Eftertankar #5

Detta med defensiven...

Säsongerna med Jocke Fagervall vid rodret byggde oerhört mycket på en stark defensiv. En defensiv som lade grunden till poäng och segrar i många täta och jämna matcher. I denna defensiv inkluderar jag backar och målvakter i första hand även om alla spelare på isen måste delta. Vi behövde inte göra så många mål framåt för att vinna våra matcher. Uddamålssegrar var mer legio.

Till denna säsong tillträdde Martin Filander som huvudtränare. Precis som alla andra tränare vurmade han naturligtvis för en stabil defensiv att luta sig mot. Inga nymodigheter där, egentligen. Det Martin hade för avsikt att ändra, förbättra, var vårt eget spel med puck. Han hade, som jag uppfattade, en vision om att vi skulle vårda spelet, äga spelet, på ett annat sätt än tidigare. Han ville helt enkelt att vi skulle gå från att vara ett lag som utgick från defensiven, väntade på motståndares misstag och kontra,  till ett lag som istället alltmer tog initiativet. Han ville att vi allt mer skulle föra spelet, bestämma det som hände på isen, istället för det mer avvaktande spelet säsongerna innan. Agera istället för att reagera, typ!

Tanken var god, rent av utomordentlig god, då det rent matematiskt är en stor fördel att äga spelet själv. Desto mindre tid motståndare tillåts vara i ägo av pucken, och spelet, desto större sannolikhet att vi själva kan dominera och styra en matchbild.

Till sin hjälp att förverkliga denna vision hade Martin en spelartrupp som på pappret såg ut att kunna leva upp till dessa nya direktiv. I truppen rymdes många spelskickliga spelare som var en förutsättning för denna "nya" spelmodell.

När säsongen väl började blev dock inte utfallet, poängmässigt, som det var tänkt. Lagets ambition att spela en mer offensiv ishockey bar inte frukt utan istället straffades vi hårt defensivt, i match efter match,  och låg hastigt och lustigt på sista plats i tabellen.

Så var det med det. Att föra spelet, att ta egna initiativ, att försöka vara kreativ, är nog så bra. Tyvärr krackelerade defensiven istället. Varken backar eller målvakter kunde stå upp, och emot, när forwards allt som oftast kom fel i hemjobbet eller styrspelet. 

Någon gång i oktober låg vi sist i tabellen och ropen började skalla bland supportrar om drastiska förändringar. Styrelsen berättade att de hade en plan B om inte det sportsliga utfallet vändes omedelbart. De bedyrade även sitt fulla stöd till de tränare som var tillsatta. Istället för att, som vanligt, sparka tränare, valde föreningen en något annorlunda väg. De skickade istället iväg de spelare som var tänkta att leda laget! Både Matt Fornataro(Mora) och Evan McGrath(IKO) fick lämna truppen. In i truppen kom istället spelare som Erik Andersson, Jonte Berg, Stefan Gråhns, Jan Urbas, och på backsidan Robin Jacobsson. 

Någonstans här, efter denna rockad av spelare, började laget sakta men säkert hitta tillbaka till ett grundspel som senare skulle skörda frukter under resten av grundserien. Det blev en helt annan balans i truppen. 

Någonstans här började även vårt defensiv att hitta hem. Backar och målvakter fick mer understöd och målen ramlade inte in i egen kasse lika frekvent som tidigare.

En bra defensiv bygger på att ALLA spelare på isen deltar.

Det är väldigt lätt, att från ett läktarperspektiv, fördöma spelares agerande ute på isen. Speciellt backar och målvakter är i en särskilt utsatt position om inte forwards på isen gör sitt jobb. En bra defensiv bygger på att forwards, redan när de tappar pucken offensivt, direkt ställer om för att arbeta hårt hemåt. Det är ingen hemlighet. Det är enkla fakta. Ishockeyns ABC. 

I takt med att våra forwards allt bättre hittade sina positioner ute på isen när vi själv inte ägde puck reste sig vår defensiv ur askan. Återuppstod. När vi sedan summerade grundserien var vi det lag som släppt in minst mål(116) av alla lag! Ett kvitto på att vår tidigare omtalade defensiv åter var på plats.

Utifrån den aspekten, med dessa fakta till hands, måste jag ge vår defensiv, våra backar och målvakter, med beröm godkänt. Detta trots att våra målvakter, enskilt, inte var så bra och stabila som vi förväntat oss. Detta trots att våra backar, då och då, stod för blunders och misstag som kostade oss en och annan poäng. Över en hel grundserie är det ofrånkomligt att det görs misstag av spelare. Allt annat är närmast otänkbart.

- Märk väl att jag här endast bedömer vår defensiv under grundseriespelet.

Utifrån denna text ska jag försöka bedöma våra backar enskilt. Detta kommer dock i nästa inlägg..