AIK - Västerås 2-3
Det blev en formidabel succé för Gulsvart vid besöket på Hovets is under söndagseftermiddagen. Alla tre poäng kunde bärgas efter en heroisk arbetsinsats av hela laget. Den store hjälten blev, inte oväntat, Jonas Fransson som kom ut, kom upp, och gjorde precis vad vi förväntade oss av honom. Jag räknade till åtminstone fyra-fem räddningar där han agerade räddande ängel som sista utpost. Situationer där vi gått bort oss i egen zon och lämnat AIK:are fria i slottet eller rena frilägen från mittzon.
Utan att överdriva, eller förvränga sanningen, vill jag påstå att vi hade de mesta med oss i matchen mot AIK. Puckarna studsade vår väg, helt enkelt. Då blir det som det blev. Vi lyckades lugga AIK på alla poäng trots att vi till stora delar var utspelade på isovalen.
- Nu hävdade Jocke Fagervall att det ingick i matchplanen. Att vi skulle låta Gnaget åka omkring med pucken "lite som de ville" då de ändå inte kunde göra mål på sina chanser. Kanske sa han inte exakt så, men det var nog så han menade, tror jag.
Nåja, segrar kan tas på olika sätt. Detta sätt var ett sådant sätt, typ. Vi valde alltså att ge avkall på egna initiativ och lät Gnaget föra dansen. En för mig ganska skraltig och ihålig taktik. En annan hade helst sett att Gulsvart gått in på isen och bara kört över sina motståndare. Pumpat på, i byte efter byte, och verkligen markerat att "här kommer vi och ni är inte vi", ungefär.
- Å andra sidan förklarar det ovan skrivna varför undertecknad driver blogg medan Fagervall driver ett lag.
Åter till ordningen. Första perioden tycker jag vi genomför mycket bra. Vi håller uppe spelet på ett anständigt sätt och lyckas då och då sätta AIK:s backar under press, vinner puck, och kan få lite tryck mot AIK:s mål. Formationen med Tony Romano, Sam Marklund och Kenndal McArdle fortsatte som i tidigare matcher. De bara kör. Enkelt, rakt, och med fart. Inga krusiduller. När Sam Marklund lyckas trycka in 1-0 tidigt i perioden efter en snabb spelvändning kändes det fint som snus. Precis den start vi behövde. Nu vet jag att det är oklart vem som fick in pucken till 1-0, olika uppgifter cirkulerar, men enligt Swehockey var det Sam Marklund!
Självklart sätter AIK full fart efter vårt ledningsmål och efter lite "strul" med puck i egen zon får AIK till ett backskott som styrs in till 1-1 av inte mindre än Micke Nylander. Inte oförtjänt, eller oväntat. Resten av perioden byter vi lite chanser med varandra innan AIK drabbas av en utvisning och vi får chansen i pp. En chans som vi nyttjar till fullo. AIK hade tidigt i perioden chansen att spela fem mot fyra i fyra minuter men lyckades inte utnyttja detta. Bättre går det för oss då det bara tar nio(9) sekunder innan pucken ramlar in bakom Daniel Larsson i AIK:s kasse. Ett fjuttskott(!) från slottet av Matt Fornataro slinker under armen på en skymd(?) målvakt fram till 2-1 till de Gulsvarta! Formidabelt, tyckte jag...
Kort och gott. Vi gör en mycket bra förstaperiod. Vi faller inte ned för djupt defensivt, vi blir inte allt för passiva, vi vågar kliva på och forechecka, vi vågar hålla i pucken i anfallszon.
Andra perioden får precis den start som Gnaget önskat sig. Redan efter 19 sekunder får de en spelvändning från egen zon och kommer ångande två mot en. AIK:s Brett Carson struntar i att passa pucken utan trycker bara dit trissan under armen på Jonas Fransson. Inte mer med det. Enkelt och effektivt. 2-2 på tavlan och två perioder att spela av. Där fick jag lite dåliga vibbar. Kände att "nu kommer vi få det tufft". Och visst fick vi det tufft. Långa stunder parkerade AIK i vår zon och fick det ena läget efter det andra. Lyckligtvis sköt de hellre än bra och många skott gick både över och utanför. Jag var väldigt tacksam över att vi kunde hålla oavgjort perioden ut. Lite kuriosa. Trots att AIK dominerade spelmässigt så vann vi skotten i perioden med 11 - 8!
Den tredje perioden började på bästa sätt. Bästa formationen för kvällen i Gulsvart med Tony Romano, Sam Marklund och Kenndal McArdle ångade ännu en gång in i anfallszon med fart och efter lite flyt hamnade pucken hos Andreas Lindh. Andreas var inte sämre än att han la in en fladderpuck mot Daniel Larsson i AIK:s kasse, och se på fan, en retur, och Sam Marklund vispade in ledning till 3-2! Kanonstart och hoppet om poäng i matchen väcktes på allvar.
Resterande tid av matchen ägnades sedan mestadels till att freda det egna målet. AIK öste på. Skott kom från alla håll och kanter. Turligt nog var det mer desperation än tanke i Gnagets aktioner på isen och vi kunde relativt enkelt(!) hålla undan matchtiden ut.
Vinner man mot ett SHL-lag på bortais ska man vara nöjd. Och det är jag. Väldigt nöjd. Tre poäng är fantastisk bra. Sedan får det se ut hur det vill på isen, i övrigt. Men, och jag säger, men. Det finns vissa delar i vårt spel som jag fortfarande är missnöjd med. Men först lite mer positivt:
Positivt:
Kedjan med:
22. Mcardle, Kenndahl
20. Marklund, Sam
8. Romano, Tony
Betyg: 4/5
- Skapade chanser, i varje byte, och hade bra fart på rören hela matchen. Härlig inställning.
Kedjan med:
12. Johansson, Fredrik
82. Söderkvist, Marcus
33. Jonsson, Marcus
Betyg: 4/5
- Slet oerhört, och framgångsrikt, hela matchen. Lyckades förvånansvärt ofta checka fast motståndarna i deras egen zon. Viktor Mårtensson avlastade i några byten och gjorde även han det väldigt bra. Spelade rakt, hårt, enkelt, fysiskt.
Negativt:
Kedjan med:
17. Caputi, Luca
93. Mc Grath, Evan
18. Williams, Jeremy
Betyg: 2/5
- Ledsen, men denna formation gör ingen glad, offensivt, just nu. Det funkar inte, riktigt. Williams ser inte alls ut som han gjorde innan skadan. McGrath får ingen ordning på pass eller avslut. Den ende som krigar på som vanligt, och gör det bra, är Luca. Men han måste få mer understöd.
Kedjan med:
92. Lindhagen, Erik
61. Fornataro, Matthew
40. Hyka, Tomas
Betyg: 3/5
- Även här vill jag se mer. Lindhagen nästan osynlig, Hyka tappade puck, Fornataro kämpar. Här finns så mycket mer att få ut. Bloggen kräver mer....
När det gäller våra backar, och backspelet, finns inte mycket att anmärka på. De gjorde vad som krävdes. Kämpade, slet, och hjälpte till att städa undan framför Jonas Fransson i målet. Bra så...
Vad kan man då säga om AIK? Tja, de uppträdde ungefär som förväntat. Som ett lag under stor press. Som ett lag utan fungerande strategier ute på planen. Mycket hjärta men lite, hjärna. Väldigt ofta enmansattacker. Stressat. De tävlade i ett bränna chanser. Ta bara Micke Nylander som missade en straff. Eller några av de tre frilägen som AIK missade. Med normal utdelning på chanser hade AIK vunnit denna match komfortabelt, antagligen. Men är man ett lag i nöd, där det mest gått emot under en hel säsong, då är det nog många som får gummiarmar när lägen dyker upp.
AIK var mycket skickligare än oss, denna match, i många moment ute på isen. De visade, stundtals, kvaliteter som ett SHL-lag. Dock var de sämre än oss i två discipliner - målvaktsspelet och avslut. Något förenklat, givetvis.
Bloggen är givetvis mycket nöjd med tre poäng. Fattas bara annat. Men reser samtidigt en fråga av allvarlig natur. Kan vi klara oss fortsättningsvis enbart på vår starka defensiv och fenomenala målvaktsspel? Kan vi överleva med endast två kedjeformationer som levererar? Naturligtvis inte. Minns den offensiva uddlöshet som fällde oss i förra säsongens kvalserie. Det vill jag inte se upprepas. Speciellt inte då vi nu har två formationer med potential till ett riktigt bra offensivt spel som vi saknade då. Det gäller med andra ord för Jocke Fagervall att få ordentligt fart på vår första och andraformation.
Nu kör vi över Malmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar