Förlust efter ribbskottens afton...

Västerås - Malmö 1-3
Det gick inte! Stolpar och ribba var i vägen, samt, vår oförmåga att förvalta några av alla de lägen som dök upp under matchen. För chanser fanns det.

Istället blev det som det kan bli när ett lag har motflyt. Motståndarna gör mål, istället. Malmös första mål var signifikativt för denna afton. Pucken läggs ned i vår zon. Vi är först på pucken som spelas till Tomas Mitell. Vi har puckkontroll, allt är lugnt och fint,  men en felpass senare utbryter kalabaliken. En Malmöspelare, Fredrik Storm, snappar upp felpasset,  blir fälld(!), men när han ramlar lyckas han skicka in pucken, liggandes på isen, framför Jonas Fransson. Pucken studsar på egen backs skridsko förbi en helt ställd Jonas Fransson!

Där och då sa jag till min ständiga följeslagare, "Kepsen", att detta blir tungt. "Idag kommer vi kämpa och skapa men Malmö kommer troligen lyckas göra ett mål per period och vinna matchen", sa jag. Och vad rätt jag fick!

Ta bara Viktor Mårtenssons projektil i kryssribban i början av perioden. Viktor snappade upp ett felpass mitt i slottet och drog till av Kung och fosterland. En klockren träff i virket där pucken sedan flög upp till rad tolv på sittplatsläktaren. 

Eller när Jeremy Williams fick skottläge i ena tekningscirkeln och drog iväg en projektil som träffade klockrent i ribban!

Eller varför inte när Tomas Mitell, i tredje perioden, smög sig ned vid bortre stolpen, fick ett fint pass, och sköt stenhårt - i stolpkrysset och ut!

Man kan påstå, utan att överdriva, att vi förlorade matcher mer på grund av vår egen inkompetens än att Malmö spelade bra. Eller, Malmö gjorde det bra, förstås. Men vad jag menar är att vi borde, skulle, ha vunnit. Detta med tanke på alla chanser vi faktiskt skapade. 

Nu fick vi själva känna på det AIK drabbades av på Hovet i söndags. Denna gång var vi laget som förde, Malmö som förstörde, och precis som AIK blev vi blåsta på alla poängen. Hockey är en alldeles förbannat otacksam lagidrott när det egna laget förlorar.

Den andra perioden var en enda lång, och konstant, press mot Malmös mål och målvakt men det var hela tiden klubbor, ben, armar och målvakt i vägen för alla avslut. Och då går det som det går. Under ett kort moment, i egen zon, tappade laget skärpan, och vips grävde Malmö fram pucken och lyckades lirka in 0-2! Målskytt Fredrik Storm, naturligtvis!

Återigen hade våra två första linor väldigt jobbigt att få det offensiva spelet att fungera. Under de två första perioderna fick vi än en gång förlita oss på 3:e och 4:e formationen. I periodpausen mellan andra och tredje perioden diskuterade "Kepsen" och jag detta fenomen. Vi var ense om att Fagervall behövde göra en rockad i formationerna. Vi ville se Fornataro byta plats med McGrath. Och vad hände? Precis det hände! Och det gav faktiskt resultat, direkt, i inledningen av sista perioden.

Evan McGrath höll sig framme på ett backskott, som naturligtvis träffade ribban, och ramlade ned bakom Malmös målvakt. Reducering till 1-2 och hoppets låga tändes. Efter detta mål radades chanser upp. Man kan säga att vi var riktigt nära att kvittera, gång efter annan, men precis som mot Rögle hemma ville inte trissan in.

I ett sista desperat försök, med cirka två minuter kvar, skrinnade Jonas Fransson av isen för spel sex mot fem. Tyvärr hade vi inte kontroll på pucken, vilket är rätt viktigt. Istället kunde Malmö genant enkelt spela ut pucken ur zon, mitt på bladet på en framstormade Fredrik Storm, som dödade matchen. Ridå!

Några viktiga sekvenser av matchen som vi slarvade bort:

- Cirka 14 minuter in i första perioden drabbades Malmös Teemu Kesä av en dubbelutvisning. 2+2. Där fick vi ett gyllne läge att komma ifatt och gå ifrån, målmässigt. Men vad hände? Inom loppet av en knapp minut lyckades Mitell och Lindh dra på sig egna utvisningar och plötsligt fick vi istället spela tre mot fyra! Otroligt klantigt och slarvigt.

- Två minuter kvar av sista perioden. Vi tar ut målvakten. Bra så. Men, för i helvetet grabbar! Man måste ha pucken under kontroll innan målvakten lämnar isen. En riktig coach-tavla, om ni frågar mig! Eller var det en kommunikationsmiss? Lika illa det...

Nåja, surt sa räven, men vi är med. Nu behöver vi bara vinna dubbelt mot Örebro så är allt förlåtet!

Kämpa VIK!