31 oktober 2013

Angående Bananer och Djurgården...








Lika klassiskt som Rolle Stoltz och Sven Tumba, tamigfan!








Nästa match, fredag på Hovet!


30 oktober 2013

Gnällbältet...


Tycker det är väl mycket gnäll på vårt lag nu. Inget ljus synes i mörkret, tycks det. Svartare än svart och avgå alla är mantrat. Det tävlas i att svartmåla och hänga ut. Han är sämre än sämst och han är ännu sämre än sämst och hur fan kunde han få vara med, etc. Den som inte stiger på Gnäll-tåget anses som mindre vetande och göre sig icke besvär. Komma här och leta efter ljuspunkter ligger inte i tiden. Nej, bättre då att ställa sig i ett hörn och grina ikapp om hur eländigt allt är. 

Förhoppningsvis tar sig våra tränare an sin uppgift utifrån andra bevekelsegrunder. Lyfter fram det som faktiskt fungerar och använder det som en plattform för en positiv utveckling. Att älta fel och brister gör ingen mänska glad. Det är bara destruktivt och skapar negativa mentala bilder. Positiv förstärkning är däremot ett alldeles utmärkt instrument. 

- Bra, det där gjorde du bra, här får du godis! Fråga vilken hund som helst så får ni höra. Fungerar förträffligt. Plötsligt vill hunden göra om samma sak igen, och igen, för att få en ny belöning, en ny positiv förstärkning. För en ishockeyspelare kan den positiva förstärkningen innebära en sådan enkel sak som mer speltid, eller bli delaktig i viktiga moment på isen. 

Nej, min uppmaning till många Gulsvarta supportrar är att kasta av sig gnällbältet och istället bidra med konstruktiv kritik samt att börja se även det som faktiskt fungerar. Allt är inte Svart eller Vitt. Det finns faktiskt något som heter Gråskala också!

Jag tror, jag tror, på Gulsvart....




0-2

Löven...



Västerås - Björklöven 0-2
Det blev ingen match. Den tog slut efter 19 sekunder. Jovisst, det blev ett mål till. Ett videogranskningsmål. Man börjar bli van vid det nu. Tredje raka målet som är "tvivelaktigt" och ska granskas men vi får det mot oss, så klart. Någon påstod att det var ett felaktigt handstopp innan pucken, via ben, skridskor, och klubbor studsade in bakom Fransson i kassen.

Efter det ville inte Björklöven längre spela ishockey. De nöjde sig med att ställa upp runt egen kasse och lyfta sarg ut. Något det gjorde bra. Sarg-ut IF, kanske blir det nya namnet på Löven som fortsatt får kämpa för att ta sig ur bottenträsket. 

- Hade köpt med mig en påse lakrits till matchen men den påsen såg jag inte röken av. Frugan lade beslag på den och tröståt bakom min rygg. Bara en sådan sak. Blåst på konfekten, igen, dubbelt.

Den som kan sin historia för innevarande säsong vet att vi ännu inte lyckats vända och vinna en enda match där vi hamnat i underläge. Löven borta. Två snabba mål i röven via powerplay. Sedan en lång pina innan slutsignalen där vi förgäves försökte komma ifatt. Samma pina idag. Sarg ut. Sarg ut. Och sedan en och annan icing. Men effektivt var det, så klart.

Vet inte riktigt vad som är mest beklämmande efter dagens match. En match där vi faktiskt spelar riktigt bra långa stunder. Bra fart på händer och fötter hos många spelare. Rörligt och roligt anfallsspel där många visade upp pigga ben. Men vad hjälpte det när alla avslut gick en meter över eller två decimeter utanför. Tydligen ska vi spela som vi gjorde tidigare på säsongen. Ge fan i att anfalla. Då vann vi i alla fall matcherna. Precis som Löven idag. De anföll sparsamt och det gick ju bra, så klart!

- Glömde köpa en kanelbulle idag. Kanske därför det gick som det gick?

Själv vägrar jag hemfalla till att såga spelare eller ropa på avgångar. Det är bara tramsigt. Det är att försöka hitta genvägar där inga genvägar finnes. De spelare som vi har nu ska banne mig klara av att vinna matcher. Det gäller bara att pricka målet när man serveras lägen. Inte skjuta i plexit eller sargen. Då blir det inga mål, så klart!

En ny spelare har troligen spelat till sig en plats i laget. Mattias Bromé. Risken är dock att han hamnar i samma zon som övriga spelare. Zonen där puckar inte vill studsa in. Så länge han inte vet om att det finns en sådan zon är det dock ingen fara. Låta han fara runt på isen i ungdomligt oförstånd. Säg inget. Då kommer det säkert gå bra. Det ligger lite i ungdomens natur nämligen. Att inte förstå att saker och ting faktisk kan vara svåra att utföra. De bara kör. 

- En märklig säsong detta, så långt. Vi spelare inte direkt övertygande men hänger med i toppen!

Jonas Fransson måste snart surna till på alla överkörningar. Idag fick han ungefär elva Lövenspelare över sig vid en tilltrasslad situation. Det tycker jag åtminstone var sju för många. Varför kan inte vi köra över motståndarmålvakten? I alla fall en gång per match. Känns mer rättvist. Räcker att knuffa in målvakten i eget mål. Precis som BIK Karlskoga brukar roa sig med. Ibland blir det till och med mål när man gör så! Fråga Höggren i BIK Karlskoga....


Vad kan man då säga om Björklöven, förutom att de var duktiga på att slå sarg ut? Tja, de hade vita tröjor och var ganska ointresserade av att spela offensivt. Kanske spelade de efter en matchplan, vad vet jag. Kanske är de så illa tilltufsade mentalt på grund av sin tabellplacering att de måste spela som de gjorde. De kanske spelar en vägvinnande ishockey just nu. Man blir helt enkelt inte klok på någonting när det gäller detta spel som kallas ishockey.

- Kanske någon tycker att jag är lite ironisk i mina formuleringar i detta inlägg?


Nej, nu behövs det en natts stärkande sömn för att återfå kraft i arm och mod i barm. I morgon är en ny dag. Finns ingen anledning att hänga läpp för en förlust. Gäller bara att knyta näven och komma tillbaka. Igen och igen. Vad vore väl lämpligare än att åka till Hovet och sno tre poäng av Djurgården? Det låter som en utomordentligt bra ide. Så gör vi...




29 oktober 2013

En liten träningsrapport - och reflektion...

Tidigare under säsongen hade jag möjlighet att följa A-lagets träningar under några veckodagar. Det var intressant att se hur alla nya spelare i truppen försökte hitta sina roller och positioner under dessa träningar. Man kan lugnt säga att det såg lite trögt och svårt ut med det mesta för de flesta då tajming mellan huvud, händer, klubba ännu inte var på topp. Viljan var det dock inget fel på utan alla spelare försökte verkligen göra sitt bästa i varje moment.

Under gårdagen gjorde jag ett nytt besök för att följa en helt vanligt träning för A-laget. Det man nu fick se var något helt annat än tidigare. Nu sitter skridskoåkningen, tajmingen, klubbtekniken, för alla spelare. Nu genomfördes alla moment, alla övningar, med betydligt större fart och skicklighet. Nästan alla passningar sitter på bladen och tempot är betydligt högre än tidigare. En ganska naturligt utveckling visserligen men samtidigt glädjande att se.

En sidoeffekt av att alla spelare nu börjar prestera på en högre nivå gör även att man nu bättre ser vilka spelare som har lite svårt att hänga med när tempot skruvas upp, när kravet på genomförandet av alla moment ökar.

Man kan, utan att överdriva, påstå att de spelare som idag har svårt att få igång sitt spel under matcher även har det svårt att få till det under träning. Det är min enkla reflektion efter att sett gårdagens träning. Det finns som bekant ett gammalt talesätt som säger "som man tränar så spelar man". Med det menas oftast att om man gör rätt saker på träning gör man per automatik rätt saker även i matchsituation.

Som exempel tränade laget under en längre tid på spelformen powerplay. Formationen med Fryklund, Romano, Williams, Mitell nötte och nötte, om och om igen, för att hitta flytet i sitt pp(vem den femte spelaren var i denna formation såg jag inte då denne saknade nummer!). Man kan lugnt säga att det under denna träning såg ut precis som det gjort under matcher. Det ville sig inte. Spelarna avbröt, hade samtal, och började om igen. Men icke. De hade otroligt svårt att få till de avgörande passningar som de ville. Det gick så långt att Romano började skälla på andra spelare för att de inte stod, eller gjorde, rätt. Frustrationen lös igenom, kan man säga. När träningen avbröts stod spelarna i denna formation kvar länge på isen och diskuterade.

Mitt intryck av denna pp-formation är att de hela tiden söker den avgörande passningen. En passning som mer eller mindre ska resultera i att hela motståndarboxen är överspelad och att skytten får öppet mål. Många flippass genom boxen, svåra pass, som kräver hög precision. Man sökte avslut mitt i boxen(Fryklund) eller via backposition( Williams).

I motsats till detta körde en annan formation pp på andra sidan isen. Där kom man hela tiden till rejäla avslut och gjorde mål efter mål. Skillnaden var att man där körde ett mer traditionellt pp med backskott, skymning av målvakt, och returtagning. Inte alls lika glamoröst men bevisligen betydligt effektivare. 

Utan att dra för stora växlar på mina observationer kan man dock konstatera att det finns ett klart samband mellan träning och match. Om spelarna känner frustration över att inte lyckas på träning hur ska de då känna när de går in på isen, under match, för att spela just powerplay? Den enda lösningen på denna problematik är troligen att spelarna får fortsatt förtroende att misslyckas tills det att de faktiskt lyckas! Någon annan väg finns nog inte...

- För övrigt var Fredrik Johansson med under hela träningen och var den som såg allra piggast ut!
- För övrigt, igen, så tränade flera spelare på att teka!

.....slut!


28 oktober 2013

BIK Karlskoga - Västerås 2-3 (sud)

Skrattar bäst som skrattar sist! Seger, på övertid..

Äntligen en seger mot BIK Karlskoga på bortaplan. En seger som satt väldigt långt inne och som kunde bärgas först efter sju sorger och åtta bedrövelser i form av mål på övertid. Sorgerna i denna match var alla utvisningar som Gulsvart drog på sig, alternativt drabbades av, som gav BIK Karlskoga otaliga möjligheter att göra mål i sitt powerplay. Något som de lyckligtvis misslyckades med fullständigt denna gång. Karlskoga lyckades trots allt göra två mål på Fransson och både målen kan betraktas som ”stök-och-bök” mål eller ”inte-alls-mål” beroende på med vilka supporterögon man såg det hela. 

1-0
Det första målet föregicks av en ytterst slarvig pass bakom eget mål av Mikael Fryklund som gjorde att Karlskoga kunde snappa upp pucken, driva in runt en stolpe, och sedan med mycket tur förpassa pucken i mål. I sanningens namn slog Karlskogaspelaren pucken med handen så att den mycket snöpligt studsade på Fryklunds ben och in i mål. En lång videogranskning följde där målet slutligen godkändes. Då jag aldrig fick höra vad man egentligen granskade i den situationen vet jag ej heller varför målet godkändes. 

Vår allestädes närvarande Håkan Södergren, som tydligen gått mer än en domarkurs, var säker på sin sak och menade att studsen på Fryklunds ben upphävde allt! Vad han egentligen menade är fortfarande en aning oklart i dagsläget. Man kan lugnt konstatera att Karlskoga hade visst flyt med både studs och domslut i den situationen. 

1-11-2
Lyckligtvis kunde vi i ett senare skede av matchen, nämligen andra perioden, visa publiken i Nobelhallen hur man gör riktiga mål i ishockey. Regissör till bägge målen Tony Romano, så klart. Vid  1-1 snurrade han bakom målet innan han lade fram en macka till en helt fristående Jeremy Williams som sprätte in pucken i nättaket. Så enkelt! Lite senare i perioden, efter en knepig utvisning på Mårtensson, var det dags igen för Tony Romano. Denna gång trixade han sig förbi tre Karlskogaspelare innan han lade en backhand mot mål. Retur rakt ut och vem kom ångande och piskade in pucken om inte Viktor Mårtensson! Härligt! 2-1 på tavlan och ett slag i ansiktet på hemmalaget som hade förtvivlat svårt att få till vettiga avslut, och chanser, trots flera möjligheter i powerplay.

2-2
Självklart skulle BIK Karlskoga komma tillbaka in i matchen igen genom ännu ett mål modell annorlunda. Andreas Lindh tokmissade ett skott från blå och pucken gick rakt i gapet på snabbskrinnande Höggren i BIK. Två Gulsvarta hängde honom i hasorna ända hem till målgården utan att få stopp och stopp tog det inte ens där. Än en gång blev det videogranskning. Höggren som inte fick till något vettigt avslut med klubban valde helt enkelt att bromsa in Fransson i målet. På reprisen kunde man ana att Fransson räddade den första fösningen mot mål men att pucken studsade ut på Höggrens ben och tillbaka under Fransson. Där borde det hela slutat, med en räddning, men domaren för kvällen hade en annan uppfattning. Efter en ny, och lång, videogranskning förkunnades att målet var regelrätt. 

Återigen passade Håkan Södergren på att briljera i sina domarkunskaper. Han kunde genast se att målet var korrekt, på någon vänster. Han menade att ”Höggren inte kunde rå för” att han knuffade in Fransson i målet. Därför skulle målet godkännas. Så pass, tänkte jag!

Matchen gick till förlängning och där skipades någon form av gudomlig rättvisa då Romano, så klart, höll sig framme och vispade in egen retur fram till 3-2. Så skönt, och inte alls orättvist, sett till hela matchen.

Visst kan man klanka på domaren efter matchen då han hittade anmärkningsvärt många utvisningar på det ena laget, Gulsvart, och dessutom vid två tillfällen dömde mål till motpartens fördel. Två mål som i mångas ögon inte alls borde varit mål. Sanningen är dock aldrig bara svart eller vit. Sanningen i mina ögon var att vi drog på oss alldeles för många onödiga utvisningar. Billiga, ja visst, men spelarna har ett eget ansvar att anpassa sig till den bedömningsnivå som gäller för dagen. Det ingår i konceptet, typ. Själv räknade jag till två, kanske tre, utvisningar som var billiga, rent av felaktiga, men i det stora hela var det som vanligt i en bortamatch. 

- Roligt att se Mattias Bromés insats i laget. Han såg pigg och rask ut.

- Som vanligt var Jonas Fransson stabil i målet. Gjorde en handfull räddningar av den högre skolan.

- Tycker även att Andreas Lindhs backspel ska premieras. Tillbaka i gott slag.

Gnällgäng?
En annan frågeställning som väcktes efter matchen var om spelarna i BIK Karlskoga är mer benägna än spelare i andra lag att "förstärka" olika situationer för att därigenom få domslut med sig. Själv anser jag att det finns visst fog för denna anklagelse. Det finns en "anda" eller en "tradition" hos "Boforsare" att ständigt påpeka för domaren "hur fel han har" vid varje avblåsning. Ett antal spelare i laget söker ständigt upp domaren för att med gester och ord försöka påverka till sin egen fördel. Ser lite illa ut, anser jag. 

- För att summera det hela så tycker jag att spelarna i BIK Karlskoga är ena gnälliga jävlar...

Nu väntar en ny spännande drabbning mot Björklöven på tisdag!

26 oktober 2013

BIK Karlskoga i Karlskoga




Ja, ja. Ni vet alla vad som väntar i Nobelhallen även denna gång, som alla andra gånger, någonsin. Ett hemmalag som kommer ut och kör åttor runt sina motståndare, kastar glåpord vid varje närkamp, tacklar allt som rör sig, och är rent allmänt jobbiga. Som en ilsken svärm av bålgetingar som fått sin bohåla förstörd av ett bökande svin. 

Mot detta ställer vi ett lag med bristande självförtroende, nästan helt i avsaknad av fart och frenesi, men med en ramstark defensiv och en fenomenal målvakt. Kan detta sluta annat än med en rekorderlig och rejäl hemmaseger? Ja, det kan det, minsann! 

Gulsvart har nämligen visat, flera gånger redan, att man inte faller hur som helst mot något lag. Skulle iofs vara mot Almtuna men den matchen räknas numera som en ren passus, ett olycksfall i arbetet, och negligeras därmed. Så, är det. Vi har trots en rent utav stelbent och kryckig offensiv lyckas plocka en ansenlig mängd poäng i årets serie. Detta vittnar om en styrka som inte får underskattas. Det bor en envis liten kämpe i varje spelare som vägrar ge upp trots visst motlut i spelet. Somliga kallar detta jävlar anamma, andra säger Sisu! Oavsett vilket är det ett verktyg, ett redskap, en egenskap god som något annat. Så länge våra spelare fortsätter visa passion och vilja i alla sextio minuter har vi faktiskt chans att vinna mot alla andra lag i denna serie. Även om det emellanåt ser ut som "kattskit" i spelet....

Till doften av en potatisgratäng som just nu står och puttrar i ugnen känner jag mig fylld med tillförsikt inför kvällens möte med hemska BIK Karlskoga. En sak är i alla fall säker: - I kvällens match kommer jag bli förbannad minst elva gånger innan slutsignalen ljuder....

Nu kör vi!

25 oktober 2013

Två matcher - fyra poäng = Godkänt!

Västerås - Rögle 3-2 (str)
Tre tämligen slätstrukna perioder, spelmässigt, kulminerade med en grandios avslutning i form av Romano Penalty Shot Show! Nej, det blev ingen positiv vändning spelmässigt för mitt kära Gulsvart i denna match - heller. Det är då själva djävulen att det ska ta så lång tid att hitta någon form av bärande struktur i spelet. Ska laget behöva tiden fram till jul på sig, typ! Men, stopp och belägg, säger säkert någon nu. Det är inte nu vi ska vara bra! Jo, så är det visserligen, men att börja spela bra när tåget redan gått är inte heller någon tilltalande tanke.

Man får tacka Romano för uppvisningen i straffläggningen. En makalös kille, helt enkelt!

-----

Västerås - Timrå 1-0 (str)
Jag försöker ständigt leta efter det positiva i lagets agerande ute på isen. Letar inte sällan med både ljus och lykta. Ibland får jag till och med tillgripa förstoringsglas, minsann. Det brukar alltid att finnas ett litet frö någonstans. Ett frö som med rätt omvårdnad kan gro, växa ut, och förvandlas till något bärande. Efter matchen mot Timrå, som sannerligen inte blev någon klang och jubelföreställning, tycker jag dock det finns små tecken till en positiv förändring. Återkommer till det.

Det var en jämn match sett över tre perioder där båda lagen hade det rätt marigt att skaffa sig rejäla målchanser. Bra defensiv i bägge lägren borgade för detta. Timrå var klasser bättre än när vi mötte dem i premiären och bjöd nu inte ut sig på samma sätt genom att ta en massa dumma utvisningar. Disciplinerat spel minst sagt.

Att matchen gick till sudden och förlängning var på något vis fullständigt logiskt då bägge lagen saknade riktig spets offensivt i denna match. Att vi skulle vinna på straffar kändes dessutom alldeles självklart med tanke på att vi har Tony Romano i laget. Romano gjorde ingen besviken denna gång heller men extra roligt att både Luca Caputi och Kevin Doell satte sina straffar, dessutom både snygg och rejält. Härligt!


Summering:
- Två matcher spelat haltar betänkligt under stora delar av matcherna men där vi trots allt hittar en väg att vinna. Två poäng per match är betydligt bättre än ingen poäng. Fyra poäng på två matcher där vi inte presterar nämnvärt bra är fullt godkänt i min värld. Nu ser vi framtiden an med viss tillförsikt. Som jag nämnde tidigare tycker jag mig se små förändringar i spel och inställning som lovar bot och bättring.

Nu ska jag fila på ett inlägg där jag lyfter fram saker som talar för oss, för VIK Västerås HK, i en tid då gnället mot lagets prestation på isen nått episka höjder. Ett inlägg som inte bör läsas av gnällspikar och gnällkärringar, typ..



23 oktober 2013

Tipstävling #10


Sista omgången av tipstävlingen mellan GurkOlle och grabbarna på VIK FAN Centralen. Inte direkt olidligt spännande då CENTRALEN har ett bra grepp om ledningen. Här blir det till att chansa med tipsen för att kunna gå i fatt...


Almtuna - Mora 2
Troja - DIF x
 IKO - BIK  2
SSK - Rögle x
MIF - Löven 1
VIK - TIK 1

Ställningen så här långt:
GurkOlle: 3|1|0|3|4|0|3|6|0  Total: 20
VIK Fan central: 3|3|4|3|2|1|2|4|2   Totalt: 24

20 oktober 2013

Kom igen Gulsvart, kom igen!

Mosa Rögle!



Det finns dagar av regn, det finns dagar med storm, det finns styv kuling och motvind i motlut. Ibland är livet en plågsam vandring på törnbeströdd stig och själv är man utan skor. VIK Västerås HK har vinglat och krånglat sig fram i årets seriespel. Utan riktiga linjer, tydliga roller, eller vägvinnade spel. Det har varit upp och ned, fram och tillbaka, och ingenting alls i en salig blandning. 

De senaste två - tre - fyra matcherna har det mesta pekat och spretat åt alla håll. 

- Mot Troja hemma hade vi periodvis ordnat spel!
- Mot Mora borta överlevde vi med nöd och näppe!
- Mot SSK hemma fanns det både och, men inte samtidigt!
- Mot Almtuna borta - var det mesta - borta!

Trots att jag följt Gulsvart i så många år, sett hundratals matcher, har jag oerhört svårt att fånga upp, ringa in, vad det är som gör att det enkla tycks bli så svårt. När man ser etablerade, välutbildade, skickliga ishockeyspelare göra så många enkla misstag blir man minst sagt - förbryllad. 

Ishockey är i grunden ett simpelt spel. En klubba, en puck, ett par skridskor. Ett mål och en målvakt. Åker man snabbt kommer man fram snabbt. Skjuter man mot mål är chansen stor att det blir mål. Skjuter man utanför mål minskar möjligheten att göra mål. Skjuter man inte alls är det jävligt svårt att göra mål. Träffar man en motståndare med sitt skott kan man alltid hoppas han får ont. Då gjorde det skottet i alla fall en viss nytta.

Om jag vore tränare skulle jag därför uppmuntra mina adepter till att skjuta ofta. Gärna hårt. Omväxlande luriga skott. Ett och annat tungt skott går också bra. Eller ett snabbt. Backhand eller forehand, slagskott, dragskott, handledsskott spelar ingen roll. Skott som skott. 

Självklart vet alla spelare om detta. Dummare är de inte. Så varför skjuter de inte oftare? Troligen för att de vill "överlista" målvakten. Genom att inte skjuta blir förstås målvakten fundersam. Och i bästa fall lite osäker. Man ska ju inte "värma upp" motståndarmålvakten "så han kommer in i matchen". Kanske är de så spelarna tänker? Kanske är det av den anledningen man skjuter mer sparsamt. När målvakten minst anar det. Luriga skott, som sagt. Eller kan det vara så illa att dagens moderna klubbor inte tål hur många skott som helst? Att det helt enkelt är en fråga om ekonomi! 

- Hur mångas skott har du skjutit med din klubba?
- Hm, få se, 34!
- Jaha, då har du bara 12 kvar!
- Hur många slagskott?
- Fyra slagskott eller 12 handledare!
- Ok!

Mot Rögle önskar jag mig en kanonad mot motståndarkassen. Det skulle kännas uppfriskande. Det skulle kännas positivt. Jag skulle rent av ta det som en intäkt för att man vill göra mål. Många mål. Spelar ingen roll om målisen tar de flesta skotten. Några kommer garanterat att rulla in. Det handlar bara om matematik. Skjut tvåhundratjugosju  skott ska ni få se! Skjut från alla håll, vinklar och vrår. Det sämsta som kan hända är att målvakten tvingas blockera men då får vi ju börja om, igen, i anfallszonen. Slipper jaga hem och försvara oss hela tiden. Är det inte finurligt tänkt?

Jag är övertygad om att VIK Västerås HK kommer bjuda sin hemmapublik på en klang och jubelföreställning mot stackars Rögle BK. Målen kommer ramla in i en strid ström och efter match kommer alla unisont hävda att "detta var den stora vändpunkten".

Så blir det, banne mig. Fram med kulramen...

Krossa Rögle...


















19 oktober 2013

Almtuna - Västerås 6-0

Ungefär så här var vår insats...


Som sagts tidigare. Man vinner inga matcher på pappret. I alla fall inte ishockeymatcher. Möjligtvis luffarschack. Gårdagens match bort mot Almtuna i Gränbyhallen var en kollektiv uppvisning i intighet. Nåja, det fanns, och finns, alltid spelare i en trupp som oavsett läge alltid försöker göra sitt bästa. Dessas spelare blev dock utlämnade till sitt öde då de oftast befann sig mol allena på slagfältet. Tänker på spelare som Marcus Jonsson, Viktor Mårtensson, Marcus Söderqvist som bara nöter på oavsett vilken roll de får i laget, i match efter match. Sällan får de några rubriker för sitt slit. Rubriker som istället är förbehållna målskyttar och importspelare. 

Matchen mot Almtuna blev aldrig någon riktig match. Almtuna fick snabbt ett ledningsmål att gå på. Ett skott, en skymd Fransson, en styrning, och olyckan var framme direkt för Gulsvart. Precis som mot SSK hemma. Vi var inte på tårna. Inte blev det mycket bättre av att vi skänkte bort 2-0 till Almtuna i ett efterföljande powerplay. Denna gång var det Williams som fick agera back på en harmlös puck som gled ned mot egen målvakt. Trots att han var skäret före sin motståndare och bara behövde ta tag i pucken så blev det pannkaka. Almtunaspelaren lyfte bara på Williams klubba, snodde pucken, och lyckades lirka in en myra förbi/under en överraskad Jonas Fransson. 

Där ser man hur fel det blir, i flera led, om inte alla spelare gör rätt från början! Hade bara Williams åkt skridskor hela vägen, hållit i klubban, så hade det inte ens blivit farligt! Nu bjöd han in Almtunaspelaren genom sitt loja uppträdande. Dessutom grundlurades Fransson som aldrig kunde tro att Williams skulle tappa bort den pucken! 

- Där och då kände jag, framför TV:n, att det var tack och godnatt för denna gång.

Resten av denna match blev mest en uppvisning av felpass och felbeslut från Gulsvart medan Almtuna firade stora triumfer genom att spela enkelt. De använda fart., fart, och fart. På så sätt kunde de enkelt ta sig in i anfallszon och där snurra runt med visst välbehag. 

Även Almtunas 3-0 uppkom ur en situation som egentligen inte var en situation. Vi har full kontroll på pucken i egen zon. Men så lyckas vi slå en liten felpass(McArdle) och plötsligt uppstod rena kalabaliken där spelare kastade sig, ramlade över varandra, i en salig röra framför mål. Mycket hjärta, ja visst, men ingen hjärna, tyvärr. När Gulsvarts alla(!) spelare låg simmande i målgården, likt en TV-puck-hög, kunde en Almtunaspelare lirka in pucken köksvägen. Ett mål som närmast var en parodisk kopia av SSK:s 3-2 mål i ABB Arena. 

Om man tyckte att de två första perioderna var bleka från Gulsvarts sida så skulle den tredje perioden avslöja att det fanns ännu en nivå att visa upp. Nämligen nivå Fummel-fummel-i-powerplay! Vi fick tacksamt nog ett powerplay tidigt i tredje perioden och "nu vore det då själva djävulen om det inte skulle kunna bli mål" Och visst blev det mål! Två stycken i samma powerplay. Tyvärr var det Almtuna som gjorde båda målen. Det andra, 5-0, underströk att detta var Almtunas kväll. Ett skott från dålig vinkel mot en halvskymd Fransson som räddade skottet  med stöten. Men pucken levde sitt eget liv, for upp i luften, dalade ned i bakhuvudet på Fransson för att sedan, via hans rygg, studsa in i mål. 

Som om inte pinan, och förnedringen redan var total, passade Almtuna på att kruta in 6-0 på en retur som självklart gick rakt ut i gapet på en framstormande Almtunaspelare.

Det är faktiskt rätt intressant hur ett lag som haft så svårt att ta poäng, att göra mål, plötsligt får det mesta med sig. Almtuna hade före denna match inte tagit en enda trepoängare och haft mycket stolpe ut. Man kan lugnt säga att de fick en del tillbaka, retroaktivt, efter denna match. Detta är något som jag personligen tar med mig till vår match mot Rögle nästa veckan.

- Kan Almtuna få en sådan islossning så kan vi också få det - banne mig!

Om man ska försöka summera denna(märkliga) match så kan man helt kort konstatera att Almtuna gjorde många saker rätt. De åkte skridskor, de arbetade hårt, de visade massa energi. Svårare än så behöver det inte vara. Om alla i ett lag jobbar stenhårt då kommer även chanser, lägen, och mål som ett brev på posten!

- Vi får helt enkelt göra som Almtuna i fortsättningen. Åka skridskor, visa energi, och jobba stenhårt!

När det gäller spelarkritik i övrigt väljer jag att säga "pass". Man kan med fog säga att i denna match var det kollektivet som underpresterade. Tänkte återkomma med ett nytt inlägg där jag försöker ranka våra importers, och övrigas,  prestationer så här långt. 

Krossa Rögle!




17 oktober 2013

SSK, vadet, mustaschen och plexit!


Före..
..efter!

Västerås - SSK 2-4
Det blev ett antiklimax denna kväll i ABB Arena. Inför matchen hade jag styv i korken gått ut och tippat en bergsäker etta. En solklar och stabil hemmaseger. Så självsäker var jag i min övertygelse att jag ingick ett vad på #Twitter med supportrar till SSK. Om vi mot all förmodan skulle förlora skulle jag offra min mustasch! Och nu sitter jag här, alldeles naken i ansiktet, och kan inget annat än grämas. Mina kollegor och alla elever undrade förstås vad som hänt. "Du ser så konstigt ut, Olle"!, "Du ser så tom ut!", tyckte de. Och ungefär så kände jag mig direkt efter slutsignalen, och även idag, måste jag erkänna.

Nåja, mustaschen kommer att växa ut igen. Frågan är om laget, Gulsvart, kommer att göra detsamma? Det får definitivt inte ta lika lång tid. Redan på fredag är det match igen och då mot ett, som vanligt, svårspelat Almtuna i Gränbyhallen. 

Vad ska man då tycka om matchen mot SSK? Det fanns farhågor om att SSK skulle komma till match med vässade armbågar och gott gry. Tränarbyten brukar kunna få en kortsiktigt reaktion i en spelartrupp. Inte alls ovanligt att ett lag på dekis plötsligt hittar en väg till att vinna. Då jag själv sett SSK ganska många matcher denna säsong var jag trots allt inte speciellt orolig. Med vår stabila defensiv skulle de inte ha så mycket att hämta. Så tänkte jag i alla fall. Och det visade sig vara ett fundamentalt feltänkt. Var det något som inte var stabilt denna kväll så var det just vår defensiv!

Både 1-0 och 2-1 till SSK var riktiga blunders från vår defensiv denna kväll. Lägen som vi inte bjudit något lag denna säsong bjöd vi SSK på. Varsågoda och gör mål, typ! Och det gjorde SSK. Så dumt. Väljer, som vanligt, att inte hänga ut spelare men det var då fan vad det såg tamt och lojt ut på vissa händer och fötter i det defensiva arbetet.

Speciellt i andra perioden slet man sitt hår, inte mustasch, över alla de spelvändningar vi bjöd SSK på i vårt eget powerplay. Räknade till tre(!) spelvändningar inom någon minut varav den ena resulterade i ett straffslag för SSK. Tacksamt för oss alla lyckade dock Fransson rädda den pucken från att trilla in i nätet.

Att detta var SSK:s kväll underströks av den studs i plexiglaset som gav dem öppet mål till 3-2. Där får vaktmästarna, eller den som beställt sargen, ta på sig ansvaret. Då jag själv emellanåt undervisar i fysik vet jag att ett föremål som skjuts mot en sarg i viss vinkel alltid studsar ut från sargen i motsvarande vinkel, typ. Så inte i detta fallet. Något som grundlurade alla spelare på isen. Man kan säga att plexit stod på SSK:s sida denna kväll.

För all del får vi skylla oss själva. Föredömligt(!) klantigt spel i egen zon där en rensning från back träffade Romanos skridsko varvid pucken studsade ut till SSK:spelare som blundade och sköt pucken stenhårt en meter över målet. Egentligen helt ofarligt, trots allt, om det inte varit för den där förbannade studsen i plexit!

Kepsen
Min ständiga följeslagare "Kepsen" försökte intala mig att vi egentligen gjorde en rätt bra match men att SSK var skickliga på att förstöra vårt spel. På det örat ville jag inte lyssna. Inte denna gång. Istället muttrade jag surt om "skandal" och "domarbyte" och försökte projicera mitt misslynne på de randiga. Stå där och ge erkännande till motståndarlaget ligger inte för mig. Inte under brinnande match. Nej, då strör jag hellre salt i öppna sår och förbannar de egnas oförmåga att hantera puck och klubba. Jävla klåpare till hemmalag som inte kan ge ett lantislag som SSK på söta nöten!


Icke offensiv
Det muttras en hel del över vår avsaknad av offensiv. På många håll. Det med all rätt. Mot SSK hade vi stundtals väldigt svårt att etablera tryck när vi väl behövde det. Speciellt parodiskt blev det i den senare delen av tredje perioden. Då, när man förväntade sig ett sista ryck, en kraftsamling, en jakt på reducering, ja då såg det mest ut som pannkaka. Detta accentuerades i samband med en utvisning och chans till spel i powerplay. Då blev vi plötsligt helt handlingsförlamade, alla, samtidigt! 

Bytte några ord med en SSK:are på #twitter efter matchen. Han var självklart nöjd och tacksam över segern man sade samtidigt att " lugn, idag mötte vi ett givet kvalserielag. Ni var inte på topp ikväll, men ändå. Det luktar KS ända upp till bortastå!" Man kan ju undra vad han såg som inte jag såg! Det måste jag försöka följa upp...

Importerna
Det gnälls en del över våra importers prestationer på isen. Till viss del kan jag både förstå och hålla med i detta gnäll. Man kan inte med bästa vilja påstå att de briljerar och glänser i varje byte på isen. Inte ens Romano kan övertyga i varje byte. Till det är denna liga alldeles för bra. Se där en anledning till att inte våra importer åker runt och leker på isen med sina motståndare. Där har vi ena sidan av myntet, nämligen. Allsvenskan, den svenska andraligan, håller hög kvalitet rakt igenom. Om man tror att de importer vi har råd att värva skulle "tokdominera" så får man genast tänka om. De importer vi har var tänkta att komplettera vår trupp med speciella skills. Och det gör de. Bara att titta i deras protokoll för inspelade poäng. De är bäst i vår trupp. Bättre än alla svennar.

Det man kan gnälla över, eller irritera sig på, är deras emellanåt loja uppsyn på planen. Det kanske är en illusion men ibland ser de inte ut att jobba så hårt som man kunde önska. Den fart som många andra lag visar upp saknar vi i många avseenden. Vi ser, tyvärr, väldigt sega ut i många aktioner ute på isen. Kanske även det en illusion? Så frågan är om våra importer Williams och Caputi helt enkelt är för dåliga på rören? När det gäller Romano, Doell och McArdle finns det betydligt mer fart i buggarna. 

Ska man summera kardemumman så gör Caputi och Williams poäng som det är tänkt. Det är bra. Men man kunde önska sig att de får mer fart i sitt spel. Kanske det fattas rätt partner? Romano gör både poäng och har fart. Klart bra. McArdle kompenserar utebliva poäng med hårt arbete. Klart godkänt. Doell gör ett bra arbete som mer defensiv center. Godkänd.
Kanske är det så enkelt att det inte är importerna det är fel på. Det är alla andra! Kanske är det så enkelt som att alla andra forwards i laget måste upp en nivå, ett snäpp, för att ekvationen ska fungera! 

I vanligt ordning har jag ingen egentligen uppfattning om vad som är rätt eller fel men svamla på det går bra det. Och det tänker jag fortsätta med. Minsann....

Ja, jag var ovanligt bitter efter denna förlust. En bidragande orsak kan ha varit det vad jag ingick inför matchen. Om att raka bort mustaschen vid förlust. Så var det nog.

Nu kör vi över Almtuna!

16 oktober 2013

Tipstävling #9


Det drar ihop sig..
Förra tipsomgången fick jag jackpott. Sex rätt av sex möjliga. Denna omgång blir det fem matcher som är lika omöjliga att förutspå som vanligt. Väljer dock att vara lite fräck i mina tips för att försöka bräcka småpojkarna på CENTRALEN. Gissar att de tog ut segern i denna tipstävling allt för tidigt. De kände kanske redan doften av det hägrande priset, en back pilsner, och tappade fokus. Intet mig emot...



Malmö –  Mora IK  2 Resultat: 4-2
- Jag vet att MIF varit äckligt bra på hemmaplan men väljer ändå att tro på Mora. Varför? Jo, utan att kolla statistik vill jag minnas att Mora brukar göra bra ifrån sig nere i Malmö. Jag litar helt enkelt på den känslan. Dessutom tyckte jag Mora var riktigt bra mot oss, trots att de förlorade.
Tips: 2
Rätt tips: 1

Troja – Timrå IK  1 Resultat: 4-3 (str)
- Troja är inte alls dåliga på hemmais. Timrå har blivit starkare för var omgång. Svårtippat men hemmaplansfördel får gälla här.
Tips: 1
Rätt tips: x

IKO  - AIS 1 Resultat: 2-3 (str)
- Oskarshamn är lite av ett mysterium. Vinner hemma och förlorar borta. Spelar aldrig riktigt bra. Skickar hem transatlanter. Har en målvakt som kan stänga igen. Möter ett Almtuna som MÅSTE börja ta poäng. Kommer IKO klara av att dyrka upp ett defensivt spelande AIS? Ja, jag tror det. Så det får bli en säker etta.
Tips: 1
Rätt tips: x

KHK – BIK 2 Resultat: 2-1(sud)
- Lite av en seriefinal. Dubbelt roligt ur den aspekten att KHK är ett lagbygge av förre sportchefen till BIK Karlskoga. Hans gamla lagbygge möter det nya, kan man säga. Och minsann, de spelar ungefär samma typ av ishockey. Mycket fart. Skillnaden är att BIK fortfarande är mer griniga. Något som aldrig går ur. Ni vet det där med ränderna i Tigern! Här tror jag BIK verkligen vill och kan vinna.
Tips: 2
Rätt tips: x

Västerås – Södertälje SK  1 Resultat: 2-4
- Enkel match, enkelt att tippa. En bergsäker etta. Hur ska SSK kunna vinna mot oss? Vi släpper inte in mål och SSK kan inte göra mål! 
Tips: 1
Rätt tips: 2


Ställningen så här långt:
GurkOlle: 3|1|0|3|4|0|3|6|0  Total: 20
VIK Fan central: 3|3|4|3|2|1|2|4|2   Totalt: 24

Inför SSK #2

Nu ska de betvingas, övervinnas, plattas till..


Inte en dag utan ishockey. Så som det ska vara. Fick in lite mer material inför mötet med SSK i kväll och måste naturligtvis lägga ut detta till alla och envar. Här hålls det inte inne med hemligheter eller information som kan gagna informationstörstande supportrar till VIK Västerås HK.

Innan ni läser dagens frågor till ännu en SSK-supporter kan jag kanske ställa en fråga så här rakt ut i etern: 
- Vem i VIK är det som styr? Någon som vet? Jag vet inte, bara anar och tror. Är det Niklas Johansson i sitt ämbete som sportchef som har agendan som gäller eller är det tränaren Joakim Fagervall? 

Att jag torgför denna frågeställning bottnar i mina tankar, rent generellt, om vem det egentligen är som bestämmer färdriktning för en förening, hur truppen ska se ut, hur det ska spelas på isen etc. Ibland får jag ett intryck av att det inte alltid är balans i de beslut som tas. Beslut som i slutänden ska mynna ut i sportsliga framgångar.  Så frågan är - Vem är det som bestämmer över den trupp som fins och vilka spelare som ska lånas ut, lånas in, osv. 

Känner att jag skulle kunna skriva flera inlägg om denna frågeställning. Tycker nämligen det är väldigt intressant.

Men nu till frågor som fått svar av ännu en kunnig, och sympatiskt, SSK-supporter. Denna gång är det Andreas Häggström som är kallad till rakning:

-----
Vad hade du för förväntningar på laget inför denna säsong?
– Jag hoppades på en playoffplats. Tror jag tippade SSK 6:a och det är ju fortfarande fullt möjligt.

Hur nöjd är du med lagets tabellplacering just nu?
– Oerhört missnöjd men samtidigt är det inte många poäng upp i tabellen. Och om jag ska vara ärlig så är det inte just tabellplaceringen som gör ont – det är hur det har sett ut på isen. Alla tappade trepoängare där vi lett matchen med två mål men tappat i tredje perioden, och så vidare. Det är nog mest spelet som gör ont.

Har inte SSK  en bättre trupp än vad tabellen visar?
– Det har man absolut men truppen är för tunn. Det finns ingen konkurrens i nuläget och då blir spelarna bekväma. Jag tror ju dock att Ströwall hade negativ inverkan på laget och att det i slutänden påverkade hur man agerade ute på isen. Förhoppningsvis vänder det framöver.

Finns det spelare som inte levererat, underpresterat?
– Tre grundbultar som inte har levererat är Fredric Andersson, Johan Andersson och Robert Carlsson. "Robban" har väl en pinne på elva matcher och en jädra massa minus. Det håller bara inte. Just de tre måste leverera om det här ska gå. Sedan har vi Damien Fleury som inte riktigt har matchat fjolåret. Det beror dock på att vi inte har någon som kan lägga de passningar som han behöver – han är som bekant ingen playmaker, direkt. Men så fort vi får tillbaka skadade Mario Trabucco kommer det att lösa sig någorlunda. Det blir som ett nyförvärv.

Vad tror du behövs för att väcka livet i laget, börja vinna matcher?
– Ett tränarbyte. :)

Hur väntat var det för dig att er tränare Johan Strömwall fick kliva åt sidan/få sparken?
– Mycket väntat. Jag hörde i våras att det pratades om att Sörensen skulle ta över redan då, men att klubben valde att fortsätta med Strömwall. Tydligen hade man pratat rätt intensivt om ett byte men sedan valt att inte gå hela vägen ut. Ett felbeslut, enligt mig. Det har synts långa vägar att något är fel. Det har synts i varje byte. Och då är det dags att göra något åt saken. För den sakens skulle tror jag dock inte att SSK helt plötsligt blir en maskin och vinner allt bara föra att man har bytt tränare. Det kommer att ta tid att ställa om.

Hur kommer matchen på onsdag sluta?
– SSK förlorar men med hedern i behåll. För en gångs skull.

Tror du årets sensationslag Karlskrona kommer hålla hela vägen till KS denna säsong?
– Svar ja. Och jag tippade redan inför säsongen Karlskrona högt. På playoffplats. Så där sätter jag en fjäder i min hatt.

Något lag i årets serie som överraskat positivt eller negativt i dina ögon, förutom KHK?
– Asplöven. Jag vet inte riktigt hur de gör. Deras lag är ytterst mediokert, tycker jag. 

Hur tror du serien slutar, nu när du ser dagens tabell. Vilka tre lag kommer ligga i topp?
– Västerås, Karlskrona, Djurgården.
// Andreas Häggström @Materialspelare 

Bloggen tackar för svaren och hoppas självklart att Andreas får se ännu en hedersam förlust för sitt SSK!

15 oktober 2013

Inför SSK



Så är det äntligen dags för match i ABB Arena igen. Känns som om det var flera veckor sedan. Men i morgon, onsdag, smäller det igen. Då kommer anrika, men tilltufsade, SSK på besök med forne skyttekungen Damien Fleury i spetsen. Under försäsongen bevittnade jag två möten mot SSK och gjorde ett, kanske förhastat(!), uttalande om att "SSK blir bra i år". Det såg nämligen så ut, då. Trots att vi vann första matchen med 3-0 i ABB Arena och fick stryk med endast uddamålet, 2-3, i bortamötet i Gnesta . Saken var nämligen den att vi var inte speciellt bra i första matchen, men gjorde mål. Vi var aningen bättre i returmötet men då vann SSK. Från den matchen minns jag speciellt hur Per Helmersson bjöd på ett fatalt misstag som gav SSK segermålet. 

Vad jag egentligen vill få fram är att jag tyckte SSK spelade bra i båda dessa matcher. Bättre än oss. Det såg helt enkelt förbaskat bra ut. Därför uttryckte jag mig som jag gjorde. Nu har tydligen verkligheten kommit ifatt SSK som numera parkerar på en ytterst blygsam placering i tabellen. Så blygsam att tränaren Strömvall fått sparken. Så kan det gå när inte målen trillar in i motståndarkassen, som förväntat. 

Strömvall kunde dock lämna sitt uppdrag "med huvudet högt" enligt honom själv. Något som jag finner rätt naturligt då huvudet, på de allra flesta personer, sitt högst! 

Själva har vi gått från ett miserabelt spel under försäsongen till ett vinstgivande spel i serien. Det tycker jag personligen är en väldigt begåvad, rent av briljant, beskrivning av vårt spel. Vinstgivande. På så sätt behöver man inte nagelfara spelet och leta efter eventuella brister. Vinner man så vinner man och då kan vi supportrar bara knipa igen och se glada ut. Så då gör jag det. Ser glad ut...

Till morgondagens match lånar vi dessutom in ett riktigt rivjärn från Skellefteå AIK i form av Sam Marklund. Det tycker jag är bra. Det tycker jag rent av är förbaskat bra! Sam är en spelare med fart och mod som kan sätta lite rotation på våra segfotade transatlanter. De må göra en och annan poäng men behöver få upp ångan ännu några snäpp. Då jävlar. Då blir det riktigt bra. Då blir vi sannolikt ännu mer vinstgivande. 

Ett rykte hade placerat ännu en transatlant vår trupp. Det visade sig vara endast ett rykte. Något som jag tycker är bra. Det får räcka nu med importer. Bättre få fart på den trupp vi har. Få kontinuitet. Få ordning på alla grejer. Annars blir det rörigt. Sam Marklund gästade oss förra säsongen och är redan "en av oss". Skillnad det.

Nu tänker jag inte orera mer själv utan presenterar istället en supporter från SSK vid namn Victor Henriksson. Jag har bett honom svara på lite frågor inför morgondagens match och här kommer dessa:


Hur länge har du varit SSK:are
Enda sedan jag föddes. Född och uppvuxen i Södertälje, och eftersom hela min släkt är hockeyintresserade så var det inte så konstigt att jag också blev det. Jag gick på min första SSK-match när jag var runt 7-8 år gammal, det var säsongen 00/01. En rolig säsong eftersom klubben tog klivet upp i elitserien och säsongen därefter firade man 100 år som förening.

Vad är du för typ av supporter?
Jag har säsongskort och går på varenda hemmamatch, åker på de bortamatcherna som jag kan. Har också varit aktiv som bloggare men sidan ligger på is just nu men på det sättet kom jag mycket närmare klubben och fick ha kontakt med ledande personer inom föreningen vilket var kul. Man lever för klubben, när SSK vinner så mår man bra!


Vad hade du för förväntningar på laget inför denna säsong?
Jag har förväntningar om att vi ska nå kvalserien. Det är klubbens mål och därför känns det som en ganska självklar förväntning att ha. Sedan så hoppas man såklart att klubben tar klivet tillbaka till SHL. Men för tillfället så känns det inte relevant att ens nämna SHL. SSK har väldigt mycket att jobba på. 

Hur nöjd är du med lagets tabellplacering just nu?
Den är usel. Vi ska inte ligga 12a i allsvenskan efter 11 matcher. Allsvenskan är dock en jättebra liga numera men 12a är uselt och en totalt oacceptabel placering efter 11 matcher.  Enda positiva är att det är många poäng kvar att spela om och det kan bara bli bättre.

Har inte SSK en bättre trupp än vad tabellen visar?
 Man börjar ju undra lite men klart jag måste svara ja på den frågan. Men det är inte på papperet det avgörs utan det är på isen. Oavsett vad vi har för spelare så måste de fungera tillsammans på isen och jobba som ett lag.

Vad är det som gör att spelet inte fungerar, anser du?
Speluppbyggnaden från defensiv zon till offensiv zon. I senaste hemmamatchen mot Djurgården så fick jag nog bevittna den sämsta matchen någonsin mellan SSK och Djurgården i Scaniarinken. SSK lyckades nästan aldrig med sina uppspel, man hade ingen fart och ingen tanke bakom anfallen man gjorde. I och med att SSK inte hade fart under skridskorna resulterade det i tappade puckar och många felpassningar. Och i powerplay har laget alldeles för låg fart som gör det enkelt för motståndarna att ta pucken. 

Finns det spelare som inte levererat, underpresterat?
Ja det finns det. Tongivande spelare, sådana som ska leda laget har misslyckats. Och då misslyckas också lätt resten. 

Vad tror du behövs för att väcka livet i laget, börja vinna matcher?
Det som hände igår (måndag). Avskedet av Johan Strömwall. Anders Sörensen och Per Nygårds är två coacher som är tuffa i båset, de är inte rädda för och ryta till. Kanske är det det som har saknats tidigare. Dessutom behöver vi få tillbaka våra skadade spelare och just nu håller SSK på och titta på nyförvärv. Det kan lyfta SSK! 

Hur väntat var det för dig att er tränare Johan Strömwall fick kliva åt sidan/få sparken?
Väldigt väntat. Trycket utifrån var så pass stort att klubben inte kunde blunda för det. Strömwall kanske inte var den rätta mannen för att leda SSK. Det återstår att se nu. Men Strömwall ska ha cred för väldigt mycket, en mycket trevlig person som alltid ställde upp på intervjuer när man ringde och som agerade mycket professionellt i alla situationer! 

Hur kommer matchen på onsdag sluta?
Västerås är stora favoriter i matchen. Men vi får se! Ger mig inte på något slutresultat. 

Vilka lag från HA tror du får spela i kvalserien till våren?
För tidigt och säga. Men säg, Djurgården, Malmö, Västerås och Mora. Hoppas dock det vänder och att SSK får vara med där också. 
// Viktor Henriksson @alltomssk

Bloggen tacka för svaren och önskar som vanligt att de ska gå åt pipsvängen för gästande lag...

Krossa SSK!

13 oktober 2013

Nya famntag...

Fryklund?


Har seglat lite lugnt på bloggen några dagar. Mycket matcher, mycket arbete, lite fritid. Men nu tar jag ny fart igen. Inför Södertälje är bloggen på hugget igen. Håller på att samla ihop en del material. Frågor ska besvaras och publiceras. Hur mår en Södertälje-supporter i dagar som dessa? Kommer SSK leta en ny "röst till båset" vid ännu en förlust? Frågor som kräver sina svar.

----

Har förövrigt diskuterat med allas vår Viktor Mårtensson vilken målgest han ska ta till när han stänker in sitt första mål för säsongen. Föreslog några innovativa målgester. Vi får se om han anammar någon av dessa. Att köra upp klubbskaftet i röven på närmsta motspelare kanske inte var det bästa förslaget! Men först måste han ju få in trissan i nät. Bara en sådan sak...

----

Mikael Fryklund måste komma igång. Här känner bloggen ett särskilt stort ansvar. Pojken är ung och behöver vägledning. Under kvällen har jag, tillsammans med nämnde Fryklund, enats om en väg till framgång. Voodoo. När inget annat hjälper tar man till ytterligheter. Ska be frugan virka en Fryklund-docka och sedan gäller det att sticka lite här och där med nålarna.

---

Allt fler av våra motståndare anklagar oss för att spela tråkhockey. Det kan jag skriva under på. Att vi spelar tråkigt, menar jag. Men vad fan, vi vinner ju! Och att vinna är rätt roligt. Hur många gånger har man inte stått i ABB Arena genom åren och berömt laget för sitt frejdiga spel - och sett dem förlora matcher? Då föredrar jag denna modell alla dagar i veckan.

---

För övrigt var det rätt roligt att höra en besviken Jonathan Johansson efter matchen. Han tyckte inte vi förtjänade att vinna. Mora var bättre i allt. Jo, det är möjligt, men in slutänden är det flest mål som vinner.
---

Någon fler än jag som tycker det är jävligt roligt med Fredrik Johansson på isen? Otroligt egentligen. Och så bra han är!

---

Västerås i topp i tabellen, efter KHK, och med BIK Karlskoga strax bakom. Under strecket är det trångt. Djurgården ser bra ut och tappade lyckligtvis poäng senast. Malmö är på gång. I nästa omgång möts BIK Karlskoga och Karlskrona. Där kan det ta stopp ordentligt för KHK. Vinner vi mot SSK samtidigt som BIK gör sitt, ja då är vi verkligen med i toppen på allvar.

Serien är så jämn att det inte finns utrymme för någon längre formsvacka. Enstaka förluster kan vi ta men inte mer. Svackor är något som Malmö och Djurgården ska hamna i. Inte vi.

----

Mot SSK!





Mora - Västerås 1-2

Så här glad var han före matchen..
Bildlänk


Vinst, igen! Hurra, hurra, hurra! Men det är då djävulen vad vi får slita i egen zon, för det mesta. Trots att vår sportchef inhandlat extra mycket offensiv spets till denna säsong kommer vi knappt ur egen zon långa stunder. I gårdagens match var det Mora som stod för 90% av fart och offensiv kraft. Desto märkligare då att vi kunde smyga upp och göra både ett och två mål. Jag blir banne mig inte klok på detta lag! 

Jag vet allvarligt talat inte längre hur jag ska förhålla mig till vårt sätt att spela och vinna matcher. Är det så här det är tänkt? Är allt snack om att vi snart ska få fart på vår offensiv bara en dimridå av Joakim Fagervall? Vill han bara invagga oss alla i någon form av falsk förhoppning? Är han en ny Lars Falk? Ni minns säkert Lars "Lasse" Falk som introducerade 1-3-1 i svensk ishockey med sitt Djurgården. Ett spelsystem som var uttänkt av Leif Boork men som Lars Falk  förfinade och kunde därmed leda Djurgården till tre raka SM-guld 1989-91. Ett spelsystem som fick många att stöna och stånka av vämjelse. Principen var att aldrig jaga puck utan istället backa hem och försöka styra sina motståndare till misstag för att därefter snabbt vända spelet och gå till anfall. Press, radio och TV skrek att Lars Falk var en "hockeymördare". Något som han, och Djurgården, struntade högaktningsfullt i. De tog sina SM-guld istället för att tjafsa med pressen.

Lite så ser spelet ut för oss just nu. Gulsvart bjuder inte på glamour, snygga kombinationer, bakom-ryggen-pass, eller briljans. Gulsvart spelar just nu otroligt, äckligt, disciplinerat för att trötta ut sina motståndare. Backar hem, stänger av, blockar skott, och letar efter vägar till en eller annan omställning. Effektivt, väldigt effektivt, men föga publikdragande. 

0-1 (tredje perioden)
Detta var precis vad som hände mot Mora. Mitt under Moras offensiv går vi till anfall. Det går inte fort. Det ser inte farligt ut. Men så, plötsligt, har vi genom två-tre pass i anfallszon hittat ett läge och pucken sitter i nätet! Målskytt Christoffer Björklund. Moras spelare såg aldrig det målet komma. De var invaggade i en falsk säkerhet. De hade tillbringat så liten tid i egen zon att de inte anade faran. Ur ingenting, kan man säga, om man är tränare för Mora.

0-2 (tredje perioden)
Detta mål följde samma princip som ovan. Mora ångar på. Försöker än en gång hitta en väg mot mål i vår egen zon. Lite puckdräll, ett täckt skott av McArdle, och vi ångar iväg mot Moras zon. Två-tre pass senare har vi hängt in ännu ett mål. Patric Wener, tränare i Mora, måste fått ett mindre anfall av kolik i det läget! Denna gång är det McArdle som petar in en retur. Svårare än så behöver det tydligen inte vara.

Olyckligtvis bjöd sedan Markus Kinisjärvi in Mora i matchen genom en osedvanligt lam passning till egen back i anfallszon. Mora fick då komma i en 3 mot 2:a och kunde stänka in reduceringen till 1-2. När dessutom Luca Caputi tog en huvudlös slashing med någon minut kvar anade man oråd. Skulle Mora få in en kvittering? Sett till matchbilden hade det inte alls varit oförtjänt men det sket jag fullständigt i just då. 

- Som tur var lyckades vi hålla undan och Luca Caputi slapp bli syndabock. 

Sammantaget en otroligt gedigen laginsats och ett bortaspel som lovar gott. Men det vore då själva fan om vi inte ska kunna få lite mer fart på offensiven. Rätt slitsamt att spela i egen zon större delen av alla matcher. Men så var det den stora frågan: - Är det så här vi kommer spela, hela säsongen?

Nu kör vi över SSK!






12 oktober 2013

Västerås - Oskarshamn 2-0

Dags att hitta en center nu - va, Va, VA?

Tack för tre sköna poäng i en match som inte kommer ihågkommas speciellt länge. En serie-lunk-match med en ganska förväntad utgång. Oskarshamn med ett rysligt dåligt bortafacit ställdes mot ett Västerås som spelat hyggligt stabilt på hemmaplan. Visst kände man viss oro för att Oskarshamn skulle komma hit och bryta sin dåliga trend. Det har hänt förr, om man säger så, att lag kommit till ABB rätt nederlagstippade men vänt hem med alla poäng i bagaget.

Matchen
Vi fick matchen som vi ville, kan man säga. Vi fick nämligen det nödvändiga första målet. När vi fått det denna säsong så har vi bärgat alla poäng. I samtliga matcher. Däremot har vi tappat poängen i de matcher vi fått första målet mot oss. Undantaget matchen mot Troja där vi med stor möda lyckades kvittera för att sedan vinna på straffar. Melodin för årets upplaga av Gulsvart är med andra ord att ta ledningen. Då känner man sig tydligen trygga och kan nyttja sin starka defensiv till att försvara sig och invänta lägen för spelvändningar. Att föra matcher är liksom inte vår grej. Inte just nu i alla fall.

Offensiven
Det har gnällts, med all rätt, på vår bristfälliga offensiv. I matchen mot Malmö och nu mot Oskarshamn kan man dock börja skönja lite mer linjer i offensiven. Det börjar helt enkelt se lite bättre ut. Vad detta beror på kan man spekulera uti. Är det ommöbleringen i alla formationer som burit frukt eller är det bara så att allt fler spelare "börjat komma igång" nu?

Uppspelen
En problematik har varit vår oförmåga att hitta vägar ur egen zon med lite fart under rören. Oftast har puckförande forward fått vända upp mot fem motståndare som redan skurit av alla åk och passningsvägar genom mittzon. Då är det lite marigt att ta sig fram. Våra backar har ansetts vara orsaken till detta dilemma då de "inte kan passa till spelare med fart". Detta är givetvis en sanning med stor modifikation. En puckförande back vill gärna se ett blad att passa till innan pucken skickas iväg. Även en nog så spelskicklig back får problem med puckleveransen om han bara ser en massa ryggar på sina medspelare. Det handlar helt enkelt om samspel, om tajming. En tajming som kanske börjat infinna sig nu. I alla fall att döma av matchen mot Oskarshamn.

Målen
Det gjordes två mål. Viktiga mål. Och de gjordes dessutom av rätt spelare. Kevin Doell, som haft det lite tungt med poängproduktionen hängde in 1-0 i spel fem mot fem. Jerry Williams fick äntligen skjuta i bra läge, i pp, och då satt 2-0 som en smäck. Man hade önskat att fler puckar trillat in. Lägen fanns det sannerligen. Men nu är det som det är. Vi gör inte många mål och får glädjas åt det lilla. 

Defensiven
Vad kan man säga? En ny nolla i kolumnen för Jonas Fransson. Visserligen hade han inte så mycket att stå i de första femtio minuterna av matchen. Men det han behövde göra gjorde han som vanligt alldeles förbaskat bra. Detta med otroligt bra understöd av ALLA spelare som i vanlig ordning blockade många skott. Här vill jag passa på att lyfta fram Hampus Larsson. Denne gänglige yngling som nu tycks spela till sig en ordinarie backplats. Suveränt genomförd match. Härligt att se.

Smällen
Tråkigt nog fick Tony Romano en elak armbåge i skallen redan i första perioden och fick utgå från matchen. Enligt olika källor har han ådragit sig en hjärnskakning och blir borta på "obestämd tid". Vi får verkligen hoppas att han kommer tillbaka å det snaraste...

Summering:
Ingen bländande ishockey men en gedigen arbetsinsats över sextio minuter. Vi tog ledningen och kunde relativt enkelt spela av matchen de sista tjugo minuterna. Ett styrkebesked på sitt sätt. Oskarshamn försökte verkligen ge sig själva chansen i tredje perioden men hade inte förmågan att dyrka upp vår defensiv. De fick som många andra lag före dem tillbringa mest tid nere i sarghörnen. 

Spelarkritik:
- Hampus Larsson +++
- Jonas Fransson +++ (Håller man nollan så..)
- Kenndal McArdle +++ (Såg riktigt rapp och pigg ut)



9 oktober 2013

Tipstävling #8

Nu är det dags..
Har halkat efter lite i denna tipstävling. Ligger för närvarande fyra poäng efter pojkarna på Centralen. Det ska vi nu ändra på genom att tippa extra smart. Använda hjärnan istället för hjärtat. Så får det bli...


Karlskoga - Rögle 5-2 Resultat 4-0
- Finns inget som tyder på att småpågarna från landets södra del ska kunna inhösta några poäng mot BIK Karlskoga. Här blir det närmast en form av överkörning av ett heltänt Karlskoga som vill visa upp sitt vanliga spel igen. Kötta, grisa,och slå. Veka Röglespelare kommer grina sig genom matchen och förgäves vädja om domarens uppmärksamhet.
Tips: 1
Rätt tips: 1

Björklöven - Asplöven  3-5 Resultat 2-3
- Slaget om Norrland! Ett Björklöven som krigar heroiskt i match efter match utan att ens få den ynka poäng ställs mot Asplöven som inte har vett att förlora detta möte. En pikant doft av renskav, surströmming, och hjortronmyr kommer ligga som en våt filt över den förväntansfulla publiken. Tyvärr behöver de trösta sig med några slattar ur "dunken" även efter denna match.
Tips: 2
Rätt tips: 2

Södertälje - DIF  2-6 Resultat 0-4
- SSK är segervissa och glada i hågen. Senast vinst mot notoriska förlorargänget Oskarshamn. Nu ska man nedlägga Stockholms stolthet Djurgården är det tänkt. Kebab är beställt till efterfesten. I mina ögon är det bara att ställa in alla tankar på festlighet. Här blir det inga poäng för SSK. Istället kommer Djurgården defilera hem denna match mycket enkelt.
Tips: 2
Rätt tips: 2

Timrå - Karlskrona 4-2 Resultat 3-2
- Äntligen! utropar vi alla. Timrå sätter stopp för vinstmaskinen Karlskrona och Janne Karlsson får sitt första tuppjuck denna säsong. Gör ett utfall mot domaren efter match och anklagar denne för att vara "helt dum i huvudet". Något som bestämt förnekas av både domare och senare disciplinnämnden. De konstaterar istället att domaren "bara hade lite otur när han tänkte". En jävla skillnad...
Tips: 1
Rätt tips: 1

Mora - Troja  5-2 Resultat 4-0
- No comments! Skitgäng bägge två!
Tips: 1
Rätt tips: 1

VIK - IKO 7-1 Resultat 2-0
- ÄNTLIGEN lossnar det för Gulsvart! Efter en fullständigt utlösning redan i första perioden, som vinns med 5-0, visar laget upp hela sitt register och leker lekstuga med bortkomna Oskarshamnsspelare. Williams, Caputi, McArdle, Romano, är alla på bästa humör. Publiken blir så extatisk i sista perioden att alla tar av sig och avslutar matchen med bar överkropp. Ett tilltag som inte tilltalar publikvärdarna som förgäves vädjar om städad klädsel. I alla fall för alla över 70!
Tips: 1
Rätt tips: 1
Så blir det!

Resultat efter åtta omgångar:
GurkOlle: 3|1|0|3|4|0|3|6 Total: 20
VIK Fan central: 3|3|4|3|2|1|2|4  Totalt: 22

7 oktober 2013

Malmö - Västerås 4-2

Något är sjukt med vårt powerplay...


En dålig, en bra, en så där. Det var det hela. Malmö var bättre än oss i första perioden, vi repade mod i andra, men i tredje hade vi inte energi, eller skärpa, nog för att avgöra till vår egen fördel. Vill man hitta detaljer som avgjorde så kan man hitta följande:

1-1 Bp där pucken tar på Lindhs skridsko och ställer Jonas Fransson.
2-1 Bp där pucken tar på Lindhs klubba och ställer Jonas Fransson.
3-2 Retur framför mål där fyra VIK:are inte lyckas få undan en lös puck framför två Malmöiter.


Eller så kan man peka på:
- Björklunds utvisning som gav Malmö chansen att kvittera till 1-1. En märklig utvisning där Björklund tappar balansen i en sargduell och blir - utvisad! Malmö gör mål via Lindhs skridsko!
- Doells utvisning i ett kampmoment där två spelare håller i varandra. Domaren anser att Doell håller i lite mer. Malmö gör 2-1 via Lindhs klubba!

Ovanstående vittnar verkligen om att det är små marginaler mellan succé och fiasko. Hade Romanos skott i ribbkrysset, som videogranskades, gått in hade jag troligen suttit här nu och myst av välbehag. Då hade vi tagit ledningen med 3-2 och aldrig släppt in Malmö i matchen igen. Är det något vi är bra på så är det att försvara en ledning.

- Men denna kväll var inte vår kväll. 

Mer som var riktigt uselt denna kväll - powerplay! Så dåligt stundtals att jag fick ta fram skämskudden i soffan. Kommer man inte in i zon i spel 5 mot 3, då är det riktigt illa! Å andra sidan lyckades vi klanta bort övertaget genom att själva ställa sex man på isen!

Powerplay
För mig är det helt obegripligt att vi inte har ett bättre powerplay. Närmast skandal! Trots allt har laget avverkat en försäsong och nu nio omgångar av serien. Totalt sjutton(17) matcher. Då kan man banne mig kräva att åtminstone en formation är tillräckligt samspelta för att kunna sätta upp ett powerplay. Här får laget, med Joakim Fagervall, bakläxa av undertecknad...

Skyttet
Ett lag som försöker få igång sin offensiv kan inte lämna matchen med gårdagens facit och vara nöjda. Laget lyckades, på tre perioder, peppra iväg tio(10) skott mot Malmös målvakt! Det är 3,3 skott per period. Eller ett skott mot mål var sjätte(6) minut! Pinsamt dåligt, sanna mina ord...

Positivt
Vill man hitta något som var positivt så var det, remarkabelt nog, anfallsspelet. Detta kan låta oerhört motsägelsefullt då jag nyss sablat ned på spelarnas oförmåga att komma till avslut. Men man måste titta på saker och ting ur flera vinklar och vrår. Sant är att vi inte kom till speciellt många avslut. Men sant är även att vi fick till rätt många, och långa, anfall där vi tryckte tillbaka Malmö i deras egen zon. Roligt för våra backar att äntligen få stå på blå och dra iväg lite skott mot mål. I tidigare matcher har de knappt hunnit in i anfallszon själva innan vi tappat puck och fått spelvändningar mot oss. Kvitteringen tillkom på ett backskott, Andreas Frisk, och visar hur "enkelt" det kan vara att göra mål. Skott från blå och folk som skymmer målvakten...

Självklart kommer spelet bli bättre. Det hör till sakens natur. Men visst är det oroväckande att vi ännu, i omgång nio, inte fått bättre ordning på vår samlade offensiv samt har ett powerplay som faktiskt är seriens sämsta! En jäkla tur att Jonas Fransson spelat så stabilt. Utan hans målvaktsspel hade vår tabellsituation varit betydligt sämre. De insamlade poängen ger trots allt Fagervall, och laget, lite utrymme för misslyckanden. Vi är fortfarande med där uppe i tabellen. Frågan är dock hur många förluster laget måste ta ytterligare innan vi kan skönja det spel som ska bära oss långt fram på vårkanten...

Malmö då? Tja, de rusade på hyggligt i första perioden utan att få till allt för många farliga avslut mot Fransson. Tack vara två pp kunde de sätta två kassar. Effektivt. I andra föll de tillbaka rejält och såg länge ut att kunna rasa ihop helt och hållet. Men då vi inte lyckades peta in mer än en kvitteringspuck i perioden fick de ny luft och energi inför tredje perioden. En period som vi egentligen började bäst men där några sekunders ouppmärksamhet gav Malmö chansen att sätta 3-2. Malmö känns betydligt tätare, stabilare, bakåt denna säsong. Väldigt få misstag av deras backar som spelade stabilt och enkelt. 

Malmö – Västerås 4-2 (2-1, 0-1, 2-0)
0-1 06.03. Markus Kinisjärvi (Emmerdahl)
1-1 07.28 Joey Tenute (Andersson, Karlsson)
2-1 19.27 Joey Tenute (Karlsson)
2-2 26.32 Marcus Jonsson (Frisk, Mitell)
3-2 46.21 Henrik Hetta (Storm)
4-2 59.17 Tobias Ericsson (Olsson)


Kämpa VIK - Kämpa!