... efter sju blev det sämre.. |
Ungefär så kan man beskriva gårdagens match borta mot anrika SSK. Sanningen är att de första sju minuterna av matchen var det bästa vi spelat hittills i serien. Och som tack för det gjorde självklart SSK första målet och fick därmed möjlighet att styra skeendet på isen. Ett mål som inte var någon riktig målchans, från början! Ett halvhårt backskott där hela laget hunnit hem och stod uppställda i egen zon. Det såg helt ofarligt ut. Men, se, pucken smet in bakom en skymd(!) Lars Johansson. Smet in så där försmädligt mellan benen som puckar tenderar att göra ibland. Själv kunde jag inte på TV-bilderna avgöra hur skymd Lars Johansson var utan tycker nog att den pucken var hans. En sak om det står sju man framför mål. Då är det svårt att se. Nu var det en(1) SSK-spelare som åkte förbi framför Lasse i skottögonblicket så jag hävdar att "den inte var otagbar". Men nog ältat om det.
Efter Södertäljes ledningsmål fram till 1-0 kunde de spela lite mer på säkerhet. De backade hem och lät oss föra spelet utan att vi för den skull kom till några riktigt bra avslut. När vi sedan drog på oss flera utvisningar i rad under andra perioden kom SSK:s 2-0 och 3-0 som på posten. SSK spelade taktisk riktigt och vi kunde aldrig riktigt hota ordentligt för att komma ifatt. Trots Marcus Erikssons fina mål till reducering 1-3 var SSK aldrig riktigt illa ut under den sista perioden.
Trots förlusten fanns det en del saker som var bra. Vi hade denna gång mycket lättare att spela oss igenom mittzon med puck under kontroll och kom ofta in ganska enkelt i SSK:s zon. Dock har laget fortfarande svårt att hitta ett passningsspel som ger någon ett hyggligt läge till avslut. Det blev ibland ett väldigt snurrande vid ett sarghörn. Man önskar att de till nästa match bättre utnyttjar möjligheten att involvera backarna i spelet. Låta pucken gå mellan back back ibland innan den skickas ned i hörnet igen. Då tvingas motståndarna vända och vrida på sig. Nu kunde SSK:s spelare enkelt stänga alla passningsvägar bara genom att stå still med sina klubbor i isen.
Angående mitt beröm till Stefan Warg efter matchen mot Troja så fick man genast svar på tal. Denna gång genom att nämnde spelare stod för matchens "idiotutvisning". Måste vi ta en sådan varje match? Senast var det Lindh som genom en olycklig utvisning tvingade oss till spel tre mot fem. Då kvitterade Troja till 3-3. Nu kunde SSK göra 3-0 och stänga matchen på grund av Warg´s utvisning. Där kan vi bli bättre!
Patrik Berglund gjorde två tre byten där man anade vilken resurs han kommer att bli. Jösses vilken pondus den killen har. Jag gissar att han hade rätt mycket mjölksyra efter varje byte...
Bloggen är rätt nöjd med spelet men inte nöjd med effektiviteten och att vi bjuder på tokiga utvisningar. Nu är det bara att ladda om och se fram mot en rolig match mot Mora på tisdag.
För övrigt tycker jag SSK förtjänade att vinna denna match. De gjorde fler saker rätt än vad vi gjorde....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar