BIK Karlskoga - Västerås 2-3 (sud)

Skrattar bäst som skrattar sist! Seger, på övertid..

Äntligen en seger mot BIK Karlskoga på bortaplan. En seger som satt väldigt långt inne och som kunde bärgas först efter sju sorger och åtta bedrövelser i form av mål på övertid. Sorgerna i denna match var alla utvisningar som Gulsvart drog på sig, alternativt drabbades av, som gav BIK Karlskoga otaliga möjligheter att göra mål i sitt powerplay. Något som de lyckligtvis misslyckades med fullständigt denna gång. Karlskoga lyckades trots allt göra två mål på Fransson och både målen kan betraktas som ”stök-och-bök” mål eller ”inte-alls-mål” beroende på med vilka supporterögon man såg det hela. 

1-0

Det första målet föregicks av en ytterst slarvig pass bakom eget mål av Mikael Fryklund som gjorde att Karlskoga kunde snappa upp pucken, driva in runt en stolpe, och sedan med mycket tur förpassa pucken i mål. I sanningens namn slog Karlskogaspelaren pucken med handen så att den mycket snöpligt studsade på Fryklunds ben och in i mål. En lång videogranskning följde där målet slutligen godkändes. Då jag aldrig fick höra vad man egentligen granskade i den situationen vet jag ej heller varför målet godkändes. 

Vår allestädes närvarande Håkan Södergren, som tydligen gått mer än en domarkurs, var säker på sin sak och menade att studsen på Fryklunds ben upphävde allt! Vad han egentligen menade är fortfarande en aning oklart i dagsläget. Man kan lugnt konstatera att Karlskoga hade visst flyt med både studs och domslut i den situationen. 

1-1, 1-2

Lyckligtvis kunde vi i ett senare skede av matchen, nämligen andra perioden, visa publiken i Nobelhallen hur man gör riktiga mål i ishockey. Regissör till bägge målen Tony Romano, så klart. Vid  1-1 snurrade han bakom målet innan han lade fram en macka till en helt fristående Jeremy Williams som sprätte in pucken i nättaket. Så enkelt! Lite senare i perioden, efter en knepig utvisning på Mårtensson, var det dags igen för Tony Romano. Denna gång trixade han sig förbi tre Karlskogaspelare innan han lade en backhand mot mål. Retur rakt ut och vem kom ångande och piskade in pucken om inte Viktor Mårtensson! Härligt! 2-1 på tavlan och ett slag i ansiktet på hemmalaget som hade förtvivlat svårt att få till vettiga avslut, och chanser, trots flera möjligheter i powerplay.

2-2

Självklart skulle BIK Karlskoga komma tillbaka in i matchen igen genom ännu ett mål modell annorlunda. Andreas Lindh tokmissade ett skott från blå och pucken gick rakt i gapet på snabbskrinnande Höggren i BIK. Två Gulsvarta hängde honom i hasorna ända hem till målgården utan att få stopp och stopp tog det inte ens där. Än en gång blev det videogranskning. Höggren som inte fick till något vettigt avslut med klubban valde helt enkelt att bromsa in Fransson i målet. På reprisen kunde man ana att Fransson räddade den första fösningen mot mål men att pucken studsade ut på Höggrens ben och tillbaka under Fransson. Där borde det hela slutat, med en räddning, men domaren för kvällen hade en annan uppfattning. Efter en ny, och lång, videogranskning förkunnades att målet var regelrätt. 

Återigen passade Håkan Södergren på att briljera i sina domarkunskaper. Han kunde genast se att målet var korrekt, på någon vänster. Han menade att ”Höggren inte kunde rå för” att han knuffade in Fransson i målet. Därför skulle målet godkännas. Så pass, tänkte jag!

Matchen gick till förlängning och där skipades någon form av gudomlig rättvisa då Romano, så klart, höll sig framme och vispade in egen retur fram till 3-2. Så skönt, och inte alls orättvist, sett till hela matchen.

Visst kan man klanka på domaren efter matchen då han hittade anmärkningsvärt många utvisningar på det ena laget, Gulsvart, och dessutom vid två tillfällen dömde mål till motpartens fördel. Två mål som i mångas ögon inte alls borde varit mål. Sanningen är dock aldrig bara svart eller vit. Sanningen i mina ögon var att vi drog på oss alldeles för många onödiga utvisningar. Billiga, ja visst, men spelarna har ett eget ansvar att anpassa sig till den bedömningsnivå som gäller för dagen. Det ingår i konceptet, typ. Själv räknade jag till två, kanske tre, utvisningar som var billiga, rent av felaktiga, men i det stora hela var det som vanligt i en bortamatch. 

- Roligt att se Mattias Bromés insats i laget. Han såg pigg och rask ut.

- Som vanligt var Jonas Fransson stabil i målet. Gjorde en handfull räddningar av den högre skolan.

- Tycker även att Andreas Lindhs backspel ska premieras. Tillbaka i gott slag.

Gnällgäng?

En annan frågeställning som väcktes efter matchen var om spelarna i BIK Karlskoga är mer benägna än spelare i andra lag att "förstärka" olika situationer för att därigenom få domslut med sig. Själv anser jag att det finns visst fog för denna anklagelse. Det finns en "anda" eller en "tradition" hos "Boforsare" att ständigt påpeka för domaren "hur fel han har" vid varje avblåsning. Ett antal spelare i laget söker ständigt upp domaren för att med gester och ord försöka påverka till sin egen fördel. Ser lite illa ut, anser jag. 

- För att summera det hela så tycker jag att spelarna i BIK Karlskoga är ena gnälliga jävlar...

Nu väntar en ny spännande drabbning mot Björklöven på tisdag!