31 mars 2014

Så här kan det gå...




Vill bara visa att än är det inte kört!

Tisdag 1 april 19.00
Västerås – AIK 3-1
Malmö – Rögle 3-1
Djurgården – Örebro 1-3

Fredag 4 april 19.00
Rögle – Västerås 1-3
AIK – Örebro 1-3
Malmö – Djurgården 1-3

Måndag 7 april 19.00
Rögle – AIK 1-3
Örebro – Malmö 3-1
Djurgården – Västerås 1-3

Västerås: 9 poäng
Örebro: 9 poäng
Djurgården: 3 poäng
AIK: 3 poäng
Malmö: 3 poäng
Rögle: 0 poäng

Nuvarande tabell:
Örebro: 16
DIF: 12
Malmö: 11
Rögle: 10
AIK: 7
VIK: 7

Sluttabell:
Örebro: 25 poäng
VIK: 16 poäng
------------------------
DIF: 15 poäng
Malmö: 14 poäng
AIK: 10 poäng
Rögle: 10 poäng

Självklart finns det andra variabler på ett slutgiltigt scenario. Det kan lika väl bli AIK som ståtar med 16 poäng och en SHL-plats den 7:e april. Min tanke är bara att visa på möjligheten. Så länge den finns är det bara att köra...

Kämpa Västerås!

Vi är sämst - på det mesta!



Tar mig friheten att analysera våra matcher som spelats i kvalserien fram till nu. Tanken är att summera mina intryck. Väljer först att titta hur vi spelat period, för period, fram till den senaste matchen borta mot Örebro. Sedan lägger jag till powerplay, boxplay och målvaktsspelet.


Malmö - Västerås 3-2 (Straffar)
Period 1: Skott 11-4 (0-0) Malmö äger spelet
Period 2: Skott 8-7 (1-0) Malmö äger spelet
Period 3: Skott 2-3 (1-2) Malmö äger spelet, fram till sista fem minuterna. Då gör vi två snabba mål!
Overtime: Skott 1-0
Totalt: 30 - 21
Powerplay: Västerås 0,00 %
Powerplay: Malmö  25,00%
Målvakt: Västerås 90,00%
Målvakt: Malmö 91,30%

Västerås - Rögle 3-4
Period 1: Skott 7-17 (1-4) Rögle äger spelet, dominerar fullständigt!
Period 2: Skott 14-6 (2-0) Västerås äger spelet
Period 3: 11 -7 (0-0) Västerås äger spelet, men efter halva perioden jämnar det ut sig
Totalt: 32 - 30
PowerplayVästerås 20,00%
Powerplay: Rögle  50,00%
Målvakt: Västerås 86,67%
Målvakt: Rögle 90,62%

Västerås - Djurgården 3-1
Period 1: Skott 14-10 (2-0) Västerås äger spelet
Period 2: Skott 13 -17 (1-1) Djurgården äger spelet, fram till sista tre fyra minuterna. Då gör vi mål.
Period 3: Skott 10 - 8 (0-0) Västerås äger spelet, kontrollerar matchen bra.
Totalt: 32 - 30
PowerplayVästerås 20,00%
Powerplay: DIF 0,00%
Målvakt: Västerås 97,14%
Målvakt: DIF 91,89%

AIK - Västerås 2-3
Period 1:  Skott 16-12 (1-2) Jämn period, chansmässigt
Period 2:  Skott 8-11 (1-0) AIK äger spelet
Period 3:  Skott 16-5 (0-1) AIK äger spelet
Totalt: 40 - 28
Powerplay: Västerås 50,00%
Powerplay: AIK  0,00%
Målvakt: Västerås 95,00%
Målvakt: AIK 89,29%

Västerås - Malmö  1-3
Period 1: Skott 14-8 (0-1) Malmö lite bättre
Period 2: Skott 11-6 (0-1) Västerås äger spelet
Period 3: Skott 12-8 (1-1) Västerås äger spelet, fram till mitten av perioden, Kroknar sedan.
Totalt: 37 - 22
PowerplayVästerås 0,00%
Powerplay: MIF 0,00%
Målvakt: Västerås 88,36%
Målvakt: MIF 97,30%


Västerås - Örebro 2-5
Period 1: Skott 8-21 (1-3) Örebro äger spelet
Period 2: Skott 6-15 (1-0) Örebro äger spelet, men i minut 18 reducerar vi till 2-3.
Period 3: Skott 11-9 (0-2) Västerås äger spelet, tack vara många powerplay.
Totalt: 25 - 45
PowerplayVästerås 0,00%
Powerplay: ÖHK 0,00%
Målvakt: Västerås 88,89%
Målvakt: Örebro 92,00%

Örebro - Västerås
Period 1: Skott 10-8 (1-0) Jämn period, chansmässigt
Period 2: Skott 18-7 (3-0) Örebro äger spelet
Period 3: Skott 10-5 (1-0) Örebro äger spelet
Totalt: 38 - 20
PowerplayVästerås 0,00%
Powerplay: ÖHK 75,00%
Målvakt: Västerås 86,84%
Målvakt: Örebro 100,00%


Stats för målvakter:
Tim Sandberg ÖHK 92,47
Adam Reideborn DIF 92,20
Pontus Sjögren MIF 91,57
Jonas Fransson VIK 91,18
Daniel Sandberg AIK
Kevin Lindskoug RBK 90,20

Powerplay:
ÖHK 26,92%
AIK 26,67%
DIF 23,33%
RBK 22,22%
MIF 21,05%
VIK 8,70%

Boxplay:
DIF 86,36%
ÖHK 81,82%
RBK 77,78%
MIF 76,19%
AIK 75,86%
VIK 73,68%

Summering. 
- Av 18 spelade perioder har vi varit bättre än våra motståndare i 7(min subjektiva uppfattning)
- De 2 matcher vi vunnit, har vi varit bättre i powerplay
- De matcher vi vunnit, har vi varit bättre i målvaktsspelet
- Vi är överlägset sämst i powerplay
- Vi är sämst i boxplay
- I 2 av de 3 matcher vi gjort första målet har vi vunnit
- Vi har förlorat 3 av 4 matcher på hemmaplan

Det går att utläsa lite allt möjligt av den statistik jag tagit fram. Framför allt får man en logisk förklaring till varför vi just nu ligger sist i denna serie. Vårt powerplay har varit katastrofalt samt att målvaktsspelet inte nått den höjd som vi hoppades på!

- Vi kan kort och gott konstatera att vi är sämst av de lag som just nu kampar om en plats till nästa års SHL!

Nu kör vi över AIK!

29 mars 2014

2 - 10, jävla 2-10!


2-5  /  0-5


Örebro - Västerås 5-0
Ska man döma av resultaten 2-5 samt 0-5 så skulle Örebro var ganska precis fem gånger så bra som oss just nu. Och det kan nog stämma, tyvärr! Och det svider - purjo, som ungdomarna säger!

Dagens match började annars lite lagom lovande. Vi drar på oss en utvisning(Fornataro) och får 0-1 i röven ganska omgående. Precis den start vi ville ha. Tänker på att vi tydligen är "bäst när pressen är som störst"! En perfekt start på matchen för oss, med andra ord. Med bilan hängande över hjälmarna kunde sedan spelaren börja iscensätta den stora planen, att vinna mot ärkerivalen Örebro. Tanken var nog att invagga motståndarna i en känsla av falsk trygghet för sedan sakta men säkert ta över spelet. 

Och, minsann, det var nästan att denna "plan" gick hem. Vi lyckades utjämna spelet i den senare delen av förstaperioden och skapade ett och annat läge framför Tim Sandberg i Örebrokassen. Vi bjöds även möjligheten till reducering genom spel i powerplay, två gånger om. Tyvärr var vi lika spetsiga i den spelformen som tidigare. Spetsiga som en elefantröv, ungefär. Men mål, det gjorde vi i alla fall inte. Skotten efter första perioden vanns av Närkingarna med 10-8.


Den andra perioden började riktigt lovande. Sam Marklund blev elegant frispelad och försökte sig på en backhandsdragning mot Örebros målvakt. Det gick inte alls. Sam fick dock tag på trissan igen och rundade buren för att lägga in den på bortre stolpen. Det gick inte heller. Trots närmast öppet mål! Där, där och då, skulle vi fått målet. Men nu är det tyvärr så att man får väldigt lite i denna sport. Man måste göra. Göra mål, till exempel. Surt sa räven...

Och som om inte detta vore nog lyckades vår fromme(!) Fredrik Johansson sätta in en tackling i mittzon som tog mycket illa på Henrik Löwdahl. Så illa att domaren utdömde 5 minuter + matchstraff! På reprisbilder såg man att tacklingen tog mot hakan(!) på Örebrospelaren. Om det sedan var avsiktligt eller inte spelar ingen roll. Illa var det, ändå. Enligt rapporter i efterhand ska de inte vara "någon fara" med Henrik Löwdahl. Bra det!

Så typiskt för detta kvalspel. Vi lyckas sätta oss själva i skiten:
- Förstaperioden hemma mot Rögle (1-4)
- Förstaperioden hemma mot Örebro (1-3)

- För ett lag som inte har flyt, inte får spelet att fungera, som har stora problem i alla spelformer, är det väldigt onödigt att ge sina motståndare handikapp i olika former!

Efter denna utvisning var vi rökta, självklart. Man riktigt såg hur musten sögs ur spelarna. Deras kroppsspråk signalerade flykt. Spelarna ville nog mest bara in i omklädningsrummet. Få matchen överstökad. Få åka hem och ladda om inför, hm, inför nästa säsong!

Örebro tackade givetvis för denna räkmacka av möjligheter och dunkade in 2-0 och 3-0. Inte mer med det. Dessutom lyckades Marcus Weinstock skicka in ett höstlöv bakom en skymd Jonas Fransson innan plågan, pinan, var över i period två.

Tredje perioden blev naturligtvis en avslagen historia, en expeditionsaffär, en promenad i parken för Örebro. Att Marcus Weinstock fick hänga 5-0 var bara ytterligare en plågsam spik i vårt Gulsvarta hjärta. 

Vad kan man dra för slutsatser efter våra möten med Örebro? Tja, kanske följande:
- De var skickligare
- De var snabbare
- De var starkare
- De behärskade alla spelformer
- De hade bättre målvakt

- Det enda vi var bra på var att vara som sämst när det gällde. Den disciplinen vann vi klart!

Att förlora med 2-10 på två matcher kan liknas vid att Örebro först drog ner våra brallor, sedan suppen, därefter underbyxorna, innan de slutligen snodde våra kulor!

Det som jag personligen tycker är mest tragiskt är att vi troligen spelar den sämsta ishockeyn för säsongen när det gäller som mest! Vi sprattlade till mot Djurgården hemma och AIK borta och gjorde helt ok insatser. I alla övriga matcher har vi haft katastrofala djupdykningar som försatt oss i eländiga lägen. Å andra sidan kan detta mitt intryck bero på att våra motståndare helt enkelt är bättre än oss. Sanningen kan vara nog så smärtsam...

Nu får vi sikta in oss på att vinna mot AIK!
(och märkligt nog ser jag fram mot den matchen!)






Tomas Mitell - en artist



Denne underbare lirare som tycks gå sin egen väg, även där ingen väg synes! Gemensamt för lirare, oavsett sport, är att de ständigt balanserar på en skör tråd. Den breda vägen, den bekväma och säkra, som vi vanliga dödliga väljer, erbjuder möjlighet till misstag. Där finns helt enkelt utrymme för vingel innan dikeskörningen är att faktum. För spelare, likt Mitell, ter sig livet annorlunda. Han, och hans själsfränder, söker hela tiden möjligheter som vi andra inte ser, eller ens trodde fanns, och när de lyckas med sitt uppsåt jublar vi högt och unisont och prisar Gud för prestationen. När de misslyckas, däremot, vill vi gärna deportera samme spelare till Surahammar eller Örebro!


Den stora frågan, som jag ser det, är varför vi supportrar har så svårt att inse denna ordning. Närmast en världsordning. Inse att "artister" är "annorlunda". Att de genom hela sin karriär, troligtvis, kommer blanda och ge. Skapa lika mycket rubriker för sin genialitet som sin förmåga att misslyckas med det mest fundamentala! Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin. Se bara på Tommy Salo. En firad målvakt. En världsmålvakt. Uppskattad för sina tjänster, överallt, under karriären. En artist på sitt sätt. Men vad minns vi mest av Tommys karriär idag? Jo, Vitryssland! Är det rättvist? Är det fair? Kan man ställa ett enda fundamentalt misstag, i en enda match, mot en hel karriär av framgång? Ja, tydligen kan vi supportrar det...

Jag är den förste att erkänna att Tomas Mitell har sina tillkortakommanden. Han är ingen fysisk spelare. Han är ingen raket på skridskorna. Men, detta faktum tycks komma som en överraskning för många supportrar, ständigt! Varje gång Mitell blir överspelad, och frånåkt, stönas det på läktaren över "hur jävla värdelös" han är. Och, visst, på ett sätt är det riktigt, Han är rätt värdelös när det gäller att tävla i hastighetsåkning mot skridskosnabba forwards! Men, att detta kommer som en chock, en överraskning, varje gång det händer ställer jag mig undrande till.


I alla min visdom vill jag därför uppmuntra supportrar, i alla läger, att innan man dömer, och dömer ut, försöka väga in fler faktorer i vågskålen innan domen faller! Räkna gärna, under en match, hur många felfria ingripanden, hur många positiva aktioner, samme spelare bidrog med. Lägg detta i den motsatta vågskålen. Troligtvis kommer vi då upptäcka att det positiva överväger. Anledningen till detta är rätt självklar. Vore nämnde spelare så dålig, som vissa supportrar vill göra gällande, hade spelaren aldrig ens tagit en plats i truppen!

- Ingen tränare i världen vill använda sig av en spelare som bara bidrar med negativa ingripanden!





28 mars 2014

GurkOlle blir Fagervall

En jävligt stor tröja!


Så är det! Efter gårdagens match kände jag spontant att det är dags att agera. Agera som den patriot man är. Laget har det tungt, Fagervall famlar i mörkret, och supportrarna gråter. Då, med stil och finess, kliver GurkOlle in i manegen och städar upp, ställer till rätta, och pekar ut en vinnande färdriktning. Detta görs utan minsta anspråk på kontant ersättning eller annan stimulantia. Framgången i sig själv är tillräcklig belöning!


Så här är det, nämligen. Spelet har gått i stå. Fullständigt, kan man säga, utan att ta till övertoner. Spelarna far omkring som vilsna höstlöv en kulen oktoberfredag med snålblåst och duggregn. Nu är det dags att låta solen lysa, värma, och få fart på kroppar och knoppar. Det ska helt enkelt in lite vårstädning och vårstämning i truppen!

Vi har en förstakedja som producerar likt tre enarmade inuiter vid löpande bandet på Volvo i Torslanda, Göteborg. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Vi måste tänka på både procenten och produktionen, Helge!

GurkOlles förslag till förstaformation:
Marcus Jonsson - Matt Fornataro - Jeremy Williams
- En fantastisk kombo, enligt mig. Vi får energi(Jonsson), ledarskap(Fornataro) samt avslut(Williams) Dessutom får vi in massor av skridskoåkning och förutsättningar till stabilare spel i egen zon(Jonsson)

GurkOlles förslag till andraformation:
Fredrik Johansson - Evan McGrath - Luca Caputi
- En märkvärdigt välbalanserad formation, om jag får säga det själv. Här får vi skridskoåkning och pucktransport(Johansson), avslutare(McGrath) och en hårt arbetande(Caputi) som tar kampen framför och runt målet. Även har stärker vi hemjobbet genom bra skridskoåkning(Johansson). Lysande, helt enkelt!

GurkOlles förslag till tredjeformation:
Tony Romano - Sam Marklund - Kenndal McArdle
- Denna formation vill jag lämna ograverad. Den har gjort stabila insatser i alla kvalseriematcher. Fart(Romano), hårt jobb(McArdle) och på mål(Marklund). Bra balans, redan.

GurkOlles förslag till fjärdeformation:
Mathias Bromé - Mikael Fryklund - Viktor Mårtensson
- Här kommer den mest omfattande förändringen. Trots att fjärdelinan, med tidigare spelare, fungerat väldigt väl ser jag här möjligheten att lyfta övriga tre formationer men samtidigt skapa en ny fjärdelina som kan konkurrera. Nu kommer energi och fart(Bromé), mer puckkontroll(Fryklund) samt rejält fysiskt spel(Viktorsson) ge en helt ny dimension till denna lina.

Plötsligt har jag, helt utan skyddsnät, skapat fyra välkomponerade och fungerande kedjekonstellationer! Inte illa. Och det utan några som helst Steg-utbildningar. Stort!

Den skarpögde har säkert redan noterat tanken i detta mitt lagbygge. Sett mönstret. Sett att det nu finns tre olika karaktärer i varje formation. Man kan säga att det finns Den Fule, Den Gode och den Onde i varje kedjeformation. Vem som är vem är inte upp till mig att avgöra. Själv är jag nämligen färgblind!

Men inte nog med det. Självklart ska det ändras i backlinjerna också. Så här tänkte jag då:

Backpar 1:
Emmerdahl - Lindh
- Fungerar bra. Snabbhet, puckkontroll(Emmerdahl) samt fysiskt våld(Lindh)

Backpar 2:
Mitell - Söderqvist
- Här måste vi täcka upp för Mitell. Hans offensiva briljans måste få flöda. Med en snabbskrinnare som Söderqvist vid sin sida kan Mitell lugnt fortsätta försöka tunnla motståndare på offensiva blå!

Backpar 3:
Bengtsson- Jonsson
Ung stabil back(Bengtsson) får här stöttning av stabil erfaren back(Jonsson)

Extraback;
Andreas Frisk
- Ledsen Andreas, men du har inte varit tillräckligt bra.

Spelare som blev över:
Tomas Hyka, Per Helmersson, Eric Lindhagen.
- När vi står inför ättestupan finns ingen tid för socialt tänkande. Här går laget före jaget. Till nästa match, nästa motståndare, kan laget behöva formeras om. Då står de där, laddade och otåliga, och vill in på isen. Perfekt!




Vad sägs om det, va, Va, VA? Själv tycker jag det är fullständig lysande!

Kötta!

Nej, det gick inte - Örebro för bra!

Fula tröjor kanske de har, men spela hockey, det kan de!



Västerås - Örebro 2-5
Äntligen ett E18-Derby i ABB Arena. Var ganska precist ett år sedan. Storlaget(!) Örebro kom på besök. En hyggligt välfylld arena fick se en rätt märklig förstaperiod, på något sätt. Ut kom hemmalaget i tempo furioso, satte genast högt tryck mot gästerna, fick ett tidigt ledningsmål, och plötsligt stod det 1-3 på tavlan!

Men vi tar det i ordning:

1-0
- En puck är på väg ur Örebros zon längs sargen på vänster sida. Andreas Lindh kliver fram, får stopp på Örebrospelaren, men låter pucken glida vidare bakom sig där Marcus Söderqvist får tag på trissan. Marcus tittar upp och få se Fredrik Johansson som glidit in framför Örebros målvakt. Skott kommer. Fredrik Johansson är framme med klubban och styr pucken förbi Tim Sandberg in i nätet. Tid: 02:36
- Jubel i hallen och alla tror på ett litet under..

Efter målet ser det lovande ut. Visst, Örebro kliver på men slarvar några gånger och vi får komma i några fina spelvändningar. Där och då kändes det som att vi faktisk skulle ha en liten  chans, i alla fall! Men, så kommer fyra minuter där Örebro tar över fullständigt och drar ner brallorna på oss på ett ytterst genant sätt.

1-1
Daniel Sondell får lägga in en puck från mitt i slottet. Inte speciellt hårt. Troligen tänkt för styrning. Jonas Fransson har närmast fri sikt mot skytten men skottet, pucken, får troligen träff på något framför målet och plötsligt ramlar pucken in mellan benen på Fransson. Tid: 06:37

1-2
Helmersson åker med puck, under kontroll, bakom eget mål. Tappar plötsligt trissan(!) och en Örebrospelare snappar upp den. Några sekunder senare får Viktor Ekbom bomba in ett stenhårt slagskott bakom en chanslös Jonas Fransson. Våra egna spelare kollade sina meddelanden på mobilen just då, typ! Tid: 07:23

1-3
Vi anfaller. Tappar puck. Blixtsnabb spelvändning från Örebro som avslutas med en lång crosspassning i vår egen zon till Jared Aulin som lägger pucken mot mål. Ja, just det. Han drar inte iväg något hårt skott. Ser mer ut som en misslyckad passning. Kanske det som ställer Jonas Fransson helt. Pucken slinker nämligen in väldigt enkelt under, mellan, hans benskydd. Tid: 10:29

På fyra minuter vände allt. På dessa fyra minuter visade Örebro att de faktisk är ett riktigt bra ishockeylag. Under resterande tid fram till periodpausen är det stundtals kattens lek med råttan ute på isen. Örebro är bättre än oss i allt. De är större, starkare, snabbare och framför allt mycket passningsskickligare. De skapar hela tiden tempo i sitt anfallsspel genom att sätta puckar på bladet. Våra egna spelare får ägna sig åt att jaga ryggar, hela tiden.

Då närde jag en enda förhoppning. Låt det inte bli ett ras nu. Ett förnedrande ras där Örebro glider fram till genanta segersiffror. Skotten vinner Örebro med förkrossande 21-8!


I den andra perioden kommer vi så sakta in i matchen. Örebro skapar fortfarande hysteriskt farliga chanser mot Jonas Fransson som nu spelar upp sig. Visar vilken duktig målvakt han är. Räddar oss varje gång Örebro är framme och hotar. Dock har vi själva oerhört svårt att skapa tryck framåt själva. Mest sporadiska attacker där vi snabbt tappar puck och får jaga som illbattingar när Örebro vänder spelet. Hela tiden.

Men, under över alla under, plötsligt gör vi mål, igen! Ur ingenting, kommer Fredrik Johansson in i anfallszon på höger sida. Han har en back mot sig. I exakt rätt ögonblick avlossar F Johansson ett skott som sitter snyggt i bortre burgaveln bakom Tim Sandberg! Starkt förarbete av Tomas Mitell och Marcus Jonsson som lyckas jobba fram det läget till Johansson. 2-3 på tavlan och plötsligt lite match igen! Tid:38:43

- Under perioden fick vi även chans att spela powerplay. Om det finns inte mer att nämna än att det var som vanligt, tyvärr. Vi skapade nada!

Örebro dominerade även denna period och vinner skotten med 15-6.


Den tredje perioden blev en spännande period. För alla inblandade. Plötsligt haglade utvisningarna. På de första nio minuterna lyckades Örebro dra på sig inte mindre än fyra tvåminutersutvisningar. Detta gav oss en unik möjlighet att plötsligt komma tillbaka i matchen även målmässigt. Under periodens första 12-13 minuter hade vi faktiskt Örebro nere i brygga. De sviktade rejält ett tag. Började visa lite dåligt humör och tog allt oftare felbeslut på isen. Något som vi kunde utnyttja till att skapa tryck mot deras mål. Men, precis som i tidigare matcher, både i kvalserien och seriespelet, var vi närmast inkontinenta i vårt powerplay. Det vill sig inte. Inte alls. Osäkerheten lyste igenom. Ingen vågade ta avslut. Pucken passades runt, runt, runt, men ingen ville trycka till gummit. Såg närmast parodiskt ut stundtals när det ena fina skottläget efter det andra passades bort. Ok, visst fick vi ned trissan mot mål några gånger, men det var mest alibiavslut. Inget riktigt farligt. Örebro försvarade sig förnämligt under alla boxplay och kunde till slut avgöra matchen. För så blev det.

Efter denna vår anstormning tappade vi lite fokus för några sekunder vilket Örebro skoningslöst utnyttjade. Lite puckdräll i mittzon och vips en blixtrande snabb spelvändning där de skapade en två-mot-ett situation och elegant skickade in pucken till 2-4. Målskytt Brian Willsie Tid:54:23

Västerås tog timeout och begrundade sitt öde. Vad som sas vet jag inte. Kanske "att nu jävlars", typ! Vad som än sas så blev det - pannkaka. Precis som senast mot Malmö slutade det med ett misslyckat försök att etablera spel i anfallszon, samtidigt som Fransson skulle lämna kassen. Istället drälldes det med pucken och Örebro fick chansen till en ny spelvändning 2 mot 1 och avslutningen var magnifik av Tim Wallace. Ett stenhårt direktskott på pass från Martin Johansson. Ridå! 2-5 på tavlan och landets alla Närkingar kunde andas ut. Tid: 58:51


Summering: 
- Örebro var bättre än oss. Överallt och hela tiden. När vi själva inte hade förmågan att utnyttja alla powerplay som bjöds i matchen var vi naturligtvis rökta. Det Örebro som gästade oss i går var minst klassen bättre än det Örebro som gick upp i SHL förra säsongen. Det såg man framför allt i deras pucktempo. Passningar satt på bladet, hela tiden, och därmed fick de hela tiden momentum i det som skedde på isen. 

- Stor eloge, dock, till vårt kära lag som kompenserade sina brister i teknisk briljans med ett stort krigarhjärta. Alla försökte verkligen även om det mesta gick både snett och vint, stundtals.

Kritik:
- Powerplay, detta sorgebarn! Med ett fungerande powerplay hade vi sannolikt inte förlorat mot Rögle eller Malmö hemma tidigare. Med ett fungerande powerplay kunde vi gjort Örebro riktigt skitnödiga i gårdagens match. Det som just nu håller oss borta från möjligheten att vinna jämna matcher är ett fungerande powerplay.

- Att vissa spelare har det jobbigt  på isen framgår med allt tydlighet. Finns ingen anledning att hänga ut dessa mer än nödvändigt. De vet vad vi tycker. De vet vilken kravbild som finns. De mår säkert än mer dåligt av detta än vad vi själva gör just nu!


Nu kör vi över Örebro i returen!











27 mars 2014

Västerås J18 - Djurgården Kvartsfinal J-SM


Västerås J18 - Djurgården J18 4-6
Nej, det gick inte vägen i den första matchen mot Djurgården i J18-SM-slutspelets kvartsfinal. Jag följde matchen via LiveArena. Ett mycket praktiskt alternativ om man inte har möjlighet att själv besöka arenan.

Det var en rätt märkvärdig match, om jag får uttrycka mig så. Västerås gick fram till en till synes stabil ledning med 3-0 efter mål av Jakob Forslund, Christopher Mastomäki och Alexander Lindelöf-Nilsson. Då kändes matchen närmast vunnen. Spelet fram till dess såg väldigt stabilt ut. Laget skapade hela tiden chanser offensivt och såg otroligt säkra ut defensivt.

Men, så har vi det där med "momentum" i lagidrotter. När Västerås stänkte in 3-0 hade det gått 14 minuter av tredje perioden. Tanken var säkert att laget skulle bevaka denna ledning fram till periodpausen. Dock ville Djurgården annat och skickade in reduceringen till 1-3 knapp 30(!) sekunder senare. Detta skapade en viss oro som utmynnade i en mycket olycklig utvisning. Västerås åkte på en tvåa pga för många spelare på isen. Det tog Djurgården elva(!) sekunder i pp så hade man reducerat till 2-3. Inte blev det bättre av att Västerås drog på sig ännu en utvisning i slutet av perioden. Plötsligt var det Djurgården som fått "momentum" i matchen!

Den tredje perioden började på sämsta sätt. Det tog fyra minuter så kvitterade Djurgården till 3-3 och matchen var helt öppen. När det gått cirka sju minuter fick Västerås möjlighet att spela powerplay. Man skapade chans på chans men pucken ville inte in. Precis när Djurgården blir fulltaliga får de till en spelvändning och skickar in 3-4! Västerås tar en timeout och försöker samla styrkorna. Djurgården drar på sig en ny utvisning. Återigen skapas chanser men pucken vägrar slinka in. Självklart upprepar sig scenariot från tidigare i perioden. Djurgården sticker upp i ett anfall och hänger in 5-3!

Västerås ger dock inte slaget förlorat. Man tar ut målvakten och försöker gå ifatt. Det tar bara några sekunder så får man hämta ut trissan ur egna nätet igen. Djurgården leder med 6-3. Man har gått från 0-3 till 6-3. Mycket starkt, må jag säga.

Kul att se inställningen från ledare och spelare. Man ger aldrig upp. Endast någon minut senare smäller Alexander Lindelöf-Nilsson in sitt andra mål för kvällen. Djurgården tar en utvisning. Ut med målvakten igen, och nya tag. Dock inga fler mål i matchen som slutar med en kontrollerad seger för gästerna.


Summering:
- Västerås är nog så bra som Djurgården spelmässigt. Skapar minst lika många chanser. Skillnaden är att DIF plötsligt hittar nätet bakom vår målvakt, gång på gång, medan DIF:s målvakt samtidigt spelar upp sig rejält.

Men bestämda uppfattning är att Västerås har en god chans att vända på detta!

Kämpa!


26 mars 2014

Fulast vinner! Matchställ som får oss att skämmas...

Bloggen fick ett infall på #Twitter och bad mina följare plocka fram några matchtröjor som de anser vara mindre lyckade. Här nedan ser du ett resultat av ett gemensamt "googlande". Frågan man ställer sig är onekligen om det är sant, det man ser! En kavalkad i osmaklighet. Kommer fortsättningsvis försöka samla på mig mer exempel på hur det kan bli när "fel" personer får utforma ett lags matchställ! Är det någon av er som läser detta och vet "något som fan är ännu värre" får ni gärna tipsa om andra "lyckade" kreationer....



Staffan Ling fick utforma denna tröja, eller?

Sponsring är bra, men det finns gränser, eller?

Gul är den, i alla fall. påsktema?

Och hur tänkte man här? En örn, en mås, ett paket - smör!

Pengar kan köpa allt...typ!

Märkliga färgval och är det "tummen upp"?

Öh, och temat är?

Ja, det är gult! Men vilket år? 

Örebro, hm, stör mig på det stiliserade Ö-et, eller vad det nu är.
Tankarna går till djurriket. Flodhäst? Noshörning?
Eller finns det en dold symbolik.
Två personer som vänder varandra ryggen?

Tidigt 50-tal. Innan influenser från NHL kom till Elitserien.
FBK var tidigt ute. Praktfullt horn prydde bringan. Älgarnas IF? 

När sponsorerna får säga sitt. Fult eller snyggt.
Gillar på något sätt färgen, lila. Tack för kaffet, typ!


Djurgården tar formgivningen till en ny nivå. Ser mest ut som ett billigt regnställ
man kan köpa på macken, Fy skäms! 

Från Mitsubishi till Pioneer är inte steget långt, tydligen. Ville man ha mer sound på Hovet?

Och så har vi Bajjen! Dock utom tävlan, tror jag..

Växjö, Växjö, Växjö.  Kanon eller kalkon. Svårt att bestämma mig.


Nej, det är inte vackert, på något sätt, men klämmigt, tycker jag!
Observera den matchande(!) gröna kanten vid halsen..


Bra med en storsponsor, men, är det inte lite väl mycket upprepning?
Tycker även spontant synd om björnen som vill komma ut.
Omgiven av, hm, flammor?

Tyckte vi någonsin att detta var fräckt, vackert, häftig? Antagligen..

Västerås J18 - Djurgården Kvartsfinal J-SM



Dagens motståndare Djurgården spelade i J18 Allsvenskan Norra och gjorde det framgångsrikt. Efter arton omgångar ståtade de som seriesegrare med 42 poäng. Laget öste in mål och när serien summerades hade laget skramlat ihop +40 i målskillnad. Det är med andra ord ett lag som kan göra mål.

Västerås J18 spelade i Allsvenskan Södra och slutade på en hedervärd tredjeplats. Laget spelade ihop 33 poäng på arton omgångar. Målskillnaden stannade på +10.

Övriga kvartsfinaler spelas enligt nedan:
Frölunda HC - Brynäs IF
MODO Hockey - Luleå HF
Linköpings HC - Skellefteå AIK

Det lag vi kan få möta, efter segrar mot Djurgården(!), är Frölunda HC eller Brynäs IF som spelar på vår "halva" av slutspelet.

-----------------------

Bloggen tog kontakt med J18:s tränare Thomas Paananen och ställde några snabbfrågor inför kvällens match:

1. Har ni mött Djurgården tidigare denna säsong?
-  Ja vi har mött dem, en träningsmatch, förlust 1-4.

2. Hur mycket vet du om deras lag/spelare
- Nu har jag ganska bra koll. Har kollat mycket video så hyfsad koll har vi.

3. Vilka spelare i din trupp anser du vara nyckelspelare?
- Målvakterna! Mastomäki, Lindelöf-Nilsson, Jakob Forslund betyder också otroligt mycket! Felix Österlind och Andreas Eriksson är defensiva giganter! 

4. Vilka spelare i din trupp har varit tongivande under säsongen?
- Tycker att hela laget har utvecklats mycket under säsongen,  det är därför vi är i kvartsfinal!

5. Är alla spelare tillgängliga, friska?
- Alla är tillgängliga!

6. Törs du tippa kvällens match?
- Säger så här: Vi kommer att vinna två stycken matcher mot Djurgården!

------------------

Kommentar från #twitter

------------------

Lite statistik från grundserien i allsvenskan:
Powerplay
Västerås: 12:50%
Djurgården: 26.56%

Boxplay:
Västerås: 80.82%
Djurgården: 79.01%

Tekningar:
Västerås: 49.12%
Djurgården: 53.32%

Målvaktsspel:
Västerås: 90.60%
Djurgården: 89.80%

För den som vill veta mer om vilka som ingår i J18-truppen är det bara att följa denna länk!

Bloggen önskar självklart laget lycka till och kommer följa matchen. Antigen genom Arena Live eller genom besök i ABB Arena!

Edit: Hittade lite historisk statistik för J18
1985/86 Final: Västerås IK - Modo AIK 8-1
1987/88 Final: Skellefteå - Västerås IK 3-2
1988/89 Final: Färjestad BK - Västerås IK 6-5 (sudden)
1989/90 Final: Västerås IK - Modo HK 5-4

- Det är med andra ord väldigt länge sedan som Västerås J18 var framme långt i slutspelet. Är det dags nu, igen?


Krossa Djurgården...

Förlust efter ribbskottens afton...




Västerås - Malmö 1-3
Det gick inte! Stolpar och ribba var i vägen, samt, vår oförmåga att förvalta några av alla de lägen som dök upp under matchen. För chanser fanns det.

Istället blev det som det kan bli när ett lag har motflyt. Motståndarna gör mål, istället. Malmös första mål var signifikativt för denna afton. Pucken läggs ned i vår zon. Vi är först på pucken som spelas till Tomas Mitell. Vi har puckkontroll, allt är lugnt och fint,  men en felpass senare utbryter kalabaliken. En Malmöspelare, Fredrik Storm, snappar upp felpasset,  blir fälld(!), men när han ramlar lyckas han skicka in pucken, liggandes på isen, framför Jonas Fransson. Pucken studsar på egen backs skridsko förbi en helt ställd Jonas Fransson!

Där och då sa jag till min ständiga följeslagare, "Kepsen", att detta blir tungt. "Idag kommer vi kämpa och skapa men Malmö kommer troligen lyckas göra ett mål per period och vinna matchen", sa jag. Och vad rätt jag fick!

Ta bara Viktor Mårtenssons projektil i kryssribban i början av perioden. Viktor snappade upp ett felpass mitt i slottet och drog till av Kung och fosterland. En klockren träff i virket där pucken sedan flög upp till rad tolv på sittplatsläktaren. 

Eller när Jeremy Williams fick skottläge i ena tekningscirkeln och drog iväg en projektil som träffade klockrent i ribban!

Eller varför inte när Tomas Mitell, i tredje perioden, smög sig ned vid bortre stolpen, fick ett fint pass, och sköt stenhårt - i stolpkrysset och ut!

Man kan påstå, utan att överdriva, att vi förlorade matcher mer på grund av vår egen inkompetens än att Malmö spelade bra. Eller, Malmö gjorde det bra, förstås. Men vad jag menar är att vi borde, skulle, ha vunnit. Detta med tanke på alla chanser vi faktiskt skapade. 

Nu fick vi själva känna på det AIK drabbades av på Hovet i söndags. Denna gång var vi laget som förde, Malmö som förstörde, och precis som AIK blev vi blåsta på alla poängen. Hockey är en alldeles förbannat otacksam lagidrott när det egna laget förlorar.

Den andra perioden var en enda lång, och konstant, press mot Malmös mål och målvakt men det var hela tiden klubbor, ben, armar och målvakt i vägen för alla avslut. Och då går det som det går. Under ett kort moment, i egen zon, tappade laget skärpan, och vips grävde Malmö fram pucken och lyckades lirka in 0-2! Målskytt Fredrik Storm, naturligtvis!



Återigen hade våra två första linor väldigt jobbigt att få det offensiva spelet att fungera. Under de två första perioderna fick vi än en gång förlita oss på 3:e och 4:e formationen. I periodpausen mellan andra och tredje perioden diskuterade "Kepsen" och jag detta fenomen. Vi var ense om att Fagervall behövde göra en rockad i formationerna. Vi ville se Fornataro byta plats med McGrath. Och vad hände? Precis det hände! Och det gav faktiskt resultat, direkt, i inledningen av sista perioden.

Evan McGrath höll sig framme på ett backskott, som naturligtvis träffade ribban, och ramlade ned bakom Malmös målvakt. Reducering till 1-2 och hoppets låga tändes. Efter detta mål radades chanser upp. Man kan säga att vi var riktigt nära att kvittera, gång efter annan, men precis som mot Rögle hemma ville inte trissan in.

I ett sista desperat försök, med cirka två minuter kvar, skrinnade Jonas Fransson av isen för spel sex mot fem. Tyvärr hade vi inte kontroll på pucken, vilket är rätt viktigt. Istället kunde Malmö genant enkelt spela ut pucken ur zon, mitt på bladet på en framstormade Fredrik Storm, som dödade matchen. Ridå!


Några viktiga sekvenser av matchen som vi slarvade bort:
- Cirka 14 minuter in i första perioden drabbades Malmös Teemu Kesä av en dubbelutvisning. 2+2. Där fick vi ett gyllne läge att komma ifatt och gå ifrån, målmässigt. Men vad hände? Inom loppet av en knapp minut lyckades Mitell och Lindh dra på sig egna utvisningar och plötsligt fick vi istället spela tre mot fyra! Otroligt klantigt och slarvigt.


- Två minuter kvar av sista perioden. Vi tar ut målvakten. Bra så. Men, för i helvetet grabbar! Man måste ha pucken under kontroll innan målvakten lämnar isen. En riktig coach-tavla, om ni frågar mig! Eller var det en kommunikationsmiss? Lika illa det...


Nåja, surt sa räven, men vi är med. Nu behöver vi bara vinna dubbelt mot Örebro så är allt förlåtet!

Kämpa VIK!











25 mars 2014

Malmö på ingång....



Match igen. Denna gång mot Malmö. Laget som rusade förbi oss i slutet av grundserien och snodde vår tänkta förstaplats, serieseger, och segerpremien på 200 000 riksdaler. Laget som åkte brallorna av oss i två perioder, ja två och en halv faktiskt, i vårt senaste möte. En match där undertecknad kastat in handduken och kallt räknade in noll poäng. Men då hade jag inte räknat med firma Romano, McArdle, Marklund som ville annat. På några ynka slutminuter lyckades den formationen ta oss till en sudden, resultatlös, och straffläggning. Facit blev en mycket viktigt poäng i en match där vi hade hyggligt svårt att skapa offensivt tryck.

Nu möts vi igen....

Senaste mötet i ABB Arena, förlust på straffar, var kanske säsongens bästa match. Malmö förde, men vi gav aldrig upp, kom igen och kom igen. En match där vår Jeremy Williams skadade sig. Och Marcus Jonsson. En match där Viktor Mårtensson bjöd upp Malmös back David Liffiton till dans. Han avböjde dock erbjudandet vilket gjorde att Mårtensson, mycket snöpligt, fick lämna isen med matchstraff och ogjort ärende. En match där Tomas Kollar passade på att ge unge Mathias Bromé en armbåge rakt på näsan efter en tekning i mittzon. Ett tilltag som ingen domare såg. Det var kort sagt en rasande bra ishockeymatch där Malmö kunde triumfera.

Och om det inte var nog med allt tjöt och stök på isen så avrundades kalaset med bråk i spelargången, efter match, mellan Malmös tränarstab och ABB Arenas ordningsvakter. Polisanmälningarna haglade, fram och tillbaka, och ingen var skyldig till någonting. Allt var bara ett stort missförstånd, typ...

- Törs man tro på en lika laddad tillställning denna afton? Det vore en nåd att stilla bedja om. 

Malmö har blandat och gett. Först straffseger mot oss, därefter klar bortaförlust mot Djurgården. En fin seger mot Örebro hemma följdes av platt fall senast mot Rögle. Upp och ned. Sol och pannkaka. Malmö har inte lyckats fullt ut, kan man säga.

Frågan är vilket humör de är på idag. Vilken kostym de har på sig. Man kan med fog säga att de har piskan på sig i kvällens match. Förlust för pågarna och de får det oerhört svårt framöver. Bloggen förutsätter att Malmö kommer gå all-in i kvällens match. Annat är inte att vänta...

Som vanligt när vi Möter Malmö gäller samma mantra som vanligt. Undvik boxplay! Där är de riktigt vassa. I allt övrigt anser jag att vi är minst lika bra, eller bättre. Men ge inte pågarna chansen att ta kommandot i matchen via sitt fina powerplay...

Nyckeln till vår egen framgång blir som vanligt, Jonas Fransson. Nästan lite tradigt att upprepa detta inför varje match. Det hade varit förträffligt om vi fick igång offensiven idag. Få samma flyt, eller ännu bättre, som vi stundtals hade i matchen mot Djurgården.

Sagt på #twitter:









Så här betygsatte jag Malmö i ett tidigare inlägg på bloggen: [Hela inlägget]
Målvakt + + +
Backar + + +
Forwards + + +
Uppspel + + + +
Powerplay + + + + (23.50%)
Boxplay + + + + (87.23%)
Offensiv + + + +
Defensiv + + +
Spets + + + 
Form: +++++
Totalt: 36

Motivering: 
- Under hela säsongen har Malmö tuggat på och jobbat med sitt grundspel. En spelidé som till slut bar frukt i form av en formidabel avslutning på säsongen då de utan tvekan var seriens starkaste lag. Malmö har, till skillnad mot oss, en väl fungerande spelidé och en välbyggd jämn trupp som följer denna i match efter match. De har dessutom lyckats få till en uppställning i powerplay som skördat stora framgångar. Malmö är helt enkelt ett stabilt lag. Fyra starka formationer som åker mycket skridskor och följer tränarnas manual till punkt och pricka. Efter jul har även målvaktsspelet blivit allt bättre. En viktig ingrediens för ett vinnande lag.

Malmös styrka, och svaghet, är att de inte har några stjärnspelare som ska bära laget. Det är kollektivet som ska göra det. Ett mycket starkt och spelskickligt kollektiv. 

Spelare som sticker ut:
- Joey Tenute
- Frederik Storm
- Jens Olsson
- Daniel Viksten
- Björn Svensson

Viktigaste kugge:
- Joey Tenute


Att jämföra med hur jag betygsatte Gulsvart: [Hela inlägget]
Målvakt + + + + +
Backar + + +
Forwards + + + +
Uppspel + +
Powerplay + + (16.75%) 
Boxplay + + + + (84.47%)
Offensiv + +
Defensiv + + + + +
Spets + + + +
Form: +++
Totalt: 34

Motivering: 
- Under hela säsongen har Gulsvart haft stora problem med uppspel från backar. Vårt powerplay har inte fungerat sett över säsong. Boxplay, däremot, har varit stabilt. Vårt spel, över hela isen, har varit rätt skralt. Inga tydliga linjer har funnits i vårt anfallsspel. Våra offensiva framgångar har till stor del berott på skickliga individualister som gjort mål och poäng. När det gäller spets finns det nog inget annat allsvenskt lag som kan match oss. En drös duktiga importer, med Jeremy Williams i täten, som levererat hela säsongen. 

När det gäller vår form råder förvirring. Vi avslutade serien mycket svagt. Till viss del beroende på att spelare stod över(skadade) samt att matcherna inte gällde något. Detta är dock en försvårande omständighet när det nu är skarpt läge. Vi vet inte hur laget kommer att formeras. Vi vet inget om vilken kemi som finns i nya konstellationer.Vi vet, egentligen, ingenting om lagets form och kvalitet just nu! Lägg därtill tre  nyförvärv som nu ska in i truppen...

- Vi har dock något som inget annat lag har: Jonas Fransson!

Spelare som sticker ut:
- Evan McGrath
- Jeremy Williams
- Luca Caputi
- Tony Romano
- Stefan Legein
- Kenndal McArdle
- Matt Fornataro
- Tomas Mitell

Viktigaste kugge:
- Jonas Fransson

Bloggen tror på livet, vårens snara ankomst, och seger i kvällens match....

Kämpa!

Offensiven

Funderingar!


Hittade denna text på nätet:
- Västerås vinner med 3-2 mot AIK trots att hemmalaget hade ett enormt spelövertag men hade enormt svårt att få in pucken. VIK-klacken hyllar också följdriktigt med att skandera "Jonas Fransson" när han är på väg ut från isen. Västerås var mer effektivt och ishockey går ut på att göra mål och därför får ändå segern ses som rättvis. Bränner man så många chanser chanser som AIK gör, då förtjänar man inte att vinna matchen. Så enkelt är det. Nu sprang visserligen laget på en skicklig målvakt i Jonas Fransson men det fanns ändå  lägen att kunna avgöra den här matchen. Västerås spelade smart och efter sin förmåga men av dom lag jag sett spela här i kvalserien har VIK varit det tunnaste laget offensivt och att skapa chanser men dom få laget hade tog man till vara på, vilket är en skicklighet i sig. Västerås blandar sig nu verkligen in i striden om en SHL-plats, samtidigt som det ser betydligt mörkare ut för AIK. Hemmalaget hade nog hoppats på sex poäng efter matcherna mot Rögle och Västerås men utfallet blev bara en...

Och denna:
Spelet har hela säsongen sett ut som du beskriver. Västerås spelade smart och efter sin förmåga men av dom lag jag sett spela här i kvalserien har VIK varit det tunnaste laget offensivt och att skapa chanser men dom få laget hade tog man till vara på, Är en gåta hur dom legat i toppen men måste vara taktiken man kör efter.


Man kan lugnt säga att båda dessa texter sammanfattar vår säsong. Trots att NJ spetsat laget rejält med offensiva spelare till denna säsong har inte utfallet offensivt blivit nämnvärt bättre än tidigare säsonger. Vi gjorde väldigt lite mål under seriespelet men släppte å andra sidan in än färre. På det viset gick ekvationen ihop, sportsligt. 

Precis som förra säsongen har ett fenomenalt målvaktsspel räddat oss i många matcher. Då var det Lars Johansson, nu är det Jonas Fransson. Lägg därtill att hela laget spelat starkt defensivt. Då vinner man matcher utan att producera så mycket framåt.

Frågan är bara om vi kan fortsätta på samma linje. Är det ett vinnande koncept som kan bära ända fram? Om det är defensiven och målvaktsspelet som hela tiden sätts i främsta rummet, i fokus, ja då hade vi kanske inte behövt rekrytera så många presumtiva poänggörare. Kanske hade det varit bättre att lägga slantarna på fler defensivt skickliga forwards? 

Vad jag suktar efter är helt enkelt en förklaring till att vi, trots de senaste två segrarna i kvalserien, fortfarande har så svårt att få igång en riktigt vägvinnande offensiv! Mot Rögle hemma orkade vi inte gå ifatt trots att vi redan efter halva matchen kommit ikapp till ett uddamålsunderläge. I trettio minuter stångade vi oss trötta mot Rögles försvar utan att få in kvitteringen. Vad värre var - powerplayet fungerade inte heller. 

- Visserligen gjorde vi mål mot AIK men i matchen mot Rögle kunde vi inte utnyttja denna möjlighet till att kvittera och eventuellt vinna matchen.


Säsongen börjar lida mot sitt slut. Det finns faktisk inte något utrymme kvar att vänta på att saker ska börja fungera. Se på Rögle som exempel. Lagom till playoff fick de sitt spel att fungera. Sedan har det bara rullat på. En förklaring till deras framfart på slutet kan man hitta i deras - powerplay. De är riktigt giftiga i den spelformen. Trots att Rögle har, på pappret, en klenare offensiv trupp än de flesta lagen i kvalserien så är det inget bekymmer. De har nämligen hittat ett sätt att spela som gör att de lyckas offensivt,  i alla fall.

Vill fortsatt klargöra en sak: 
- Jag är väldigt nöjd med lagets spelmässiga insats hemma mot Djurgården och nöjd med bortaspelet mot AIK. Insatsen mot Malmö var godkänd tack vara fin upphämtning på slutet. Rögle hemma vill man helst glömma med tanke på lagets insats första tjugo minuterna. Jag är även väldigt nöjd med att vi fortfarande är med i racet om en plats till SHL. Men, ska laget kunna vara med ända till slutet, in i kaklet, vill det till att alla bitar faller på plats, nu. Då, och först då, tror jag att vi har en riktigt bra chans att knipa en andraplats i tabellen, minst!

Krossa Malmö!




24 mars 2014

Seger mot sega råttorna..




AIK - Västerås 2-3
Det blev en formidabel succé för Gulsvart vid besöket på Hovets is under söndagseftermiddagen. Alla tre poäng kunde bärgas efter en heroisk arbetsinsats av hela laget. Den store hjälten blev, inte oväntat, Jonas Fransson som kom ut, kom upp, och gjorde precis vad vi förväntade oss av honom.  Jag räknade till åtminstone fyra-fem räddningar där han agerade räddande ängel som sista utpost. Situationer där vi gått bort oss i egen zon och lämnat AIK:are fria i slottet eller rena frilägen från mittzon. 

Utan att överdriva, eller förvränga sanningen, vill jag påstå att vi hade de mesta med oss i matchen mot AIK. Puckarna studsade vår väg, helt enkelt. Då blir det som det blev. Vi lyckades lugga AIK på alla poäng trots att vi till stora delar var utspelade på isovalen. 

- Nu hävdade Jocke Fagervall att det ingick i matchplanen. Att vi skulle låta Gnaget åka omkring med pucken "lite som de ville" då de ändå inte kunde göra mål på sina chanser. Kanske sa han inte exakt så, men det var nog så han menade, tror jag.

Nåja, segrar kan tas på olika sätt. Detta sätt var ett sådant sätt, typ. Vi valde alltså att ge avkall på egna initiativ och lät Gnaget föra dansen. En för mig ganska skraltig och ihålig taktik. En annan hade helst sett att Gulsvart gått in på isen och bara kört över sina motståndare. Pumpat på, i byte efter byte, och verkligen markerat att "här kommer vi och ni är inte vi", ungefär.

- Å andra sidan förklarar det ovan skrivna varför undertecknad driver blogg medan Fagervall driver ett lag.

Åter till ordningen. Första perioden tycker jag vi genomför mycket bra. Vi håller uppe spelet på ett anständigt sätt och lyckas då och då sätta AIK:s backar under press, vinner puck, och kan få lite tryck mot AIK:s mål. Formationen med Tony Romano, Sam Marklund och Kenndal McArdle fortsatte som i tidigare matcher. De bara kör. Enkelt, rakt, och med fart. Inga krusiduller. När Sam Marklund lyckas trycka in 1-0 tidigt i perioden efter en snabb spelvändning kändes det fint som snus. Precis den start vi behövde. Nu vet jag att det är oklart vem som fick in pucken till 1-0, olika uppgifter cirkulerar, men enligt Swehockey var det Sam Marklund!

Självklart sätter AIK full fart efter vårt ledningsmål och efter lite "strul" med puck i egen zon får AIK till ett backskott som styrs in till 1-1 av inte mindre än Micke Nylander. Inte oförtjänt, eller oväntat. Resten av perioden byter vi lite chanser med varandra innan AIK drabbas av en utvisning och vi får chansen i pp. En chans som vi nyttjar till fullo. AIK hade tidigt i perioden chansen att spela fem mot fyra i fyra minuter men lyckades inte utnyttja detta. Bättre går det för oss då det bara tar nio(9) sekunder innan pucken ramlar in bakom Daniel Larsson i AIK:s kasse. Ett fjuttskott(!) från slottet av Matt Fornataro slinker under armen på en skymd(?) målvakt fram till 2-1 till de Gulsvarta! Formidabelt, tyckte jag...

Kort och gott. Vi gör en mycket bra förstaperiod. Vi faller inte ned för djupt defensivt, vi blir inte allt för passiva, vi vågar kliva på och forechecka, vi vågar hålla i pucken i anfallszon.


Andra perioden får precis den start som Gnaget önskat sig. Redan efter 19 sekunder får de en spelvändning från egen zon och kommer ångande två mot en. AIK:s Brett Carson struntar i att passa pucken utan trycker bara dit trissan under armen på Jonas Fransson. Inte mer med det. Enkelt och effektivt. 2-2 på tavlan och två perioder att spela av. Där fick jag lite dåliga vibbar. Kände att "nu kommer vi få det tufft". Och visst fick vi det tufft. Långa stunder parkerade AIK i vår zon och fick det ena läget efter det andra. Lyckligtvis sköt de hellre än bra och många skott gick både över och utanför. Jag var väldigt tacksam över att vi kunde hålla oavgjort perioden ut. Lite kuriosa. Trots att AIK dominerade spelmässigt så vann vi skotten i perioden med 11 - 8!


Den tredje perioden började på bästa sätt. Bästa formationen för kvällen i Gulsvart med Tony Romano, Sam Marklund och Kenndal McArdle ångade ännu en gång in i anfallszon med fart och efter lite flyt hamnade pucken hos Andreas Lindh. Andreas var inte sämre än att han la in en fladderpuck mot Daniel Larsson i AIK:s kasse, och se på fan, en retur, och Sam Marklund vispade in ledning till 3-2! Kanonstart och hoppet om poäng i matchen väcktes på allvar.

Resterande tid av matchen ägnades sedan mestadels till att freda det egna målet. AIK öste på. Skott kom från alla håll och kanter. Turligt nog var det mer desperation än tanke i Gnagets aktioner på isen och vi kunde relativt enkelt(!) hålla undan matchtiden ut.

Vinner man mot ett SHL-lag på bortais ska man vara nöjd. Och det är jag. Väldigt nöjd. Tre poäng är fantastisk bra. Sedan får det se ut hur det vill på isen, i övrigt. Men, och jag säger, men. Det finns vissa delar i vårt spel som jag fortfarande är missnöjd med. Men först lite mer positivt:

Positivt:
Kedjan med:
22. Mcardle, Kenndahl
20. Marklund, Sam
8. Romano, Tony
Betyg: 4/5
- Skapade chanser, i varje byte, och hade bra fart på rören hela matchen. Härlig inställning.

Kedjan med:
12. Johansson, Fredrik
82. Söderkvist, Marcus
33. Jonsson, Marcus
Betyg: 4/5
- Slet oerhört, och framgångsrikt, hela matchen. Lyckades förvånansvärt ofta checka fast motståndarna i deras egen zon. Viktor Mårtensson avlastade i några byten och gjorde även han det väldigt bra. Spelade rakt, hårt, enkelt, fysiskt.


Negativt:
Kedjan med:
17. Caputi, Luca
93. Mc Grath, Evan
18. Williams, Jeremy
Betyg: 2/5
- Ledsen, men denna formation gör ingen glad, offensivt, just nu. Det funkar inte, riktigt. Williams ser inte alls ut som han gjorde innan skadan. McGrath får ingen ordning på pass eller avslut. Den ende som krigar på som vanligt, och gör det bra, är Luca. Men han måste få mer understöd.

Kedjan med:
92. Lindhagen, Erik
61. Fornataro, Matthew
40. Hyka, Tomas
Betyg: 3/5
- Även här vill jag se mer. Lindhagen nästan osynlig, Hyka tappade puck, Fornataro kämpar. Här finns så mycket mer att få ut. Bloggen kräver mer....

När det gäller våra backar, och backspelet, finns inte mycket att anmärka på. De gjorde vad som krävdes. Kämpade, slet, och hjälpte till att städa undan framför Jonas Fransson i målet. Bra så...


Vad kan man då säga om AIK? Tja, de uppträdde ungefär som förväntat. Som ett lag under stor press. Som ett lag utan fungerande strategier ute på planen. Mycket hjärta men lite, hjärna. Väldigt ofta enmansattacker. Stressat. De tävlade i ett bränna chanser. Ta bara Micke Nylander som missade en straff. Eller några av de tre frilägen som AIK missade. Med normal utdelning på chanser hade AIK vunnit denna match komfortabelt, antagligen. Men är man ett lag i nöd, där det mest gått emot under en hel säsong, då är det nog många som får gummiarmar när lägen dyker upp.

AIK var mycket skickligare än oss, denna match, i många moment ute på isen. De visade, stundtals, kvaliteter som ett SHL-lag. Dock var de sämre än oss i två discipliner -  målvaktsspelet och avslut. Något förenklat, givetvis. 

Bloggen är givetvis mycket nöjd med tre poäng. Fattas bara annat. Men reser samtidigt en fråga av allvarlig natur. Kan vi klara oss fortsättningsvis enbart på vår starka defensiv och fenomenala målvaktsspel? Kan vi överleva med endast två kedjeformationer som levererar? Naturligtvis inte. Minns den offensiva uddlöshet som fällde oss i förra säsongens kvalserie. Det vill jag inte se upprepas. Speciellt inte då vi nu har två formationer med potential till ett riktigt bra offensivt spel som vi saknade då. Det gäller med andra ord för Jocke Fagervall att få ordentligt fart på vår första och andraformation.


Nu kör vi över Malmö!