kom att spela om SM-guldet i SHL. 


Återstår då ett annat alternativ. Spelaragenterna! Är det denna ansamling av personer som påverkar spelarna i slutskedet av säsonger så till den milda grad att de tappar fokus. Är det agenternas vilja att säkra sina klienters framtid som spökar till det hela? Genom åren har vi sett hur flera av våra bärande spelare i laget blivit uppvaktade av andra lag i slutfasen av säsongen. Något som framkommit direkt när sista matchen spelats. 


Ska jag vara ärlig tror jag mest på det senaste alternativet. Jag tror att spelaragenternas vilja att hjälpa sina klienter(spelare) medverkar till spelarnas ovilja, oförmåga, att ge allt för den förening de faktiskt representerar. Detta är fullständigt naturligt, på sitt sätt. Om en spelare vet att han till kommande säsong har ett nytt lukrativt kontrakt, i annan förening, så behöver han inte slita hund för att uppnå sportslig framgång under aktuellt kontrakt.


Minns bara en spelare som Broc Little som var fullständigt dominant under grundserien. Spelade tillsammans med Peter Öberg och William Karlsson. I förkvalsserien var han dock endast en skugga av sitt forna jag och gjorde en mycket blek insats. När säsongen tog slut visade det sig att alla tre i denna bärande formation, hade nya kontrakt som låg och väntade. Peter drog till Modo, William till HV71 och Broc till AIK.

Inte så konstigt egentligen att de hade tankar på annat håll....eller?

Så vems fel är det, egentligen? 

Jag återkommer i ämnet lite senare...








Eftertanke #8

Västerås - KHK 3-4
Där och då tog det slut. Så här i efterhand fick jag det bekräftat. Vi förlorade en match som vi egentligen ägde, dominerade, från första nedsläpp. Den match jag skriver om är naturligtvis match nummer tre i bäst av fem mot Karlskrona.

I matchminut 88(!) i den femte förlängningsperiod drog Per Helmersson på sig en utvisning för slashing. En utvisning som "kom från ingenstans" från domaren Andreas Harnebring. Det tog 53 sekunder i boxplay innan Karlskronas Joel Kellman drog iväg ett skott ur dålig vinkel som studsade på, i tur och ordning, Simon Fredriksson och Robin Jacobsson och förbi en helt ställd Jonathan Bjurö!

I det ögonblicket drog jag mig till minnes en annan händelse där en match avgjordes på ett liknande sätt. Givetvis var Karlskrona inblandade även då. Omgång 47. AIK mot KHK på Hovet. När klockan står på 59:53(!) skickar Filip Cruseman in kvitteringen till 2-2. Framför allt var det sättet som pucken letade sig in i mål som påminde. Filip befann sig bakom förlängda mållinjen, till höger om AIK:s mål, och tiden var på väg att rinna iväg. I ren desperation skickar han in pucken mot mål och får se hur pucken ändrar riktning på en AVSLAGEN KLUBBA och in bakom målvakten Robin Rahm i AIK:s mål. Ett mål som inte finns, helt enkelt. I den efterföljande sudden prickar sedan Alexander Bergström in 3-2 och KHK tar två poäng. Just de två poäng som gör att man senare tar sig till direktfinalen för spel om SHL.

Där och då kände jag att det var inte meningen att vi skulle vinna matchen. Att det inte var meningen att vi skulle klara av att vinna mot KHK och ta den efterlängtade platsen i SHL. 

Hur ska man annars kunna förklara att vi trots en enorm dominans under period tre och fyra där vi vann skotten med totalt 29-5(!) inte lyckades hitta en väg att få in segerpucken? Varför kunde inte vi hitta samma väg till framgång som KHK? 

Det pratas om att "tur förtjänar man" men hade vi inte slitit hårt nog för att förtjäna den lilla tur som kunde gett oss den åtråvärda platsen i SHL?

I den fjärde matchen, nere i Karlskrona, orkade vi driva spelet i en period innan det blev närmast soppatorsk för hela laget. KHK, som drog vinstlotten i match tre, kunde istället ånga på i ruset av den senaste vinsten. Jag inbillar mig inte för en sekund att det var orken, fysiken, som tröt för oss. Istället tror jag helt enkelt det var andra demoner som spökade. Jag tror helt enkelt att förlusten som kom i period fem, match tre, dränerade spelarna på allt för mycket energi. De klarade helt enkelt inte av att "komma tillbaka" efter den mentala käftsmällen. 


Av den anledningen var det oerhört olycksaligt att vi lyckades förlora första matchen i bäst av sju mot Rögle i ABB Arena. Vi hade 3-3 med några minuter kvar, drog på oss en utvisning, och Rögle gjorde segermålet. Känns scenariot igen? Ja, jag tänkte väl det.

Förlusten i första matchen mot Rögle var precis vad som inte fick hända....men det hände. Resten är, som man säger, historia!

Kunde något gjorts annorlunda inför match fyra mot Karlskrona eller match ett mot Rögle? 


7 april 2015

Eftertankar #7

"Ranking" av våra backar...
Då rullar jag vidare på temat backar. I mitt förra inlägg redovisade jag den statistik som finns att tillgå. Den visade med viss tydlighet att våra backar överlag klarat sig bra ända fram till den sista matchserien mot Rögle BK. Där krackelerade statistiken till det sämre. Givetvis behöver man även ställa sig frågan hur, och varför, det blev så? Men det får komma lite senare.

När jag nu ska göra min egen subjektiva bedömning av backarnas prestation så bygger den på redovisad statistik samt de matcher jag sett laget spela under säsong. Som bekant är "sanning" något diffust och ogripbart och kan uppfattas olika av alla. Med andra ord - tolka mina bedömningar för vad de är.

Jag väljer att använda följande värden när jag bedömer spelarna:


Hur bra har han presterat utifrån mina förväntningar!
Defensivt
Offensivt

En del backar har varit tänkta att ta ett större offensivt ansvar. Andra har haft en mer utpräglad defensiv uppgift.

--------------------
Nick Angell
Förväntad prestation
- Defensivt 4/5
- Offensivt 5/5

Nick värvades som spets på backsidan. Förhoppningen var givetvis att han skulle bidra med poäng både i spelet fem mot fem och i powerplay. Hur väl lyckades då han med detta. Personligen anser jag att Nick var lite sämre defensivt än förväntat samt att han inte lyckades prestera så mycket offensivt som var önskvärt.

Faktisk prestation
- Defensivt 3/5 (-1)
- Offensivt 4/5 (-1)
Totalt: 7/10
Plus/minus totalt över säsong: +
Mål/assist: 35
Poäng: 6 + 35 = 48 - (-2) = 46
-------------------


Per Helmersson
Förväntad prestation
- Defensivt 5/5
- Offensivt 2/5

Per Helmersson var nog den spelare som fick klä skott allra mest för lagets erbarmligt dåliga start på serien. I takt med att laget började hitta rätt minskade kritiken för att i slutskedet av säsongen öka igen. Per är en utpräglad defensiv back och ska spela som en sådan. Jag hade dock en förhoppning om att han skulle kunna bidra lite mer offensivt än vad som blev fallet. Att Per bara fick en 4:a totalt för defensiven beror på det enkla faktum att han faktiskt var lite "darrig" emellanåt. 

Faktisk prestation
- Defensivt 4/5 (-1)
- Offensivt 1/5 (-1)
Totalt: 5/10
Plus/minus totalt över säsong: +2
Mål/assist: 8
Poäng2 + 8 = 15 - (-2) = 13
-------------------


Simon Fredriksson
Förväntad prestation
- Defensivt 4/5
- Offensivt 3/5

Simon var ett oskrivet kort inför denna säsong. Min förhoppning var att han genom sin kraftiga fysisk skulle bidra till att hålla rent framför eget mål på ett föredömligt sätt. Detta infriades dock inte då Simon spelade ganska "mjukt" trots sin storlek. Även offensivt närde jag en önskan om att han skulle kunna bidra mer med skott från blå. 

Faktisk prestation
- Defensivt 3/5 (-1)
- Offensivt 1/5 (-2)
Totalt: 4/10
Plus/minus totalt över säsong: +2
Mål/assist: 4
Poäng: 2 + 4 = 10 - (-3) = 7
-------------------


Jonas Emmerdahl
Förväntad prestation
- Defensivt 5/5
- Offensivt 3/5

Jonas är en back som jag upplever har alla verktyg som behövs för att bli en riktigt bra back. Utifrån detta hade jag en förhoppning om att detta skulle bli säsongen då Jonas klev ur garderoben - slutgiltigt. Så blev det inte. Varför han inte får ut alla sina kvaliteter i spelet är svårt att sia om men faktum kvarstår. I mina ögon var inte Jonas så bra som jag hade förväntat mig.

Faktisk prestation
- Defensivt 4/5 (-1)
- Offensivt 2/5 (-1)
Totalt: 6/10
Plus/minus totalt över säsong: +0
Mål/assist: 10
Poäng0 + 10 = 16 - (-2) = 14
-------------------


Johan Jonsson
Förväntad prestation
- Defensivt 5/5
- Offensivt 3/5

Johan Jonsson hade jag bra koll på innan han kom till oss. Jag upplevde det som en mycket bra värvning när han skrev på för oss för 1+1 år. En rörlig och relativt skridskostark back med bra spelförståelse och dessutom stark defensivt. Mina förväntningar var därmed väldigt stora på Johan inför denna säsong. Hur blev då utfallet? När det gäller defensiven anser jag att Johan har klarat sig ungefär så som jag förväntat mig. Enda minus jag ser är att Johan inte fick/tog  mer utrymme för offensiven i sitt spel. Där tror/vet jag bestämt det finns mer att hämta.

Faktisk prestation
- Defensivt 4/5  (-1)
- Offensivt 2/5  (-1)
Totalt: 6/10
Plus/minus totalt över säsong: +9
Mål/assist: 6
Poäng: 6 9 + 6 = 21 - (-2) = 19
-------------------


Robin Jacobsson
Förväntad prestation
- Defensivt 5/5
- Offensivt 4/5

Robin kom in till oss under säsong under den period när vi hade som störst problem med defensiven. Han kom från en undanskymd roll i Leksand och skulle nu få chansen att spela sitt spel. Det spel som tog honom från Tingsryd till SHL. Förväntningarna från min sida var rätt stora på den gode Robin då jag mindes väldigt väl hur bra han var under sin tid i TAIF. Jag själv upplevde att Robin "gav och tog" med blandad framgång under säsongen. Han var som allra bästa efter att ha spelat fem-sex matcher med oss för att sedan falla tillbaka lite mot slutet av grundserien. Dock var han en av de backar som levde upp allra mest i säsongens slutskede i våra möten med Rögle.

Faktisk prestation
- Defensivt 4/5  (-1)
- Offensivt 3/5  (-1)
Totalt: 7/10
Plus/minus totalt över säsong: +6
Mål/assist: 23
Poäng: 6 + 23  = 36 - (-2)  = 34
-------------------


Hampus Larsson
Förväntad prestation
- Defensivt 3/5
- Offensivt 2/5

Hampus Larsson får fortfarande ses som en "utvecklingsbar" spelare. Även hos Hampus finns dock skills som lovar gott inför framtiden. Överlag kan jag inte dra mig till minnes någon match där Hampus föll igenom i sitt spel. Fick ofta följa med som sjunde back men tog sig an denna roll på ett bra sätt. Var alltid "redo" när han väl fick spela. Om jag ska ge någon form av beskrivning av hans spel så blir det "välvårdat". 

Faktisk prestation
- Defensivt 3/5  (0)
- Offensivt 1/5  (-1)
Plus/minus totalt över säsong: +3
Mål/assist: 7
Poäng: 4 3 + 714 - (-1= 15

------------------------------------



Det var lite sifferlek och statistik i en salig blandning. De röda siffrorna är helt enkelt differensen mellan mina förväntningar och vad spelarna faktiskt uppnådde i prestation. Nådde spelaren inte upp till mina förväntningar blir det givetvis minus. Så är det. Men  hur ska man då summera det hela? Enligt denna min bedömning blir utfallet enligt följande:


1.  Nick Angell
Poäng: 7 + 6 + 35 = 48 - (-2) = 46

2. Robin Jacobsson
Poäng: 7 + 6 + 23  = 36 - (-2)  = 34

---------------

3. Johan Jonsson
Poäng: 6 + 9 + 6 = 22 - (-2) = 19

4. Hampus Larsson
Poäng: 4 + 3 + 7= 14 - (-1= 15

5. Jonas Emmerdahl
Poäng: 6 + 0 + 10 = 16 - (-2) = 14

6. Per Helmersson
Poäng: 5 + 2 + 8 = 15 - (-2) = 13

7. Simon Fredriksson
Poäng: 4 + 2 + 4 = 10 - (-3) = 7



Då backar har olika roller i ett lag, olika förmågor, väljer jag att tolka mitt resultat enligt följande.
- Nick Angell var vår bäste offensive back!
- Johan Jonsson var vår bäste defensive back!

På frågan om dessa två backar, som exempel, nådde upp till mina förväntningar så är svaret "Nej" i båda fallen. Jag hade önskat mer defensivt av Nick samtidigt som jag saknade mer offensiv hos Johan. Detta under avdelningen "aldrig blir man nöjd".

Utifrån ovan skrivna kan man nu fundera över vilken av dessa backar som betydde mest för laget över säsong. Den stabilt defensive eller den offensivt kreative! Mitt svar är, givetvis, att båda behövs. Både är lika viktiga. Rent medialt är det alltid den offensive, kreatören, som får de mesta rubrikerna medan den mer defensivt lagde mest förväntas göra det han gör, i det tysta.

Så, jag lämnar det oskrivet vilken back som egentligen varit bäst denna säsong. Alla bär vi på våra egna sanningar. Hur är det nu man säger: "Sanningen finns i betraktarens ögon"

Tack för mig, för denna gång..










Eftertankar #6


"Våra usla backar"
Så var det dags att försöka rangordna och ranka våra backars insatser under den gångna säsongen. En inte helt lätt uppgift. Låt mig för enkelhetens skull få inleda denna bedömning genom att presentera den faktiska statistik som finns att tillgå. Jag väljer här att presentera backarna i ordning efter bäst plus/minus. Inom parentes anger jag backarnas huvudsakliga förmåga/uppgift.

Johan Jonsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
47 0 5 5 18 25 16 9

Per Helmersson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
52 2 5 7 32 23 17 6

Hampus Larsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
51 0 6 6 41 17 12 5

Simon Fredriksson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
46 1 3 4 20 19 15 4

Robin Jacobsson (off)
GP G A TP PIM + - +/-
36 4 15 19 22 26 22 4

Nick Angell (off)
GP G A TP PIM + - +/-
48 7 23 30 55 32 29 3

Jonas Emmerdahl (def/off)
GP G A TP PIM + - +/-
51 3 5 8 22 22 21 1

Kristians Rubins (def)
GP G A TP PIM + - +/-
10 0 0 0 4 0 3 -3


Det jag omedelbart noterar är att de backar som bevisligen varit bäst, statistiskt, är de backar som nu i efterhand ifrågasätts mest? Logiken i detta? Det är även lite intressant att se att alla backar, förutom ynglingen Rubins, stannar på plus efter en lång grundserie. Ett kvitto om något på att vår defensiv rent generellt höll mycket hög nivå!



Låt oss nu se hur utfallet rent statistiskt blev i våra matcher mot KHK för våra backar:

Johan Jonsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
4 0 1 1 0 3 2 1

Per Helmersson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
4 0 2 2 6 3 2 1

Jonas Emmerdahl (def/off)
GP G A TP PIM + - +/-
4 1 0 1 4 1 0 1

Hampus Larsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
4 0 0 0 0 0 0 0

Simon Fredriksson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
4 0 0 0 2 1 1 0

Nick Angell (off)
GP G A TP PIM + - +/-
4 0 2 2 4 2 2 0

Robin Jacobsson (off)
GP G A TP PIM + - +/-
4 2 0 2 6 2 3 -1

Kristians Rubins (def)
GP G A TP PIM + - +/-
Spelade ej.


Ännu en gång går det att utläsa att våra backar rent generellt klarade sig väldigt bra. Den ende som hamnade på minus var Robin Jacobsson som av många ansågs vara en av våra bättre backar i den matchserien! Ännu en gång ser vi bevis för att den nu hårt kritiserade Per Helmersson klarade sig alldeles utmärkt! 



Vi går vidare och ser hur utfallet blev i matchserien mot Rögle BK:

Nick Angell (off)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 3 3 6 7 4 3

Robin Jacobsson (off)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 2 2 0 7 4 3

Johan Jonsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 0 0 0 1 2 -1

Hampus Larsson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 1 1 0 1 3 -2

Simon Fredriksson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 0 0 0 1 3 -2

Jonas Emmerdahl (def/off)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 1 1 4 1 3 -2

Per Helmersson (def)
GP G A TP PIM + - +/-
5 0 0 0 2 0 5 -5

Kristians Rubins (def)
GP G A TP PIM + - +/-
Spelade ej.


Först nu ser man ett helt annat utfall i statistiken än under tidigare matcher. Plötsligt har fem av sju backar minusstatistik! Vi ser även att två backar, Nick och Robin, plötsligt hoppar upp på fina plus-siffror! Här finns för första gången, under hela säsongen, statistiskt belägg för att Per Helmersson var så usel som många vill göra gällande! En följdfråga blir naturligtvis hur det kan komma sig att flertalet backar hamnade på minus? Mötte vi plötsligt ett mycket bättre lag? Gjorde inte forwards sitt defensiva arbete? Klappade våra målvakter ihop? Allt hänger nämligen ihop, typ!

Per spelade med andra ord 52 + 4 matcher med utfallet + 7! Det tycker jag personligen är ett alldeles utmärkt utfall för en renodlad defensiv back. En försvarsgeneral. Dock är hans -5 i matcherna mot Rögle en rejäl plump, naturligtvis. Men, i den allmänna kritiken mot Per Helmersson tycker jag det för rättvisans skull är mer ärligt att se till helheten. Prestationen över säsong. Inte bara lyfta fram det som hände under säsongens fem sista matcher.

Nu är inte detta något försvarstal specifikt för Per Helmersson. Se i stället mitt sätt att argumentera som ett alternativ. Allt är inte svart eller vitt. Det finns gråzoner. Det finns en alternativ sanning. Jag är den förste att erkänna att den gode Helmersson har vissa brister i sitt spel, men, som defensiv back anser jag att han skött sina åtaganden denna säsong på ett mycket bra sätt!

Därutöver är det naturligtvis upp till föreningen om man vill behålla Helmersson för hans specifika defensiva kvaliteter eller om man önskar ersätta honom med en mer allround back. Detta är dock, som man säger, en helt annan fråga.


Hur ska man då på ett ärligt och objektivt sätt kunna bedöma vilken back som varit bäst? Det låter sig inte göras i en handvändning. Mycket handlar nämligen om vilka förväntningar vi/jag hade på respektive back.

- Vad tycker du själv när du nu ser statistiken över alla matcher? Stämmer din uppfattning med de siffror som jag redovisar?

Ta tex Nick Angell. Vilka förväntningar hade vi på honom? Har han uppfyllt våra förväntningar, Har han levererat det han blev anställd/kontrakterad till?

I ett kommande inlägg ska jag försöka bena ut hur jag upplever att våra backar lyckats/misslyckats denna säsong....