Gnällbältet...

Tycker det är väl mycket gnäll på vårt lag nu. Inget ljus synes i mörkret, tycks det. Svartare än svart och avgå alla är mantrat. Det tävlas i att svartmåla och hänga ut. Han är sämre än sämst och han är ännu sämre än sämst och hur fan kunde han få vara med, etc. Den som inte stiger på Gnäll-tåget anses som mindre vetande och göre sig icke besvär. Komma här och leta efter ljuspunkter ligger inte i tiden. Nej, bättre då att ställa sig i ett hörn och grina ikapp om hur eländigt allt är. 

Förhoppningsvis tar sig våra tränare an sin uppgift utifrån andra bevekelsegrunder. Lyfter fram det som faktiskt fungerar och använder det som en plattform för en positiv utveckling. Att älta fel och brister gör ingen mänska glad. Det är bara destruktivt och skapar negativa mentala bilder. Positiv förstärkning är däremot ett alldeles utmärkt instrument. 

- Bra, det där gjorde du bra, här får du godis! Fråga vilken hund som helst så får ni höra. Fungerar förträffligt. Plötsligt vill hunden göra om samma sak igen, och igen, för att få en ny belöning, en ny positiv förstärkning. För en ishockeyspelare kan den positiva förstärkningen innebära en sådan enkel sak som mer speltid, eller bli delaktig i viktiga moment på isen. 

Nej, min uppmaning till många Gulsvarta supportrar är att kasta av sig gnällbältet och istället bidra med konstruktiv kritik samt att börja se även det som faktiskt fungerar. Allt är inte Svart eller Vitt. Det finns faktiskt något som heter Gråskala också!

Jag tror, jag tror, på Gulsvart....