30 september 2012

Nollade!



Bönderna - DIF 3-0
Djurgården kom, sågs och besegrades. Men i ärlighetens namn var det med minsta möjliga marginal. För första gången denna säsong gick våra grabbar ut och genomförde en match på ett rejält sätt. Jag gissar att det pratats mycket om att minimera alla pucktapp som resulterat i äckliga spelvändningar med mål i arslet som följd. 

Första perioden
I vanlig(!) ordning kommer vi ut starkt och styr matchen de första sju åtta minuterna. Dock utan att få utdelning på någon av våra chanser. Allt som tiden går trampar DIF igång allt mer och börjar hota med avslut mot Lars Johansson. En jämn period där de riktigt bra målchanserna var lätträknade. Tyckte Djurgården såg starkast ut på slutet.

Andra perioden
För varje byte växte DIF in i matchen och vi fick allt svårare att komma till några ordnade anfall. När man satt och väntade på ett ledningsmål för bortalaget blixtrade dagens bästa kedja till. Fornataro, Leisenring och Zettergren lyckades återerövra puck i anfallszon, vända spelet, skott från backplats och där dök Leisenring upp och styrde in pucken med - klubbskaftet!(Tid 33:17) Då hade det gått knappt fjorton minuter av perioden. Rättvist eller inte så satt vi plötsligt i förarsätet. Efter det strulade det till sig en aning då Helmersson(!) fick tuppjuck och jabbade ned en Djurgårdare så näsblodet flödade. En solklar 2+2 för det tilltaget. Som tur var lyckades Djurgården, i samma moment, dra på sig två utvisningar och det blev därför kvittning och fortsatt spel fem mot fem.

Men det skulle bli än struligare! Djurgården ångade på och vi fick freda oss på ett regelvidrigt sätt. Det resulterade i att vi, hastigt och mindre lustigt, fick avsluta perioden i spel tre mot fem. Nu osade det katter, kan man säga! Men trots en hård press lyckades inte DIF förvalta denna chans utan vi kunde andas ut och gå till pausvila med en skön, men skör, 1-0 ledning. Dessvärre skulle vi få inleda sista perioden med fortsatt spel  tre mot fem i en knapp minut!

Tredje perioden
Djurgården naglade fast oss och skickade det ena avslutet efter det andra mot vår kasse men lyckligtvis hade Lars Johansson för det mesta fri sikt och kunde enkelt fånga in trissan mot magplattan. För det var just där nästan alla skott hamnade, denna kväll. Mitt i magen. Då är det ganska lätt att mota puckar. Sedan händer det som ofta händer när ett lag fått streta och kämpa länge i boxplay. En spelvändning och Leisenring, vem annars(?), tar sig in i zon, flippar en pass mot bortre stolpen, där Zettergren tar emot på skridsko och elegant lägger tillbaka pucken i bortre hörnet och 2-0 var ett faktum(Tid 42:14) Ibland ser det så förbaskat enkelt ut! 

Efter detta bakslag satte Djurgården full fart framåt. Öste på med allt de hade. Men tendensen fortsatte med skott i magplattan på vår målis. Och om det blev en retur var vi hela tiden först på trissan och lyckades skicka iväg eländet. Stundtals surrade DIF:arna runt ordentligt i vår zon och våra spelare knäade rejält emellanåt. Men på något sätt lyckades man hela tiden blockera skott, stå i vägen, täcka, och styra bort motståndarna och därmed tvinga dem till ganska harmlösa avslut.

Trots att Djurgården dominerade puckinnehav och skott i sista perioden så hann vi med att skapa några riktigt bra chanser via spelvändningar. Men kvällens sista mål kom istället i öppen kasse. Och självklart var det grabbarna med choklad i som höll sig framme. Fornataro fick tag i pucken i mittzon, skrinnade fram och över blå, passade Zettergren som fick avsluta sin kväll genom att lägga in 3-0 och därmed bli tvåmålsskytt(Tid 58:54)

Tack för kaffet...

Summering:
- Ett enkelt spelande, och hårt arbetande, Gulsvart betvingade ett för dagen mer spelskickligt Djurgården. Idag minimerade vi de egna misstagen samtidigt som vi var effektiva i våra avslut. Svårare än så behöver det inte vara. Nu gäller det bara att upprepa detta i varje omgång fram till jul...


Ska skriva lite spelarkritik senare...


Järnkaminerna - DIF






Järnkaminerna har flera betydelser:
Dels är det ett smeknamn på Djurgårdens IF:s fotbollslag, som uppstod under 1950-talet då laget uppfattades spela en hård fotboll. Namnet sägs komma av utseendet på tröjorna, där särskilt bortatröjorna med mörkblå och röda ränder förde tankarna till kaminer av järn med galler och glödande insida. (källa)


Måste erkänna att "Järnkaminerna" låter mer homogent och manligt än "Gurkorna". Å andra sidan är Gurkans användningsområde betydligt större, men, framförallt är den vackrare!

Fulländad i sin form...





Djurgården...


Idag, söndag, gästas vi av forna elitserielaget Djurgården. Det var länge sedan sist. Länge sedan Gulsvart tampades med "Järnkaminerna" i seriespel. Det rör sig om drygt tolv år sedan vi sist möttes. Under vår sejour i elitserien hade vi ofta svårt med Djurgården. De var alltid tunga och obekväma att möta. Kan inte på rak arm minnas så många vinster för oss. Kan inte minnas någon, om jag ska vara ärlig!

Nu säger jag inte att vi aldrig vann mot DIF men i skrivande stund kan jag inte dra mig till minnes vår senaste seger. Däremot kommer jag ihåg rätt många tunga förluster. Speciellt säsongen vi gick som tåget och blev seriesegrare. Röster höjdes om att VIK var en het kandidat till SM-guldet. Vi vann serien överlägset och satte ett nytt rekord i vunna matcher på raken. Vill minnas att vi orkade med tretton raka segrar innan HV71 satte stopp för det hela.

Säsongen jag skriver om var 92/93(!). Tränaren hette Mikael Lundström. Nåväl. Vi blev lottade mot DIF i kvartsfinalen som då spelades i bäst av tre matcher. DIF tog sig som åttonde och sista lag till slutspelet. DIF hade haft en minst sagt knölig säsong och ansågs vara mer eller mindre chanslösa mot oss.

Och hur gick det då? Vi började borta med en torsk. DIF hade bestämt sig för att vinna. Deras taktik var enkel. Spela fysiskt. På gränsen till brutalt. Det fungerade bra då de snabbt tacklade sönder en av våra viktigaste centrar - Fredrik Nilsson(Samma Fredrik som sedermera vände hem och avslutade sin karriär i Gulsvart) Alla var fortfarande övertygade om att vi skulle vända på steken då vi nu hade två hemmamatcher framför oss. Och hur gick det med det då?  DIF vann även den andra matchen och vi var utslagna. Väldigt surt. Brott lönar sig ibland. Utan Fredrik Nilsson på isen tappade vi en härförare, kanske lagets viktigaste spelare, och kunde inte stå emot Djurgårdens tuffa rallarishockey. Så kan det gå..

Dagens Djurgården spelar inte på långa vägar lika fysiskt. Här handlar det mer om fart, teknik, och finess. När det vill sig, vill säga. Fram till nu har det inte flutit på så där himla bra för Charles Berglunds mannar. De vann senast mot Malmö borta men imponerade inte spelmässigt. Det som imponerade var istället målvakten , Chet Pickard. Han var riktigt bra. Där gäller det att prickskjuta för att få in trissan.

I laget ryms ett antal duktiga spelare som kan ställa till det för oss. Fredrik Bremberg, Tim ErikssonDustin Johner och Marcus Ljung är några av dem. Dessutom har de några rutinerade rävar som Jimmie Ölvestad, Michael Holmqvist, Kristofer Ottosson och Moras gamla retsticka Henrik Eriksson. Inte bara Marcus Ljung har anknytning till Gulsvart. Även backen David Lidström har ett förflutet i vår förening. Ni kanske minns att han blev missnöjd med istiden i Gulsvart och valde att skriva på för Bofors. Han ville ha någon form av "garanti" om mycket speltid vilket dåvarande tränarna inte ville gå med på. Så då gick han...

Som tur är, för oss, så har inte Djurgårdens backspel varit betongfast. Där finns goda möjligheter att sätta press och vinna lite enkla puckar. Om DIF:s backar är lite valhänta så är det tvärtom i offensiven. Där finns en drös med spelare som kan skapa och avsluta. Fram till nu har de visserligen inte stänkt in allt för många kassar man förutsättningarna finns. Det bästa är att de inte får vara så mycket i vår zon - typ!

Formmässigt måste man dock ge Djurgården en fördel inför söndagens match. De vann trots allt sin senaste match och kommer med lite bättre självförtroende.

Den stora frågan är om vårt Gulsvart klarar av pressen. Pressen från en fullsatt arena samt pressen att börja ta poäng. Förra säsongen var vi fundamentalt dåliga på att utnyttja hemmaplansfördelen. Man fick en känsla av att laget spelade allt sämre ju mer publik som infann sig. En hopplös ekvation. Vi får hoppas att en skränande och hoppfull publik kan bära fram våra hjältar till en välbehövlig seger..




28 september 2012

Överkörda #2

Vad är det som händer?



Oskarshamn - Västerås 7-3
Här trodde men, enfaldigt nog, att man sett sitt lag göra ett riktigt bottennapp i matchen mot Mora. Man trodde att man där, och då, fick se lagets lägsta nivå. Att vi verkligen var nere i botten av formkurvan. Att vi nu bara kunde bli bättre. Men se där så fel man hade. Vi hade tydligen ännu en dimension av uselt spel att visa upp. Vi hittade en väg att prestera ännu sämre! Hur nu det kunde vara möjligt? Egentligen är det beundransvärt att ett lag kan fortsätta sjunka trots att man redan står på den absoluta botten. Kanske är det den nya fysiken? Kanske har gravitationen, tyngdkraften, på något utomjordiskt sätt påverkat hela truppen? Kanske lider spelarna av anal galvanismen vilket påverkat gravitationen? Kanske har de med sig små spadar så att de kan gräva sig ned ännu djupare i - skiten? Vad vet jag om detta? Inte mycket!

Vad jag vet är att vi ännu inte sett någon Bulan-effekt i truppen. Eller är det den vi ser nu? Har alla andra spelare i truppen totalt tappat fokus på vad de själva förväntas göra bara för att det kommit in en kille i laget som spelat/ar på en högre nivå? 

Lagspel är märkligt. Märkligt ur det perspektivet att så många kan göra så lite samtidigt! Här pratar vi om spelare som besitter massor av erfarenhet, som varit med förr, som kämpat i både med och motgång, men som för tillfället tycks drabbats av en kollektiv stroke. Har de månne blandat sportdrycken fel? Har de fel storlek på suspensoaren? Sitter den och klämmer över kulorna så att spelarna tappar fokus? Felslipat? 

Mys och pys kontra Argt
Bloggen drar sig till minnes att någon spelare, i en intervju, påstod att det var skillnad nu med ny tränare i båset. Nu var det mycket mysigare stämning. Lite mer avslappnat och avspänt. Jo, man tackar. Är det där skon klämmer? Åker man runt numera, iförd klubbmärket, och myser? Waltin ansågs, tydligen av många, vara en otrevlig jävel i umgänget med grabbarna. Lite asocial - påstods det. Ställde krav, skällde, och krävde 100% insats annars bänken alternativt kylskåpet. Skillnad nu. Nu har man en skön stämning i truppen. Det är ju bra - på något sätt. Självklart är det viktigt att man trivs och har det mysigt på sin arbetsplats. Så vill alla ha det  - eller hur? Ur det perspektivet är det skönt att Waltin fick foten. Kan fan ha en chef som ställer krav...

Bloggen, som ofta är otroligt eftertänksam och insiktsfull, ställde tidigt frågan huruvida vårt målvaktsspel skulle kunna bära laget denna säsong. Svaret har vi fått nu. No more comments, som Norrmannen sa!

Ska man ge upp nu då? Äsch, inte då. Vem vet. Det kanske finns ännu en nivå av "uselhet" att visa upp. Och det vill man inte missa för allt i världen. Om vi kan vara bäst på att vara sämst så är vi i alla fall bra på något. Av den anledningen kommer undertecknad i vanlig ordning infinna sig till nästa hemmamatch, och nästa, och nästa...


Nu går vi ut och blir överkörda av Djurgården - Heja VIK!





25 september 2012

Överkörda...

Ja, just så var det denna kväll. En kväll där man klätt sig till fest och bespetsat sig på att få se ett taggat hemmalag komma ut och bjuda Mora på riktig dans. Men det enda laget som dansade denna kväll var - Mora. De växlade mellan foxtrot, tango och balett med både elegans och bravur medan våra gulsvarta hjältars dans mest liknade Sickan i Jönssonligan iförd cementfot. Där Moras spelare flöt fram över isen i perfekt symbios och där pucken vandrade från blad till blad, där stapplade och snubblade vi oss fram, famlande i blindo, efter en liten ynka möjlighet till ett vettigt avslut. 

Mora var snabbare, starkare, större och säkrare i allt de gjorde denna kväll. De satte press på våra backar som svarade med att slå blindpass åt alla möjliga håll. Ofta rätt i händerna på väntande Moraspelare som enkelt kunde vända tillbaka spelet ned i vår egen zon. Mora anföll med fem man men när man tappade puck var de lika fullt fem man i egen zon när vi väl lyckades ta oss dit. Vi, däremot, var i numerärt underläge både i anfallszon och egen zon - kändes det som. Flera gånger gick vi bort oss både i mittzon, anfallszon och egen zon och bjöd enorma ytor för Mora att dansa på. Fler än en gång rusade två tre man mot puckförare och lämnade Lars Johansson övergiven mot Moras skarpskyttar. 

Johan Larsson
Visst kan man såga en och annan spelare efter denna match men bloggen väljer istället att hylla. Hylla den ende spelare som visade klass i den gulsvarta dressen denna kväll. Jag tänker givetvis på inlånade Johan Larsson från Färjestad. Vilken otroligt stabil insats och killen kom med bussen idag - typ! Vilken klassback vi fått låna in. Johans insats väcker onekligen en frågeställning: - Om Johan inte platser i FBK så kan man undra vilken fantastisk klass deras övriga backar må besitta? Därtill kan man fundera på hur långt steget är upp till ES-klass? Om Johan Larsson är FBK:s sämsta back, kommer till oss och dominerar, så inser man att vår övriga backbesättning inte håller världsklass precis! Att han har en bakgrund i Bofors spelar ingen roll - han är förlåten redan nu av undertecknad...

Patrik Berglund
Tycker lite synd om "Bulan". Vi Västeråsare vet så mycket han brinner för sin gamla moderförening. Hur väl han vill oss. Hur gärna han vill bidra till lagets sportsliga framgångar. Tror just detta faktum blockerar hans agerande. Speciellt idag på hemmaplan. Kan tänka mig att det var en aning känslosamt. Trots allt hade han några underbara säsonger i Gulsvart innan han lämnade oss för NHL. Han vill nog så fantastiskt mycket att det helt enkelt låser sig. Ge honom två tre matcher till. Det behöver han för att komma igång ordentligt. 

Anze Kopitar
Duktig spelare men idag fick han en del gratis. Hans första mål kändes lite "billigt" men kanske var det otagbart(svårt att se från min position i arenan). Stark som en björn med pucken, bra balans, fint spelsinne. Ser ut att gå på halvfart. Men som sagt. Idag fick han hjälp av ett virrigt spelande Västerås. Icke för ty visade han vilken klasspelare han är...

Diciplinnämnden
Nu är det bara att invänta morgondagen och se om Moras tränare har för avsikt att anmäla någon av våra spelare till disciplinnämnden. Trots allt såg jag en Moraspelare som grinade illa efter en sammanstötning vid sargen

En sak kan bloggen konstatera: - Vi behöver spela lite bättre om det ska bli fler poäng i årets serie:)





24 september 2012

Mosa Moras Moraltant....

Wener - moraltant?


Se där en rubrik på ett inlägg utan större bärighet. Men vad gör man inte för att bli uppmärksammad i det mediala bruset. En liten intressant detalj. När denna blogg såg dagens ljus fanns det endast en blogg till som ägnade tid till att skriva om våra Gulsvarta hjältar. Nämligen bloggen Hängiven Gulsvart. En blogg som inte skrädde på orden utan helt utan pardon gav sig på allt och alla med ris och ros. Mest ris. Vad inte många  vet, eller visste, är att mannen baken denna numera avsomnade blogg, snabbt blev en god vän till undertecknad.  Vi träffades då och då och hade mycket roligt åt varandras inlägg. Numera dräller det av bloggar som vill vara med och berätta om vårt Gulsvart. VLT och Västerås Tidning har numera aktiva bloggare som följer laget på ett bra och intressant sätt. Vart vill jag då komma med denna inledning av mitt inlägg? Tja, inte vet jag. Kanske kan man se det ökade antalet bloggar som ett tecken på något. Ett ökat intresse för laget - typ! 

Nu till morgondagens match. Vi minns hur det slutade senast. Träningsmatch och seger med 4 - 3. Vi hade matchen i hamn vid ställningen 3-1 men fumlade bort det hela genom att släppa upp Mora till 3 - 3 innan vi kunde avgöra med ett sista mål. Men det är inte segern man minns mest utan det mycket märkliga efterspelet! Moras tränare gick bananas och gjorde en del märkliga uttalanden om att Västerås spelade brutalt, fult, farligt, och som ett bevis på detta anmäldes tre(3) VIK:are till disciplinnämnden! Man tog sig för pannan och undrade vad i hela världen världen var på väg? Som lök på laxen valde VIK att göra en motanmälan. Tre mot ett i anmälande till Mora var därmed ett faktum. Det kanske var det man ville uppnå? En seger i anmälande då man fick stryk på isen!

VIK har nu spelat fyra matcher varav tre vunnits. Man har höstat in åtta(8) poäng. En torsk borta mot SSK senast. Det märkliga är att jag anser att laget gjorde den spelmässigt bästa insatsen mot SSK men fick då sträcka vapen. I de tidigare matcherna mot TAIF, Almtuna och Troja haltade spelet ordentligt men bra målvaktsspel samt effektivt skytte räckte då till segrar. Mot SSK vann vi skotten överlägset men fick inga poäng. Jämför matchen mot Almtuna borta där vi sköt nio(9) skott totalt men avgick med seger och alla poäng.

Nu får vi se en Patrik "Bulan" Berglund med ännu lite mer istid i benen. Räknar kallt med att han kommer bidra betydligt mer i denna match. Dessutom kliver vår nye #61 Matt Fornataro in i leken. Det innebär att Robert Kimby hastigt, och mindre lustigt, degraderas från förstecenter till tredje! Så kan det gå när det strömmar in nyförvärv. Förra säsongen saknade vi en förstecenter. Nu har vi plötsligt tre! Känns rätt bra - på något sätt...

Saker att tänka på i mötet mot Mora:
- Inga fler idiotutvisningar, tack!
- Avslut och mål i powerplay!
- Brad Leisenring, dags att visa mer klass nu!
- Mikael Zettergren, sluta missa dina jättelägen!

För övrigt känns det skumt och en spelare som #22 Victor Backman ställs åt sidan i matchen mot Mora. Är verkligen Mårtensson, Kinisjärvi och Söderqvist bättre spelare? Men vem vet som som ryms i en tränares huvud...

Hur det går? Vi vinner, men först i förlängningen. Ska vi säga 4-3?

Extra: 
- Glömde berätta att jag såg hela matchen mellan Mora och Djurgården via S24. En märklig match. Mora gasade på och åkte slalom mellan tröga Djurgårdare till en början. Det gav en ledning med 2 - 0. Sedan kvicknade DIF till och vände genom fyra raka mål. Då sprattlade Mora till igen och gick ifatt till 4-4 vilket tog matchen till förlängning och straffar. Mora vann till slut med 5-4. Man kan säga att Mora spelar rätt lika som oss. Mycket skridskoåkningen och - rätt hafsigt. Ingen riktig struktur i spelet. Rätt vimsiga i egen zon stundtals. En målvakt, Hansen, som fick bytas ut efter knappt halva matchen då han släppte in för många lösa puckar. Men det finns mycket finess och fart i Mora och när deras spel stämmer är de riktigt bra. Dessutom har den en värvning som är rätt duktig. Men det har å andra sidan vi oxo...

Moras tränare om morgondagens möte:
"- Jag har precis kollat igenom deras senaste match mot Södertälje och de spelar en tuff och tight hockey. Sist vi möttes fick vi tre skador och det var mycket prat om det. Det ska bli intressant att se hur morgondagens match artar sig. Förhoppningsvis blir det en riktigt bra match, säger Mark" (källa)



22 september 2012

7 minuter - sedan tungt!

... efter sju blev det sämre..


Ungefär så kan man beskriva gårdagens match borta mot anrika SSK. Sanningen är att de första sju minuterna av matchen var det bästa vi spelat hittills i serien. Och som tack för det gjorde självklart SSK första målet och fick därmed möjlighet att styra skeendet på isen. Ett mål som inte var någon riktig målchans, från början! Ett halvhårt backskott där hela laget hunnit hem och stod uppställda i egen zon. Det såg helt ofarligt ut. Men, se, pucken smet in bakom en skymd(!) Lars Johansson. Smet in så där försmädligt mellan benen som puckar tenderar att göra ibland. Själv kunde jag inte på TV-bilderna avgöra hur skymd Lars Johansson var utan tycker nog att den pucken var hans. En sak om det står sju man framför mål. Då är det svårt att se. Nu var det en(1) SSK-spelare som åkte förbi framför Lasse i skottögonblicket så jag hävdar att "den inte var otagbar". Men nog ältat om det.

Efter Södertäljes ledningsmål fram till 1-0 kunde de spela lite mer på säkerhet. De backade hem och lät oss föra spelet utan att vi för den skull kom till några riktigt bra avslut. När vi sedan drog på oss flera utvisningar i rad under andra perioden kom SSK:s 2-0 och 3-0 som på posten. SSK spelade taktisk riktigt och vi kunde aldrig riktigt hota ordentligt för att komma ifatt. Trots Marcus Erikssons fina mål till reducering 1-3 var SSK aldrig riktigt illa ut under den sista perioden. 

Trots förlusten fanns det en del saker som var bra. Vi hade denna gång mycket lättare att spela oss igenom mittzon med  puck under kontroll och kom ofta in ganska enkelt i SSK:s zon. Dock har laget fortfarande svårt att hitta ett passningsspel som ger någon ett hyggligt läge till avslut. Det blev ibland ett väldigt snurrande vid ett sarghörn. Man önskar att de till nästa match bättre utnyttjar möjligheten att involvera backarna i spelet. Låta pucken gå mellan back back ibland innan den skickas ned i hörnet igen. Då tvingas motståndarna vända och vrida på sig. Nu kunde SSK:s spelare enkelt stänga alla passningsvägar bara genom att stå still med sina klubbor i isen.

Angående mitt beröm till Stefan Warg efter matchen mot Troja så fick man genast svar på tal. Denna gång genom att nämnde spelare stod för matchens "idiotutvisning". Måste vi ta en sådan varje match? Senast var det Lindh som genom en olycklig utvisning tvingade oss till spel tre mot fem. Då kvitterade Troja till 3-3. Nu kunde SSK göra 3-0 och stänga matchen på grund av Warg´s utvisning. Där kan vi bli bättre!

Patrik Berglund gjorde två tre byten där man anade vilken resurs han kommer att bli. Jösses vilken pondus den killen har. Jag gissar att han hade rätt mycket mjölksyra efter varje byte...

Bloggen är rätt nöjd med spelet men inte nöjd med effektiviteten och att vi bjuder på tokiga utvisningar. Nu är det bara att ladda om och se fram mot en rolig match mot Mora på tisdag.

För övrigt tycker jag SSK förtjänade att vinna denna match. De gjorde fler saker rätt än vad vi gjorde....



21 september 2012

KAOS

Loob Bonaparte


Nu är det klart, eller i alla fall halv-klart, att det blir fritt fram att plocka in NHL-spelare även till ES. Eller hur är det? Enligt konkurrensverket är det glasklart. En sammanslutning av föreningar kan nämligen inte sätta sig över de regler och lagar som gäller för fri rörlighet för arbetskraft. Vad man pekar på är att ES-lagen bildat en otillåten kartell som dikterar villkoren för sina medlemmar. I en fri marknad ska alla parter, medlemmar, föreningar, ha rätten att ta sina egna ekonomiska beslut - nämligen. Kort sagt, en klubb kan värva vem faen de vill, när de vill, hur de vill, och de får finansiera det hela hur faen de vill, när det vill,  om de vill.

Detta ställer till det för  ärkenötet Loob. I mitt tycke en av Sveriges bästa hockeyspelare på sin tid men som i sin ledarroll för FBK har drabbats av monumental vattenskalle. Trots sin litenhet, fysiskt, har han på ett märkligt sätt blivit talesman för alla lag i ES och på något sätt, likt Napoleon Bonaparte, pekat ut färdriktningen. Och nåde den som bryter mönstret! Nyligen hävdade han att ES mådde bäst av att inte ta in NHL-spelare. Undrar vad han tycker nu, just idag, sedan beskedet kom att man inte kan utestänga NHL-spelare från att spela i ES? 

Linköpings sportchef, Mike Helber,  har tolkat konkurrensverkets besked som det anstår en riktig politruk. Hans tolkning av  konkurrensverkets besked är att Hockeyligan har handlat korrekt:
Jag tolkar det som att konkurrensverket säger att vi gör rätt. De säger att det är upp till varje klubb att bestämma och det är exakt det vi har gjort. Alla tolv har bestämt att vi inte ska ta in några spelare som inte stannar hela säsongen, säger klubbdirektören Mike Helber.(källa)

Goddag yxskaft, någon? Oavsett om ALLA har bestämt så strider Hockeyligans beslut mot lagen om fri konkurrens! Ska det vara så svårt att fatta?

Om nu det blir en strid ström av spelare som droppar in i ES så öppnar det upp för ett spännande scenario för lagen där under. Nämligen vi i Allsvenskan. Var ska ES-lagen göra av sina spelare som nu ställs åt sidan? Tja, varför inte låna ut dem till AS-lagen! Och tänk alla spelare som sitter utan kontrakt och som tidigare krävt bra betalt för att spela i ES eller AS. Plötsligt måste de dumpa sina lönekrav då betydligt mer meriterade spelare kommer finnas tillgängliga på marknaden. Kan bli rena festen för oss i den lägre divisionen. Häftigt!

För övrigt ska det bli våldsamt spännande att följa kvällens match via TV 10!




19 september 2012

Warg - tider!


Västerås - Troja 4-3 (str)
Tack kära Gulsvart för denna seger. Hur ni bar er åt för att vinna är en aning förvirrande. Spelet lyser långa stunder med sin frånvaro men när slutsignalen ljuder står ni där med ännu en seger! Men bugar, bockar, och tackar för underhållningen. För underhållning är det även om spelet är lite kryckigt emellanåt. Dock ska det erkännas att gentemot den tidigare hemmamatchen mot Tingsryd så var det ett steg i rätt riktning. Idag fick vi se lite av vad laget har för kompetens när passen väl sitter på bladet. Då sågade man sig elegant förbi Trojas försvar och broderade sig snyggt fram till avslut. Kvitteringen till 1-1 var riktigt vackert där fyra snabba precisa pass i anfallszon bäddade för Robin Nilssons mål. Även 3-1 var av hög karat där Marcus Ericsson förtjänstfullt tog sin in i zon, höll i pucken, och när  Brady Leisenring var i position kom passningen perfekt och rasslet i nätet ett faktum.

Att Gulsvart sedan på ett flagrant sänt gav bort matchen genom några fatala felbeslut får sättas upp på den tidiga säsongens konto. Gissar att något liknande inte hade hänt om vi spelat i omgång tjugofyra. Men nu stod vi på hälarna efter vårt mål fram till 3-1 och bjöd in Troja till match. Det tog bara sju(!) sekunder för Troja att reducera till 2-3 via ett enkelt genombrott av Trojas Gustafsson där han synbarligen enkelt fick hänga in pucken upp vid första stolpkrysset. Efter det fick Troja massor av energi och var det starkare laget perioden ut. Kvitteringen till 3-3 var av sådan art att man mest ville svälja kepsen av leda. En avvaktande utvisning på Marcus Söderkvist förvandlades till en dubbelutvisning genom Andreas Lindhs överambition i ena sarghörnet. Man fick genast "Mora-vibbar" och drog sig till minnes den femminutare som Lindh drog på sig i den matchen. Då tappade vi 3-1 till 3-4 på mindre än en minut!

Somliga lär sig av sina felbeslut, andra ser felbeslut som en del i sitt spel. Man får verkligen hoppas att "Ante" väljer sina tillfällen att proppa motståndare bättre i fortsättningen.

Överlag tycker jag trots allt att spelet var lite bättre sett över tre perioder än matchen mot Tingsryd men det finns fortfarande en hel del att jobba med. Att vi ståtar med tre segrar på tre försök är ren bonus med tanke på det. Men vi skola icke skämmas för dessa vinster då man tidigare säsonger varit med om motsatsen. Då har vi dominerat spelet, skotten, skeendet, men fått se våra motståndare lämna isen med alla poäng i bagaget...

I övrigt bryr jag mig inte kom att kommentera vårt stundtals fullkomligt genomusla powerplay. Det kan vi ta en annan gång..

Till sist: - Jag tycker Stefan Warg imponerar!

-----

Bloggen rankar dagens insats spelare för spelare:
Uselt: +
Knappt godkänd: ++
Godkänd: +++
Rätt bra: ++++
Riktigt bra: +++++
Strålande: ++++++

Målvakt
Gustaf Lindvall +++
Släpper in två puckar ur snäva vinklar. Känns som han kan täta till bättre där. Varför går målvakter ned på knä på vinkelskott? Räddar Trojas tredje straff och bidrar därmed till segern.

Backar
Robin Nilsson +++
Lite fladdrig i sitt spel emellanåt men inga stora misstag i dagens match. Fint mål fram till 1-1.
Fredrik Winge ++
Har det jobbigt i det fysiska spelet runt egen kasse. Måste jobba mer med fötterna för att snabbare komma fram till pucken. 
Andreas Lindh +++
På väg mot ett högre betyg men så kom den obligatoriska(!) idiotutvisningen som gav Troja chansen att spela  fem mot tre och där kvittera till 3 - 3. Suck, dubbel-suck!
Per Helmersson +++
Hygglig insats med tanke på att det var första tävlingsmatchen. Ett mål på kontot i dagens match.
Jonas Emmerdahl +++
Spelar med större marginaler, mer självförtroende, och använder sin fysik bättre. Några fumliga ingripanden i sista perioden annars stabil matchen igenom.
Stefan Warg +++++
Klart bäste back i dagens match. Spelar enkelt och rejält. Överdriver inte sitt spel. Har förmåga att täcka puck, hålla i, och skapa lugn i egen zon. Ser lovande ut!

Forwards
Mikael Zettergren ++
Några bra aktioner men ett missat friläge och en missad straff är inte godkänt för en sniper!
Robert Kimby ++
Såg tung och seg ut idag. Kom inte alls till sin rätt. Några få bra ingripanden annars väldigt blek!
Mikael Frycklund ++
Frejdig, orädd, och spännande kille. Några bra aktioner idag men behöver komma med i spelet mer.
Kevin Weiskog ++
Obekväm spelare som flera gånger var i ansiktet på sina motståndare. Fortfarande lite "valpig" i sitt spel men där finns det mer att plocka fram om han bara får fortsatt förtroende.
Jonte Berg ++
Inte många rätt i dagens match!
Brady Leisenring ++
Osynlige mannen i två perioder innan han stänker in 3-1 på fint pass från Marcus Ericsson
Victor Backman +++
Fick ihop tre assist idag utan att glänsa. Inte illa!
Viktor Mårtensson +
Ett vettig offensivt byte, en bra tackling, annars osynlig. Kan få svårt att hålla en plats i laget när det landar nyförvärv.
Markus Kinisjärvi ++
Jobbar och sliter men det händer för lite offensivt.
Kenneth Bergquist ++++
Dagens bäste forward. Räknade till tre rejäla tryckare från Kenneths sida. Han fortsätter därmed på den inslagna vägen från tidigare matcher där han visat upp ett helt nytt fysiskt spel. Jobbade föredömligt i alla sina byte. Nu fattas bara målen.
Marcus Eriksson +++
Blandar och ger. Man vill se lite mer. Två framspelningar idag som gav mål.
Marcus Söderkvist ++
Drog på sig en tung utvisning i tredje som bidrog till Trojas kvittering. Blek framåt och hade det tungt bakåt i dagens match.

16 september 2012

Lite allmänt..

Så har några omgångar av årets allsvenska spelats och inte vet man mer för det. Jo, en sak vet man, och det är att man inget vet:

- Att Leksand skulle torska borta mot Asplöven var för mig en överraskning.
- Att Djurgården skulle få bita i gräset(!) i någon av de första omgångarna är ingen större överraskning.
- Att Tingsryd skulle stå på två förluster efter två omgångar var väntat, men, inte att de skulle vara så bra - men ändå förlora! Livet är inte rättvist, tycker nu alla smålänningar!
- Att Örebro gick på pumpen hemma mot Malmö var inte oväntat. Däremot oväntat att de blev nollade! Örebro som kanske har den bästa offensiva kraften av alla lag i serien.
- Att anrika Södertälje skulle stå på noll(0) poäng efter två omgångar fanns inte i min värld. Men se, det gör de! Inte trodde jag det, inte.
- Att Bofors tycks få en lysande start på årets serie var däremot väntat då de nu spelat mot de två tippade bottenlagen.
- Att Almtuna letar efter sin första seger är lite förvånande efter deras fina försäsong. Men när det gäller, ja, då gäller det att vinna, inte vinna när det inte gäller, eller något ditåt!
- Att Troja börjat med två vinster är nog som vanligt. Även förra säsongen startade de frisk för att sedan dala likt en gråsten i grumligt vatten allt som serien fortlöpte. Starkt dock att vinna hemma mot DIF!
- Att mitt Västerås står på sex poäng efter två segrar är förvånande och oväntat. Det intressanta är att vi nu spelare lika uselt som i de träningsmatcher vi förlorade. Skillnaden är att nu vinner vi. Hur kan det bli så?
- Att Mora står på en seger och en förlust är som det ska vara. De brukar vinna varannan. Utom när de hade Harald Lyckner i båset. Då kunde de rada upp 12 förluster följt av 12 vinster.


En annan vet som sagt varken ut eller in. Vad händer nästa omgång? Kommer vi rusa fram(!) i serien även fortsättningsvis och vinna våra matcher genom att stänga till bakåt och snubbla in några kassar framåt?

Kommer Örebro att rycka, Djurgården att hitta sitt spel, Leksand att sparka sin tränare? Många frågor.

Fortsättning följer...



Ingen rök utan - supportrar

Obligatorisk klädsel vid match?


AVD: Det är fint med lite rök...




Knappt

Man tror knappt det är sant. Nu har vi  knäppt två lag på näsan..

Almtuna - Västerås 1-2
Så rullar segertåget vidare. Almtuna besegrades precis så knappt som bloggen förutspådde. En rätt harmlöst avslut från Robin Nilsson letade sig stillsamt in i Almtunas kasse. Vem har sagt att man alltid måste skjuta som en häst sparkar? Räcker bra med en och annan myra ibland. 

Rapporter från matchen säger sitt tydliga språk. Åter var det målvaktsspelet och en hyggligt stabil defensiv som borgade för tre nya och härliga poäng. Framåt, offensivt, var det dessvärre lite sämre. Stundtals hade vi i denna match lika svårt att spela oss ur egen zon som i segermatchen mot Tingsryd. Kanske är det vi ser nu, avsaknaden av att kraftfullt offensivt spel, vår nye tränares filosofi? Vi låter motståndarna stånga sig blodiga mot vårt försvar och smiter sedan upp och petar in en och annan balja. Om så är fallet kan vi lika gärna fortsätta på den inslagna vägen. Invagga motståndarna i den falska föreställningen att de "äger matchen" och i ögonblick av ouppmärksamhet så vänder vi spelet och hänger en strut.

Att vinna en match, på bortaplan, efter att ha avlossat endast nio(!) skott är på något sätt särskilt beundransvärt. Devisen att "spara på krutet" tycks gälla i laget.  Å andra sidan skickade vi inte iväg särskilt många skott i hemmamatchen mot Tingsryd men hängde där fem kassar. Vår nye tränare, Fagervall, har något på gång. Sanna mina ord. Men så är han gammal militär och vet hur man siktar..

Målskyttar denna gång blev Kenneth Bergqvist(1-0) och tidigare nämnde Robin Nilsson(2-1). Matchens gigant måste man ändå utse vår målvakt Lars Johansson till. Två insläppta på två matcher. Det duger bra det. Förhoppningsvis coachar inte Fagervall lika illa som tidigare Mats Waltin gjorde angående våra målvakter. Då fick de stå åt sidan efter att ha spelat stabilt i några matcher - typ. Effekten av det blev, tyvärr, två målvakter som aldrig spelade riktigt på topp.

Hur var det nu? Vi torskade två träningsmatcher mot Almtuna. Almtuna fick då, hur många poäng? Nä, just det. De fick inga poäng alls för den bedriften. Det gäller att vinna rätt matcher, fattar ni väl!

Nu väntar Troja hemma på onsdag. Kan vi fortsätta plocka trepoängare trots avsaknad av riktigt fungerande offensiv? Det återstår att se. Bara att hoppas på att Lars Johansson får fortsatt förtroende. Då räcker det tre-fyra avslut varje period för att inkassera nya friska tre poäng..

Almtuna då? Ja, de får leta vidare efter något annat lag att besegra. I nästa match ställs de mot uppblåsta Boforsare och kommer få slita ont. Kan inte tänka mig att de tar med sig poäng från den matchen.





14 september 2012

Inför Almtuna och att kasta handskar....

När man boxas tar man på sig handskar - inte kastar av sig dem!


Tack för tre underbara poäng i premiären mot Tingsryd. De allra flesta som bevittnade matchen är nog ense om att det var med guds försyn och en hel del flyt som vi kunde vinna så komfortabelt mot smålänningarna. Vi kan kort och gott säga att "pucken studsade vår väg" i sextio minuter. Och det får den gärna göra en stund till för nu väntar svårspelade svårflörtade Almtuna på bortais. Gränbyhallen står som värd för nästa viktiga match i årets allsvenska. De som kan sin historia vet att där bjuds aldrig på enkla poäng. Oftast får vi vända hem med klubban mellan benen(!). Almtuna vässar ofta till sig när det kommer gulsvart på besök. Tydligen tycker de det är extra festligt att spela trångt, fränt, småfult(!), och snuskigt effektivt mot oss gurkor. 

Svårtippade Almtuna
Almtuna avslutade serien på ett starkt sätt förra säsongen och har genomfört många bra träningsmatcher under försäsongen. I vanlig ordning är de precis så där lagom svårtippade som de alltid brukar vara. Hur bra är Almtuna, egentligen, när de får med alla skadade spelare och får sitt spel att fungera? Helt klart är att de får ses som fullständigt jämbördiga med vårt eget gulsvart i dagsläget. Det blir de små, små, små, detaljerna som kommer avgöra denna täta match. Kanske, kanske, är det vår tur att ställa en målvakt på isen som briljerar och håller fullständigt tätt. Lars Johansson behöver spela precis lika stabilt som senast mot Tingsryd för att vi ska ha en rimlig chans att vinna lördagens match.

Kasta handskar
Rätta mig om jag har fel men inte blir väl Mårtensson avstängd till morgondagens match? Eller blir han det? Med tanke på hans förseelse så är det inte motiverat med ett matchstraff. Det var inget "slagsmål" att tala om utan allt dog när handsken blev kastad - typ. Man kanske, som bloggare med ambition att veta saker, ska kolla upp saker lite bättre...hm!

Nåväl! Viktor Mårtensson drog på sig ett matchstraff i slutskedet av en match som ännu inte var avgjord. Publikens reaktion var minst sagt blandad. De yngre(!) gladde sig över bråket, skrek uppmuntrande ord, och hyllade honom efter detta tilltag både kungligt och högröstat. Många av oss andra(äldre!) var inte lika imponerade utan undrade istället hur detta skulle sluta! Med en 5+20 i slutet av matchen ger man helt i onödan sina motståndare en chans att komma ifatt. Och det, mina vänner, är fullständigt onödigt alla dagar i veckan! Nu fick som bekant även Tingsryds spelare samma straff vilket gjorde att det hela ordnade upp sig..
Viktor själv om händelsen..

Hur det slutar? Bloggen tror på ett nytt under och en knapp seger med uddamålet. Bloggen ser gärna följande rubrik efter matchen: "Släkten är värst - Kimby avgjorde mot Almtuna!"
Uppsala Nya Tidning om dagens match
Ännu mer inför dagens match



13 september 2012

Västerås - Tingsryd

Västerås - Tingsryd 5-1
Jag säger då det! Det blev seger. En övertygande sådan till slut. Men det var en mycket märklig match detta som utspelades i ABB Arena. Efter en hygglig inledning där vi stänkte in två snabba pytsar var det som om någon drog ut kontakten. Plötsligt tappade de flesta spelare kontakt med puck, klubba och varandra. Ett sällsynt krassligt spelande gulsvart briljerade i oförmåga att slå en passning rätt. Så fort man erövrat pucken var man mer än lovligt ivriga att lämna tillbaka den till våra motståndare. Tingsryds reducering till 1- 2 var frukten av eget slarv i defensiv zon. Tre gulsvarta lyckades inte kontrollera pucken som istället studsade fram till en fristående Tingsrydsspelare som bara hängde in trissan. Efter det tilltog förvirringen i det gulsvarta leden. Visserligen lyckades vi även fortsättningsvis skapa några heta lägen att utöka ledningen men våra anfall var ack så korta och andefattiga. Vi fick inte fast pucken i Tingsryds zon. Det blev ett himla jagande över hela isen - hela tiden.
1-0 Kimby (Zettergren, Leisenring)
2-0 Lindh (Söderkvist)
2-1 Nilsson

Tingsrydsdominans
Den andra perioden var ur ett gulsvart perspektiv rätt usel - snällt sagt. Tingsryd dominerade fullständigt och utan Lars Johanssons stabila målvaktsspel kunde våra motståndare ha vänt på matchen till egen fördel. Men, lyckligtvis, var detta kvällen då pucken studsade rätt för oss. Åtminstone fyra fem gånger räddade Lars Johansson puckar som han aldrig såg. Han bara stod rätt och lät puckuslingen träffa ett av hans många skydd. Det räcker så bra så. Självklart blev det vi som istället lyckades pricka in ännu en puck i nätmaskorna. En spelvändning och vips hade vi, väldigt omotiverat, två mål upp igen. Det var rena rama bortaspelet för oss på hemmaplan denna kväll.
3-1 Backman (Bergquist, Eriksson)

Uppryckning
Tredje perioden kunde man skönja en viss uppryckning. Vi såg lite bättre ut och hittade positioner i defensiven bättre. Plötsligt fick Tingsryd mycket svårare att komma till med vettiga avslut. Men det var en skör tråd poängen hängde i. TAIF vispade nämligen in ännu en reducering, till 2-3, men återigen fick vi hjälp av Fru Fortuna. Tack vare ett märkligt domaringripande blev målet lyckligtvis bortdömt. Tydligen hade en domare blåst av spelet för icing samtidigt som en annan vinkade för "wash out". Förvirringen blev total då våra gulsvarta trodde spelet var avblåst medan Tingsryd körde på och hängde in pucken. 

Tumultet
När det var knappt två minuter kvar utbröt tumult i Tingsryds zon med utvisningar som följd. Självklart "råkade" Viktor Mårtensson befinna sig i stormens öga. Det kunde slutat med förskräckelse. Det är inte helt genialiskt att dra på sig ett matchstraff (5+20) och därmed ge motståndarna chansen att via ett powerplay ta sig ikapp målmässigt. Återigen hade vi lite tur då domaren bedömde att även Tingsryd skulle drabbas av samma bestraffning. Spelet fortsatte därmed med lika många spelare på isen och man kunde andas ut lite. Men allvarligt talat: - Hur dumt är det inte att dra på sig ett matchstraff, med några minuter kvar av sista perioden, och riskera att ge motståndarna ens den minsta chans att komma ikapp?

Nu slutade det hela lyckligt då vi lyckades stänka in två strutar till under matchens sista självande minuter och därmed vinna komfortabelt. Men en märklig match var det - sannerligen.
4-1 Leisenring (Zettergren, Björklund)
5-1 Kinisjärvi (Lindh)

Plus: 
- Målvaktsspelet (Lars Johansson)
- Fem mål
- Robert Kimby fortsätter göra mål
- Victor Backman fortsätter göra mål
- Brady Leisenring gjorde mål
- Lindh gjorde mål!
- Kenneth Bergquist "proppade" en Tingsrydsspelare(vad har han ätit under sommaren?)

Minus:
- Hönsgården i egen zon period ett och två.
- Oförmågan att ta sig ur egen zon
- Fullständigt usla förstapass av backar
- Samspelet offensivt (ingen ordning när man väl kom in i anfallszon - det mesta gick på halvchans)
- Marcus Söderqvist i - powerplay! (hur har Fagervall tänkt där?)
- Viktor Mårtenssons matchstraff (kunde kostat oss mål i baken i slutskedet av matchen)

Avslutningsvis måste jag erkänna att Tingsryd var/blev en positiv överraskning för mig. De hade flera mycket spelskickliga spelare. Mycket spets. När de får ordning på avsluten, och lite bättre stabilitet i defensiven, har de goda möjligheter att slå alla andra lag. Sanna mina ord...

- För övrigt noterar jag att Almtuna förlorade mot DIF och Örebro mot Malmö. Kul tycker jag:)




12 september 2012

Premiär!

Nu kör vi....


Nu, gubbar och gummor, är det dags att huka sig i bänkraderna, för nu är det dags! Så man har längtat, så man har trängtat, så man har saknat. Oavsett om vi blir ett bottenlag, ett mittenlag, eller ett topplag kommer jag att älska varje ögonblick av vånda som väntar. Det är helt enkelt fantastiskt underbart att må bra, må illa, eller pendla mellan euforisk lycka och bottenlös sorg från period till period, från match till match. Att var supporter är att dö en smula vid varje nedsläpp - typ!

Frågan är nu om våra underbara iskrigare har förmågan att snäppa upp när det väl gäller? Har de bara gått och väntat på att det hela ska börja. Har de konserverat, sparat, de där sista procenten som skiljer mellan tafflighet och perfektion. Har de slipat skridskorna åt rätt håll? Och hur är isen i ABB Arena? Minns ni snacket förra säsongen. Det där att isen var så "seg" och "tungspelad" i ABB Arena vilket hela tiden gynnade våra motståndare! Skumt. Pratade med en vaktmästare som inte förstod frågan. Han menade på att isen var som den alltid brukade vara. Vi får, vilket som, hoppas att isen passar våra spelare bättre denna säsong..

Våra motståndare Tingsryd är ett märkligt lag - på ett sätt. Framför allt ur det perspektivet att de oftast väljer att byta ut hela truppen från säsong till säsong. Makalös spelaromsättning, minst sagt. Trots det måste man erkänna att föreningen Tingsryd tillhör gruppen "kulturbärare" i Allsvenskan. Ett lag med anor långt tillbaka i tiden. Själv minns jag drabbningar under sent sextiotal mot just Tingsryd. Minns även att vi raggade hem en spelare från Tingsryd som blev mäkta populär i våra led. Bengt-Göran "Mysing" Karlsson var namnet. Lite kuriosa var att han drev(arbetade) en sportaffär i Punkt parallellt med sitt spelande. Det var en lirare det av format. De minnesgoda minns även en spelande tränare vid namn Des Moroney som har kopplingar till både gulsvart och TAIF. Des kände man igen på hans - öron! Ja, faktiskt var det så. De stod ut från skallen på ett märkvärdigt sätt.

En förening(TAIF) som fått fram en sådan sympatisk storback som Kjell Samuelsson måste göra något rätt. Kjell var en reslig karl och fick utstå en del spott och spe då många ansåg honom vara för klumpig och osnabb för att lyckas i sitt gebit. Detta förstärktes när han säsongen 84 lämnade för att spela i Leksand. Många tvivlade på att han skulle hinna med i det högre tempot. Men, se det gjorde han. Dessutom så bra att han efter två säsonger i LIF drog iväg till NHL! Han spelade sin mesta tid i Philadelphia Flyers där han blev mycket uppskattad. 

En parallell till Kjell Samuelsson är vår egen Peter Popovic´som även han var en reslig man(1.98). Många dömde ut honom när han började sin karriär i gulsvart på samma grunder. Han ansågs för långsam och seg på rören. Men vad gör det om man som back är lite trög på rören om man samtidigt har en räckvidd från den ena zonen till den andra! Peter som för övrigt fick smeknamnet "The Gentle Giant" när han lirade i NHL!

Nu mosar vi Tingsryd, värvar åtta NHL-spelare, och rusar mot kvalserien:)



10 september 2012

Sämre än Väsby!



När AIK begick sin första säsong i Elitserien gjorde en känd skribent på en dagstidning ett uttalande. Han påstod att AIK skulle prestera sämre än vad Väsby gjorde under sin enda säsong i ES. Vi vet alla hur det slutade. AIK krånglade sig till slutspel och slog där ut HV 71 i fyra raka matcher! Sedan var dock krutet blött och de fick sträcka vapen mot Färjestad. Efter det har uttrycket "sämre än Väsby" blivit signifikativt för experters avsaknad av insikt när det tippar lags prestationer inför en seriestart.

Av den anledningen basunerar även jag ut att vi är "sämre än Väsby". Det är nämligen så det känns även om det inte är med sanningen överensstämmande. Men vad mer kan man gå efter i tider som dessa än just magkänslan. Och magkänslan säger mig att vi kommer få uppleva ett nytt 2009/2010. Säsongen då vi aldrig hittade rätt. Säsongen där allt som kunde gå emot, gick emot. Säsongen där vi inte hade någon riktig tränare, en bärande spelidé eller fungerande formationer. En säsong som bar stämpeln av prestationsångest och mentala låsningar i kollosalformat. En säsong som innebar ett ständigt lidande för oss supportrar som var på plats i ABB Arena. Den ena plattmatchen följdes av den andra, ja ni kommer säker ihåg...

Just så känner jag i denna skrivande stund. Just nu är vi "sämre än Väsby". Nu kanske någon undrar vad jag grundar mina åsikter på? Vad har jag för relevanta fakta att anföra för att klä min argumentation i något som kan liknas vid objektivitet? I ärlighetens namn - inte mycket. Det är bara den där läskiga känslan av att det inte kommer att fungera. Att laget kommer famla efter form och struktur utan att någonsin hitta fram. Att laget  genom några tidiga förluster hamnar i en ond spiral. Att de tvingas börja spela varje match, från omgång fem, med den berömda kniven mot strupen. Att de i varje moment av en match tvingas spela med hög anspänning och en  ständig rädsla för att förlora. Den onda spiralen...

Ja, jag är just nu en riktig dysterkvist. En introvert gammal gnällig supporter som borde veta bättre. En riktig jävla gnällspik, helt enkelt! Men det kan jag ta. Det står jag för. Men det behövs så lite för att jag ska ändra uppfattning, vända på kappan, se ljuset. Det räcker så bra med att laget går ut och vinner tre raka matcher i årets serie. Då, men först då, kanske jag tar av mig gnällkepsen och börjar tro att vi faktiskt är "bättre än Väsby"!



Viktor - ett monster?

Källa
Kanske är det så här våra motståndare uppfattar vår Viktor Mårtensson? Men då borde de veta att bakom den fysiska fasaden klappar ett hjärta av guld..


Källa: 
Moras tränare är säker en hyvens kille trots att han just nu mer framstår som en...





9 september 2012

Dum Dummare...

Patric Wener och Marc Le Rose?


Så har då historien om Mora IK:s dåliga förlorarmentalitet tagit en ny vändning. Eller trappats upp. Mora IK har anmält inte mindre än tre spelare från Västerås till disciplinnämnden. En nämnd som är satt att döma det domaren inte klarar av att bedöma. De tre spelarna i Västerås är i tur och ordning Viktor Mårtensson, Kenneth Bergqvist och Marcus Jonsson. Västerås å andra sidan är inte sämre utan kastar in en anmälan mot Moras Jonas Westerling.  Därmed är cirkusen i full gång. Nu har den dessutom tagit steget från lokaltidning till rikspress i form av Aftonbladet. Nu är det plötsligt på allvar. På riktigt. (se artikel)

Man tar sig för pannan, suckar djupt, och undrar lite stillsamt vart männen tagit vägen? Vad är det för sillmjölksfasoner? Från båda lagen! Men framförallt från Mora som initierat det hela med sin anmälan mot våra spelare. Dessvärre föll min egen föreningen till föga och gjorde en motanmälan. Det kunde de låtit bli. Nu framstår vi själva som lika griniga, barnsliga, småaktiga och långsinta som dalmasarna. 

Jag kommer osökt att tänka på filmen Dum Dummare! Här försöker de inblandade verkligen göra sig dummare än vad som är nödvändigt!

Nej, nu gäller det för båda föreningarna att krafsa sina kastanjer ur elden för att glömma och gå vidare. Detta drar bara ett stort löjes skimmer över båda föreningarna. 

Då jag själv såg matchen, och alla incidenter, ser jag ingen som helst anledning att driva något fall vidare. Trots allt fanns det tre(3) domare på isen som i stort gjorde en hygglig bedömning av det som inträffande under matchen. 

Så, snälla ledare i Västerås: -Ta av dumstruten, återkalla er anmälan, och låt Mora stå ensamma vid den mediala skampålen...


Moras tränare presenterar sig själv


Kontaktsport - Mora

Kontakt?

Så har då Mora IK, genom sina tränare, eller annan person inom föreningen, med den allra djupaste insikten gjort ett medialt utspel. Ivrigt och indignerat basunerar denne ut att det finns en spelare i vårt gulsvarta lag som är en fara för liv och lem. En spelare som utsätter andra i sin omgivning för regelrätta övergrepp med både psykiskt och fysiskt lidande som följd. Med darrande röst gråts det ut inför dreglande representanter från media som hänfört tar del av detta sanningsenliga(!) vittnesmål. Därefter vidtar den traditionella cirkusen med feta rubriker där tidningar tävlar i sin subjektiva formuleringskonst. Här gäller att hänga på, att hänga ut, att bidra. Att på alla sätt underblåsa en historia som inte ens finns ordentligt dokumenterad, som bygger på ett ensidigt vittnesmål från en besviken förlorare, nämligen Mora IK!

Finns en spelare som Viktor Mårtensson i laget får vi förvisso räkna med att motståndare även i fortsättningen kommer ondgöra sig, på alla plan, över hans fysiska spelstil. Varje gång det gör ont kommer våra motståndare ropa efter rättsskiparen och kräva vedergällning i form av hårdare straff. Där en annan spelare kommer undan med hedern i behåll för en väl utförd tackling kommer vår Viktor Mårtensson sannolikt bedömas annorlunda. Motståndarna kanske väljer att förstärka och överdriva. Allt för att domarens bedömning skall bli hårdare och rendera i en hårdare bestraffning. 

Personligen är jag ingen vän av en spelare som i tid och otid drar på sig onödiga utvisningar. Men det gäller sannerligen inte vår Viktor Mårtensson. Det finns andra spelare i vårt lag, och även i andras, som drar på sig betydligt fler onödiga utvisningar. Det spektakulära med Viktor Mårtensson är istället att hans tacklingar äger en annan dignitet. Man kan säga att det är bättre underbyggda än många andras. Man kan även säga att han går in helhjärtat för detta moment. Inget tjafs, inget duttande. Ska det tacklas så ska det - tacklas!

Så länge Mårtensson fortsätter tacklas fränt och hårt, men regelrätt, kommer jag alltid stå vid hans sida och försvara hans handlande. Även då han går in och tar en "fight" för att hjälpa en medspelare är en handling jag kan acceptera. Däremot blir det fel, fruktansvärt fel, om en spelare åker omkring och letar efter möjligheten till att starta ett bråk. Ett bråk, ett slagsmål, för dess egen skull, tillför absolut inget för mig som åskådare. Det hör inte hemma i sporten ishockey. Den avarten får de gärna behålla i NHL eller KHL. Vill jag bara se slagsmål så finns det massor av kanaler på dumburken att välja...

Att som Mora IK insinuera att vår Mårtensson medvetet går in för att skada en av deras spelare är snudd på  kränkande enligt mitt sätt att se på saken. Visst har de all rätt i värden att gräma sig över att deras spelare får ont, eller blir skadade, men de måste trots detta behålla fattningen och inte hemfalla till felaktiga antaganden som sedan sprids vidare i dagspressen.

Artikel i ämnet ur Dalademokraten

"Jag är förvånad över att det är så fult spel som det är i Sverige. Spelare och domare måste visa respekt för varandra. Kan inte domarna skydda våra talanger måste vi själva ta tag i det. Fortsätter det så här kommer vi plocka in en riktig slagskämpe i laget så får vi se om de vågar hålla på! Både jag och Mark har goda kontakter, avslutar Patric"
Från Mora IK.se

AVD: Om dom gör fel så kan vi också göra fel! Två fel blir ett - rätt?



8 september 2012

Under luppen...



Har i ett tidigare inlägg försökt sia om hur årets Allsvenska ska komma att utveckla sig.  Nu får jag nog tänka till och tänka om lite med hänvisning till att många lag fyllt på med fler spelare(spets?) och allas trupper nu kan anses vara redo för seriespel. Dessutom har jag följt lagens träningsmatcher och kan utifrån dessa resultat bättre(!) spekulera i framtiden. Så, nu kör jag...

Så här ansåg jag serien skulle sluta den 11 juli 2012

1. Södertälje
2. Malmö
3. Djurgården
----
4. Örebro
5. Leksand
6. Västerås
7. Oskarshamn
----
8. Mora
9. Karlskrona
10. Bofors
11. Troja
12. Almtuna
----
13. Tingsryd
14. Asplöven

Här kommer den reviderade: (siffror inom parentes är lagens förändrade position i tabellen)

1. Örebro    (+3)
2. Leksand (+3)
3. Djurgården (0)
----
4. Södertälje (-3)
5. Malmö (-3)
6. Almtuna (+6)
7. Bofors (+3)
----
8. Mora (0)
9. Västerås (-3)
10. Karlskrona (-1)
11. Troja (0)
12. Oskarshamn (-5)
----
13. Tingsryd (0)
14. Asplöven (0)


Till kvalserien:
Leksand
Örebro
Djurgården
Malmö

Till Elitserien:
Leksand
Örebro

Självklart hoppas jag innerligt att mitt eget lag ska ta sig samman, knyta alla nävar, och hitta formen från första nedsläpp och därmed ge mig värsta "fingret" då jag tippar oss så långt ned i tabellen...

Detta, mina vänner, kommer bli en thriller..

Fler som tippar:
Örebro (Svenska fans)

2 september 2012

Snart börjar det...

Nu är det nära...


Som många säkert lagt märke till skrivs det inte många rader i denna blogg just nu. Det är dock en medveten tanke bakom detta. Inte lätt att skriva så mycket då man inget vet - typ! Just nu räcker det bra att ligga lite lågt och bida tiden. Vänta och se. Alla vet vi strulet som varit med värvandet denna försäsong. En tänkt offensiv back valde att inte komma när det var dags. Vi väntar fortfarande på en center av klass. En väntan som varat rätt länge nu. Troligen lär vi få vänta ännu en tid. Ganska lång tid, dessutom. Signalerna från vår ärade sportchef äro nämligen både tvetydiga och svårtydda. Än säger han si och än säger han så. Å ena sidan har "han spelare på gång" men å andra sidan "sitter han nöjd med den trupp vi har". 

Självklart vet vår sportchef bäst. Och då gärna i samråd med tränaren. Kanske har vi det lag som behövs för att skörda sportsliga framgångar av dignitet denna säsong? 

Nåväl. I och med kommande träningsmatchen mot Mora på hemmaplan, onsdag, kommer säsongen att börja för denna blogg. Då, äntligen, får man stifta bekantskap med årets spelartrupp. Då, äntligen, kan man börja såga, och kapa, allt efter behag. 

Laget har tagit sig an några träningsmatcher med varierande resultat. Det mest meriterande är segern, i Hedemora, mot ärkerivalen(!) Leksand. Den följdes dock upp med en snöplig förlust mot SSK som dessförinnan torskat ordentligt borta mot Bofors. Ett SSK som dessutom numera fått stryk även av Almtuna. Det känns därmed lite lagom svårt att bestämma lagets slagstyrka. 

Sett till försäsongen är nog Almtuna det lag som överraskat mest. Trots en ganska blek(!) trupp synes det som om de fått ihop laget på ett förträffligt sätt. Är det månne deras tur att göra en "Bofors" och ta en plats till Kvalserien på vårkanten? Man vet aldrig. 

Även nykomlingen Karlskrona har imponerat under försäsongen. Visserligen torskade de mot Bofors nu senast men har innan det radat upp segrar. Bland annat nollade de Malmö och spelade oavgjort mot Örebro. De blir nog lagom roliga att möta i början av serien men sett över säsong kommer de troligen få det rätt jobbigt.

Men, som sagt var, på onsdag får man ta sig ned till ABB Arena och stifta bekantskap med denna säsongs upplaga av Gulsvart. Kul...