31 januari 2015

Tunga poäng borta mot IKO

Gråhns vs Engsund


Oskarshamn - Västerås 2-3 (0-0, 1-1, 1-1, 0-1)

Det blev lite som vanligt i våra möten med Oskarshamn. Tufft, jobbigt, lite småfult, och ovisst. Den minnesgode kommer säker ihåg att vid segern hemma i ABB Arena senast belönades Evan McGrath med avstängning efter en tackling mot Erik Andersson. Detta i en match som i allt övrigt inte var stökig eller ful på minsta sätt. Inför denna match raljerade jag på #Twitter och påstod att IKO:s Oskar Engsund skulle dra på sig 2+2+2+5+Game. Herr Engsund har en historik som talade för detta. Bland annat smällde han på vår Tony Romano förra säsongen med en hjärnskakning som följd. Inte visste jag att det skulle bli som det sedan blev....

Matchen då? Jag följde den via Viasat.se. En gratissändning som man tackade för. Dock var kvalitén inte den bästa och jag fick utstå både hackande bild och osynkat ljud. Men gratis är alltid gratis. Tyvärr får matcher en annan karaktär när streamen inte flyter på som den ska. Man förleds att tro att även spelet ute på isen hackar.

Första perioden var en helt ok period ur ett Gulsvart perspektiv. Det blev inte alls den anstormning från hemmalaget mot vår kasse som jag befarat innan match. Då jag tidigare sett IKO närmast förödmjuka Mora i en förstaperiod inte allt för länge sedan visste jag vad som kunde komma. Nog för att IKO försökte lägga puckar djupt, ta sig ned och sätta tryck på våra backar. Allt som oftast lyckades vi dock krångla oss ur denna press och skicka iväg puckar med bra adress till forwards. Min känsla var att Gulsvart mer försökte kontrollera IKO än att själva föra spelet. Något vi lyckades väldigt bra med. Liten spelmässig fördel till oss.
Skott: 5-11

Den andra perioden började med att Nick Angell drog på sig en utvisning. IKO tackade för denna möjlighet. Emil Kristensen slängde in en puck från blå som elegant smet förbi allt och alla och in bakom en skymd Jonatan Bjurö. Det behöver inte konstras till så mycket i powerplay. Kasta in pucken mot mål, då finns alltid chansen. 

Efter IKO:s ledningsmål trodde jag hemmalaget skulle gasa på ordentligt för att behålla momentum i matchen. Så skedde icke. Istället var det vi som allt mer tog över spelet ju längre perioden gick. Vid ett av våra många besök i IKO:s försvarszon lyckades till slut Oscar Steen hitta en fin macka till Nick Angell som åkte in på sovande sidan och stänkte in reduceringen till 1-1. Faktiskt ett riktigt snyggt hockeymål, om jag får säga det själv.

Någonstans på vägen i denna period, vet inte exakt tid, inträffade två incidenter som senare utmynnade i ett större bråk:
1. Oscar Engsund kliver fram i vår zon och ska stöta mot Jeremy Williams som är på väg fram med puck. Precis när Engsund ska "trycka till" ändrar Williams åkriktning en aning och Engsund sätter då ut sitt högra ben/knä för att inte bli överspelad. En solklar ben/knätackling som tillfälligt däckar Williams. Med tanke på dennes tidigare skada som hållit honom borta från spel i nästan sex veckor höll jag, och många andra, andan av förskräckelse. Domaren väljer dock att fria helt och Williams får hjälp av isen.
2. Per Helmersson kliver upp i mittzon med puck, passar ifrån sig pucken, och blir efter detta pååkt av en spelare från IKO. Även detta en tydlig ben/knätackling. Dock anser jag att denna tackling mer får föras in på olyckskontot. Det fanns inget uppsåt från IKO:s spelare att försöka skada. En kollision, helt enkelt, men likväl kunde domaren även här tagit utvisning.


Efter denna reducering fortsatte vi att trumma på och tillbringade en hel del tid i IKO:s försvarszon. Efter en målvaktsblockering av IKO:s målvakt utbryter sedan det stora tumultet. Vad som egentligen startade det hela är för mig oklart. Det kan ha varit att en av våra spelare stötte med klubban mot målvaktens när denne skulle blockera pucken. Oavsett vilket så var kalabaliken ett faktum och slagsmålet snart igång. De som brakade ihop var Stefan Gråhns och Oscar Engsund. En domare försökte gå emellan och belönades för sitt nit med flera slag mot ansiktet. Domaren gav därmed upp och släppte kombattanterna som fick boxas vidare. 

Som vanligt är jag själv väldigt ambivalent till dessa slagsmål. Jag har förståelse för att de förekommer och de har ett visst underhållningsvärde. De kan även fungera som moralhöjare både för lag och publik. Så länge inte dessa slagsmål är "iscensatta" kan jag köpa det hela. Nu slutade denna "match" med att båda stridstupparna fick lämna isen och ingen var mer nöjd över detta än undertecknad. Anledningen till denna min förnöjsamhet bottnade i rädslan för skador på någon av våra spelare om Oscar Engsund varit kvar på isen. 


På vårt eget forum, Gurkburken, har känslorna svallat höga efter detta slagsmål. Många ropar på att vi måste ha en "polis" i laget som går in och skyddar våra stjärnor. Jag förstår upprördheten men samtidigt vill jag påpeka en viss problematik. Om vi har en "polis" som ska hoppa in på isen och "spöa upp" elaka motståndare så får vi kallt räkna med att denna polis blir avstängd! Vad ska vi då göra under dennes avstängningsperiod? Värva ännu en - polis? 

Perioden slutar 1-1 i mål men spelmässigt tar vi över allt mer. 
Skott: 4-13

I den tredje perioden kommer IKO ut lite mer desperata och sätter lite mer tryck mot vår egen kasse. Trots detta har vi inte speciellt svårt att värja oss. Det byts lite chanser fram och tillbaka innan IKO slarvar med ett uppspel som Dustin Johner snappar upp. Han vänder tillbaka in i IKO:s zon och skickar iväg ett lågt skott där Gasper Kroselj tvingas släppa retur. Returen går rakt ut till anstormande Erik Andersson som skickar in pucken i nät. Efter målet känns det som om vi, som vanligt, stänger igen matchen. Tre poäng är som i den lilla berömda asken.

När det är knappt två minuter kvar tar IKO ut sin målvakt och chansar med spel 6 mot 5. Stabil som jag är i min tro förväntar jag mig att vi ska sno trissan och stänga matchen med ett tredje mål. Och, det är vad vi gör. Vi gör matchens tredje mål - dock i egen kasse! Olycksgubben Markus "Slangen" Söderqvist lyckas med det hemmalaget inte gör. Han överlistar Jonatan Bjurö och skickar liggandes in IKO:s reducering till 2-2. Ett på många sätt elegant mål men denna gång i fel bur...

Lyckligtvis lyckas vi sedan vinna matchen i sudden där Oscar Steen får kröna en fin insats med att stänka in segermålet. 
Skott: 7-6

Summering:
- Oskarshamn var, lyckligtvis, inte alls så heta och jobbiga som de kan vara på hemmaplan. Allt eftersom matchen led var det vi som styrde och ställde på isen. Först i tredje perioden lyckades IKO, stundtals, ställa till med problem för oss i egen zon. 
- Jag är oerhört tacksam att Jeremy Williams och Per Helmersson undkom denna match utan skadeproblem.
- Gulsvart gjorde en gedigen bortamatch. Den trygghet som finns i laget lyser igenom i alla formationer. Laget bara nöter på. Inte alltid briljans, men alltid hårt arbete.
- Vi gör fortsatt väldigt få misstag. Därmed bjuder vi inte motståndare på lägen.
- Tre poäng hade varit perfekt. Två poäng är mycket bra.
- Domaren/na hamnade mycket i fokus. Efter matchen erkände de att det skulle har varit utvisningar vid ovan nämnda incidenter.

Mot Timrå...


28 januari 2015

Seger mot Almtuna..

Det går inte lika bra för alla lag, typ!


Västerås - Almtuna 3-1
Gratismatch och publikfest! Nja, både och, kan jag säga. Mycket folk, rätt festlig stämning på läktaren, men spelet på isen bjöd inte på så mycket att hurra över. Vi kom ut på ett bra sätt första 10-12 minuterna i första perioden och satte viss press mot Almtunas mål. Det såg bra ut men gav inte utdelning i form av målchanser. Vi hade fasligt svårt att överhuvudtaget komma till avslut, helt enkelt. Almtuna stod upp bra, tätade i mitten, och lät oss snurra längs sarger. Någonstans i mitten av perioden lyckades domaren hitta en utvisning mot oss. För många spelare på isen. Efter den, resultatlösa, utvisningen tappade vi lite schwung och fart. Vi kom helt enkelt av oss.


I matchminut sjutton inträffade en incident i egen zon. Johan Jonsson skulle jobba ut pucken från ena sarghörnet, blev forecheckad av Almtunas Emil Ripstrand, och stöp plötsligt i isen. På den efterföljande reprisen i Jumbotronen sågs att han träffades av Ripstrands armbåge rakt i ansiktet. I mina ögon en ren olyckshändelse. Jonsson hade uppenbara problem att ta sig av isen och återkom aldrig till spel. Han har låtit meddela att smällen tog på hakan, att han blev rejält groggy, samt att prognosen blir vila några dagar.

Då Johan har en viss historik med hjärnskakningar sedan tidigare är detta givetvis inte ett optimalt scenario. Vi får hålla alla tummar för att det blir en kortare konvalescens.

Som tack för detta tilltag erhöll  Emil Ripstrand en 5+10+Game. Tyvärr passade Robin Jacobsson på att "hämnas" lite och ådrog sig samtidigt en tvåminutare. Det blev ingen vidare ordning på vårt powerplay när vi väl fick chansen. Ett olyckligt fummel på blålinjen av Marcus Söderqvist(!) gav AIS chansen till en kontring. Fredrik Vesterberg spurtade ned mot Jonas Fransson och hängde enkelt in 1-0 till Almtuna.

Ridå, jämmer och elände, samt bönders klagan....

Skulle detta bli en typisk "Almtunamatch" undrade jag när den första perioden blåstes av. Många gånger förr har jag stått på läktaren i matcher mot just Almtuna och fått se hur vi blivit snuvade på poäng och segrar. Ofta i matcher som mer bestått av kamp och ställningskrig än ordnat spel.
Skott: 6-5

Den andra perioden började dock i dur. Vi hade fortsatt powerplay från den första perioden och kunde nyttja detta till att hänga in kvitteringen till 1-1.  Dustin Johner sköt, Eddie Davidsson blockade skottet(!), tog hand om pucken, och slängde in den i kassen. Ett aningen märkligt mål. Frågan är vem som slutligen fick målet. Johner eller Davidsson. Uppgifterna går isär.

I allt övrigt var den andra perioden en enda lång ökenvandring spelmässigt för oss. Det enda vi lyckades frekvent med var att dra på oss utvisningar! Inte mindre än fyra gånger bjöd vi Almtuna chansen att ta över matchen genom dessa tilltag. Som tur för oss är inte Almtuna seriens vassaste i denna spelform. De lyckades skapa några få riktigt heta chanser men i allt övrigt stängde vår box dörren. När sedan Jonas Fransson tog de skott som letade sig fram var saken biff...
Skott: 7-17(!)

Den tredje perioden var aningen bättre ur ett hemmaperspektiv. Vi lyckades stänga av Almtunas uppspel och kunde samtidigt få lite mer spel i offensiv zon. Men, det var ett rätt stapplande spel utan synk och harmoni. Almtuna såg fortfarande pigga och motiverade ut och bara körde på. Som tur var fick vi med oss en utvisning i början av perioden och kunde där gör 2-1 genom, just det, Eddie Davidsson, som återigen blockade ett skott från egen spelare(Williams). Denna gång så lyckosamt att pucken studsade via hans bröstkorg(!) och vidare in bakom Alexander Sahlin i Almtunas mål. Ett mål som definitiv får tillskrivas turkontot. Det finns säker andra som vill hävda att det var ett riktigt bra hockeymål. Skit samma! Alla mål räknas, även de turliga...

Efter målet handlade det hela om att stänga av matchen. Döda tid. Kort sagt, överleva fram till slutsignalen. Almtuna stretade på duktigt men hade förtvivlat svårt att komma till riktigt bra avslutslägen, de också!

När det var knapp tre minuter kvar drog AIS Fredrik Sandgren på sig en utvisning och den blev matchavgörande. Vi fick ingen ordning alls på det uppställda spelet i powerplay men genom hårt arbeta erövrade vi puck och kunde spela oss fram till 3-1. Ett riktigt snyggt mål signerat Fredrik Johansson på pass från Jan Urbas.
Skott: 9-11


Ska man försöka summera matchen som såg den ut ungefär som mot SSK hemma senast då vi vann med samma segersiffror. Vi övertygar inte i spelet fem mot fem. Det ser aningen krampaktigt ut. Vi är däremot väldigt bra i boxplay, i vårt försvarsspel över hela isen, samt har bra målvakter. Denna gång i form av Jonas Fransson som spelade riktigt bra. Spelmässigt skulle jag till och med kunna säga att Almtuna var strået vassare än oss över sextio minuter. Avgörande skillnaden denna match var utdelningen i powerplay. Vi stannade på 60%. Almtuna nådde 0%. Detta trots att jag inte tyckte vi fick något riktigt ordnat spel i denna spelform....

På något sätt känns det som om att vi nu har en nivå i vårt spel, en trygghet, som ger oss chansen att vinna alla matcher oavsett vilka vi möter. Det finns en stabilitet över hela lagbygget som känns lovande. Nu återstår "bara" att balansera upp våra formationer så spelet i fem mot fem lyfter igen. Lyckas vi med det, då blir vi farliga....


Till dagens match såg formationerna ut enligt följande: 

Förstafemman:
62. Jacobsson, Robin
55. Fredriksson, Simon

9. Urbas, Jan
12. Johansson, Fredrik
18. Williams, Jeremy

Andrafemman:
58. Emmerdahl, Jonas
7. Angell, Nicholas

45. Steen, Oscar
14. Gråhns, Stefan
79. Montpetit, Brock

Tredjefemman:
20. Jonsson, Johan
44. Helmersson, Per

19. Andersson, Erik
83. Johner, Dustin
80. Davidsson, Eddie

Fjärdelinan:
16. Berg, Jonte
82. Söderkvist, Marcus
72. Svedlund, Linus

Extraspelare:
15. Rubins, Kristians
86. Bromé, Mathias


Nu kör vi över Oskarshamn på fredag...

24 januari 2015

Seger mot Asplöven...

Asplöven - Västerås 1-3
Såg inte en minut av matchen. Valde helt enkelt att följa den på distans via olika medier. Känslan jag fick var att matchen som sådan var ganska slätstruken men att vi lyckades med det som är viktigast. Vi gjorde fler mål än våra motståndare. Svårare än så behöver det inte vara.

Läser man de efterhandsrapporter som finns får jag intrycket av att vi fortsatt spelar stabilt, gör få misstag, och för tillfället rätt skoningslöst utnyttjar lägen som dyker upp. Dessutom spelade tydligen Jonas Fransson väldigt bra när det behövdes som mest. 

Det som är lite extra kul är givetvis att Mathias Bromé fick hänga en kasse. Så han förtjänar detta. Även Linus Svedlund höll sig framme och petade in en puck. Två stycken unga spelare som under en räcka av matcher presterat på en jämn och hög nivå som nu fick utdelning. Det tackar jag för.

När sedan Eddie Davidsson styrde in Jonas Jonssons backskott till 3-1 var på något sätt cirkeln sluten. Det var lite av "doldisarnas" afton. Spelare som inte allt för ofta förekommer i poängprotokollet fick kliva fram. Det visar på ett starkt kollektiv som inte står eller faller med att några stjärnspelare måste leverera.

Det enda som inte var bra, ur min synvinkel, är att vi inte lyckades utnyttja något av våra lägen i powerplay. En spelform som bara måste fungerar klanderfritt i kommande matcher. 

0-1 (EQ) VIK 86. Bromé, Mathias (3)
79. Montpetit, Brock
72. Svedlund, Linus

1-2 (SH1) VIK 72. Svedlund, Linus (3)

1-3 (EQ) VIK 80. Davidsson, Eddie (9)
83. Johner, Dustin
20. Jonsson, Johan

23 januari 2015

Asplöven i Luleå...

Då och då förlägger Asplöven sina matcher i Luleå för att på så sätt försöka få lite mer publik till sina matcher. Jag gissar att de även drar viss ekonomisk nytta av detta då klubben säkerligen behöver varenda liten krona extra som de kan inkassera. Detta förutsätter givetvis att det kommer tillräckligt med publik. Man kan även se detta arrangemang som ett bevis på hur nära Asplöven samarbetar med Luleå Hockey i SHL. Spelare kommer och går i ett stadigt flöde under säsong. Närmare ett farmarlag än Asplöven kan man nog inte komma utan att vara just detta. Dock synes detta samarbeta vara väldigt gynnsamt för bägge parter. Kanske är det just så här det kommer bli i framtiden i svensk ishockey. SHL-lagen knyter till sig lag från HA i allt större utsträckning för att på så sätt kunna utveckla sina egna talanger i en bra miljö. 

Nog om detta..

Till kvällens match får vi glädjande nog tillbaka Jeremy Williams i laget. Det är bra. Det som är mindre bra är de omkastningar som nu måste ske i alla(!) formationer. Då en spelare ska in i truppen måste någon annan ställas åt sidan. Denna gång tycks Williams inträde ske på bekostnad av Mathias Bromé som får finna sig i att starta som extraforward. Ett beslut som jag gärna har invändningar emot. Kedjan med Mathias Bromé, Stefan Gråhns och Jonte Berg har fungerat alldeles utmärkt. En formation som stundtals varit vår bästa, eller, åtminstone den formation som presterat på jämnast nivå i match efter match. 

Men nu är det som det är. Linus Svedlund får fortsatt chansen och det är inte alls fel. Linus har varit mycket bra den senaste tiden. Måste vara ett rätt angenämt problem för våra tränare att vi just nu förfogar över en bred trupp där alla som får spela bidrar på ett bra sätt. Naturligtvis tråkigt för de spelare som tillfälligt ställs utanför startuppställningen.

Det vore förträffligt om den formation som var så framgångsrik under försäsongen och i inledningen av serien kunde komma igång igen. Tänker på Montpetit, Davidsson och Frycklund. Kanske vi får se den återuppstå då Frycklund kliver in i matchspel igen. 

Asplöven är, trots sina rätt magra resultat den senaste tiden. en knepig motståndare. De gav BIK Karlskoga en tuff match på hemmaplan(oavgjort) och vann senast över AIK på hovet. Jag räknar inte med några lätta poäng i kvällens match. Kanske inga poäng alls! Däremot hoppas jag naturligtvis att laget fortsätter på den inslagna vägen. Spelar med en hög lägstanivå, få misstag, utnyttjar sitt fina powerplay, och ger sig själva chansen till en ny seger.

- Det skulle sitta extra fint om den gode Williams fick chansen att hänga en strut i ett powerplay redan i dagens match!

Nu kör vi...

Mitt tips: 
Asplöven - Västerås 3-3 







21 januari 2015

En seger till, tackar!

SSK behöver en sniper...


Västerås - SSK 3-1
Matchen mot SSK blev ungefär som jag förväntade mig. Vi har nu kommit så långt in på säsongen att man vet väldigt väl vad som bjuds av laget. Ett gediget spel där alla drar sitt strå till stacken. Ett starkt kollektiv där spelare turas om att lysa lite extra. Jag vill påstå att laget just nu utstrålar någon form av harmoni, trygghet, balans, eller vad man nu vill kalla det. Spelarna går ut på isen och gör jobbet. I byte efter byte. Inte mer än så men det räcker faktiskt väldigt långt. 

Under matchen mot SSK såg jag väldigt få individuella misstag av spelarna under matchens sextio minuter. Mindre bra prestationer, ja, men väldigt få misstag som satte lagkamrater i klammeri. Detta, mina kära läsare, är en alldeles utmärkt grund att stå på. 

Min spontana känsla under matchen mot SSK var att laget inte alls hade samma bett, sting, udd, driv som i den tidigare hemmamatchen mot Rögle i ABB Arena. Detta kan naturligtvis ha berott på det motstånd som SSK bjöd på. Faktum är att jag upplevde att SSK bjöd upp till mer kamp över hela isen än Rögle BK. Sett till matchens sextio minuter var vi spelmässigt inte speciellt mycket bättre än SSK men vi gjorde de mål som behövdes för att få det berömda momentumet i matchen. 

Med tanke på att SSK huserar i botten och vi i toppen av tabellen hade man önskat se en större klasskillnad mellan lagen. Så var absolut inte fallet. Som jag skrev inledningsvis gjorde laget en stabil och gedigen insats med få misstag. Det räckte denna gång..

Det som gläder mig mycket, förutom vinsterna, är att några spelare bevisligen lyft upp sig prestationsmässigt. Jag tänker på en spelare som Nick Angell. Nu agerar han på isen på ett sätt som jag förväntat mig. Han är mer rejäl och resolut i egen zon och värderar bättre när han ska spela enkelt eller vara konstruktiv. Det är alldeles utmärkt. 

Fler spelare som jag vill lyfta i denna kategori är Stefan Gråhns, Jonte Berg, Mathias Bromé, Linus Svedlund för att nämna några av våra forwards. Bland våra backar gläds jag över att Hampus Larson och Simon Fredriksson allt mer börjat blomma ut. Tack vare detta anser jag att vår backbesättning ser väldigt homogen ut för tillfället. 

När det gäller målvaktsspelet vet jag inte riktigt vilken fot jag ska stå på. Bjurö eller Fransson? Känns lite som hugget eller stucket. Båda spelar bra när de får chansen, men, både Bjurö och Fransson har släppt förbi sig några "enkla" puckar. Det får inte glömmas bort. Så vilken målvakt som slutligen kliver fram och börja stänga matcher åt oss anser jag ännu oskrivet.

SSK är för mig lite av en gåta. Lite som Oskarshamn. Det dräller av kompetenta spelare i laget men det händer inte så mycket i spelet. Med Bengtsberg som siste utpost har man även fått in en riktigt bra burväktare. Lägg därtill hemvändande Hjelm, en otroligt spelskicklig back, vore det väl då själva den om inte SSK spelar upp sig och är med och slåss och en plats till SHL under vårkanten...

- Kul att Jonas Emmerdahl fick hänga en kasse. Mål ger alltid lite extra råg i ryggen. Något man tar med sig in i nästa match. 

Väl mött...




17 januari 2015

Rögle, en skön seger!

Västerås - Rögle BK 2-1 (straffar)
Tisdagens match i ABB Arena mot Rögle BK var enligt mitt tycke en mycket bra match. Två lag som strävade efter att spela en rejäl och fysisk ishockey över hela banan. Två lag som såg både snabba och tunga ut i sina aktioner på isen. Men störst, starkast och snabbast var Gulsvart. Från nedsläpp till det att Hesa Fredrik blåste för full tid. 

1-0
Det enda som saknades i denna förträffligt väl genomförda match var fler mål på alla de chanser som skapades. Spelmässigt har vi troligen inte gjort det lika bra på hela säsongen som vi gjorde under sextio minuter i denna match. Spelarna lyckades hålla energin, farten, intensiteten uppe i byte efter byte och bara malde på mot Rögles kasse. Trots att rätt massivt spelövertag redan från första nedsläpp dröjde det fram till matchminut 28 innan vi äntligen kunde spräcka målnollan. Och vilket mål sedan! Spel i powerplay och efter att pucken passats runt några gånger i Rögles zon skickade Robin Jacobsson ett långt pass parallellt med blålinjen över till Nick Angell som laddade och fick iväg en ruskig kanon som smet in i bortre krysset. Så vackert, så välförtjänt!

Skottstatistiken efter första perioden: 11-2
Skottstatistiken efter andra perioden: 17-8

1-1
Rögle var inte alls ofarligt trots vår dominans spelmässigt. De lyfte upp spelet i kortare sekvenser då och då och lyckades allt som oftast få till aviga och svåra avslut mot vår kasse. Gärna avslut från backar som lyfte in puckar mot en hög av spelare framför mål. En taktik som till slut bar frukt då man i tredje perioden lyckades med sitt uppsåt. Andreas Lilja sköt ett skott från blå mot Jakob Lilja som lyckades med konststycket att skarva pucken vidare mot och förbi Jonas Fransson i hemmamålet. Ett mål som kom "från ingenstans" då vi såg ut att ha fullständig kontroll på händelserna. En liten kalldusch då vi alla bara satt och väntade på att hemmalaget skulle dra ifrån målmässigt. Rögle försökte, naturligtvis, lyfta upp sitt spel för att ta hem alla tre poängen i matchen men även fortsättningsvis var det vi som stod för det mesta och det bästa. När det återstod fem minuter av matchen fick vi chansen att spela ett powerplay som dock inte gav utdelning.

Skottstatistiken efter tredje perioden: 13-7
Skottstatistiken totalt:42-19

Matchen gick till sudden där vi var närmast att hitta lägen för ett avgörande. Dock resultatlöst. Straffar fick avgöra denna tillställning.

0-1
Jesper Jenssen grundlurade Jonas Fransson genom att hålla inne skottet i det längsta för att sedan mycket snyggt bara "lyfta" in pucken i ena krysset. 

1-1
Stefan Gråhns skrinnade fram med bra fart, gjorde en skottfint, och avslutade med en elegant dragning som lurade bort målvakten.

2-1
Dustin Johner gjorde inget misstag. Bra fart, liten skottfint, dragning, och pucken säkert i mål!

En otroligt skön seger även om det bara blev två poäng. Matchen hade lite av "slutspelskaraktär" och jag är oerhört glad och stolt över lagets insats. Självklart kan man vara lite missnöjd över den magra målskörden sett utifrån alla de chanser vi skapade, men, just attityden, inställningen, var charmant. Till våren, när allt ska avgöras, är det just denna inställning som kommer bära laget. Det kommer bli många täta tuffa matcher där avgörandet faller först i slutfasen av matcherna. I denna match visade Gulsvart att man har de flesta verktyg för att utmana alla lag i denna serie över sextio minuter....

Rögle såg aningen kantiga och stela ut under stora delar av matchen. Inte alls samma flyt i spelet som de normalt brukar kunna visa upp. Dock finns det i laget tillräckligt med potential för att även de ska kunna vara med och nosa på en plats till SHL fram på vårkanten. De gånger laget gick fram och försökte skapa tryck i offensiven syntes tydligt att Rögle har tillräckligt med finess, teknik och tyngd för att bli en mycket tuff motståndare....

Men, denna gång var vi bättre. Ett nummer större. Mycket skönt att se.

Lite statistik:
http://stats.swehockey.se/




12 januari 2015

Tankar..



Framtiden kan vi inte påverka. Det är endast nuet vi kan påverka. Se där ett annorlunda sätt att inleda ett inlägg. Vad vill jag säga med det, då? Jo, det gäller att glömma, förtränga och gå vidare. Det hjälper föga att älta det som varit. Det går inte att göra ogjort. Vad vi däremot kan göra är att i nuet sträva efter att inte upprepa det som var dåligt senast. Om vi lyckas med det skapar vi förutsättningar till att lyckas än bättre i framtiden. 

Jag är övertygad om att spelarna, genom tränarnas försorg, pratat igenom matchen mot Björklöven och nu sätter fokus mot nästa träning, på nästa match. Ibland blir man lite trött när spelare och tränare hela tiden säger att "vi tar en match i taget" men så är det, faktiskt. 

Redan i matchen hemma mot AIK fick jag en känsla av att laget inte gick riktigt för fullt i alla lägen. Trots en målmässig övertygande seger var inte spelet, intensiteten, av bästa märke. Svårt att sätta fingret på vad som saknades. Kanske var det helt enkelt så att spelarna upplevde att de inte behövde gå riktigt för fullt för att manövrera ut ett för dagen svagt motstånd?

Mot Björklöven blev denna ofrivilliga passivitet straffad. Björklöven var mer desperata än vad AIK var i matchen innan och nyttjade detta till att vända matchen till sin fördel. Hört uttrycket "motivation slår klass" förut, eller? Det var precis vad som hände.

Fortfarande saknar vi tre viktiga spelare i Broc Montpetit, Mikael Frycklund och Jeremy Williams. En kedja som ska vara med och leda laget spelmässigt. En kedja som laget verkligen behöver ha på isen för att orka med och matcha övriga topplag under våren. Jag börjar bli allt mer orolig över Jeremy Williams fortsatta medverkan i laget denna säsong. Jeremy har varit borta från spel sedan den 12 december. Åtta omgångar. Vi pratar nu om en månads frånvaro. Anta att han behöver stå åt sidan några omgångar till innan han kommer in i laget. Vi har 14 omgångar kvar att spela. Vi får kallt räkna med att han kommer behöva 3-4 matcher innan han kommer upp på en hyfsad nivå igen. Ingen rolig prognos. 

Vad Broc Montpetit dras med för skadeproblem är höljt i dunkel. Han klev av efter första perioden i bortamatchen mot BIK Karlskoga efter att ha fått "en smäll". Än hur jag försöker kan jag inte dra mig till minnes att jag såg något av detta hända. Vi saknar just nu hans uppoffrande arbete över hela isen. 

Det jag ser som mycket positivt i forwardsväg är naturligtvis Oscar Steens snabba anpassning till matchtempo. Det är inte utan att jag blir imponerad! Oscar hade inte spelat en tävlingsmatch sedan kvalserien i våras. En väldigt lång tid. Trots detta har han redan efter ynka fyra matcher visat upp en spelskicklighet som är anmärkningsvärd. Här har verkligen vår sportchef Niklas Johansson gjort ett fynd! 

Till sist kan jag inte låta bli och tänka på vilka fantastiska "målsumpare" vi har i Jonte Berg och Mathias Bromé! Det har verkligen gott troll i deras försök att göra mål. Missförstå mig rätt nu. Jag gillar och uppskattar verkligen det jobb dessa killar gör på isen i match efter match. De bidrar med en enorm energi och gör sällan eller aldrig ett dåligt byte. Men, tänk om de kunde få lite utdelning på alla de chanser de skapar. Vilken enorm boost det skulle innebära för deras självförtroende. Jag unnar dem verkligen lite medstuds i avsluten nu...

Väl mött i ABB Arena..












11 januari 2015

Genomklappning mot Löven..

Löven vinner på straffar...

Inför matchen var jag ambivalent. Var ytterst osäker på vilket motstånd Björklöven skulle bjuda. Var även osäker på vår egen slagstyrka trots segrar både mot AIK och Malmö de senaste omgångarna. När den första perioden av matchen var spelad kände jag mig lugn. Vi styrde och ställde allt efter behag. Löven såg precis så vissna ut som deras tabellplacering skvallrade om. Utan att vi tog i för fullt tycktes vi göra lite som vi ville under den inledande perioden. Det fanns både en, två, och tre lägen där vi kunde gjort ett ledningsmål. 

Det bästa läget var ett dubbelläge som missades, dubbelt. Det var närmast sanslöst att det inte blev mål. Jag tror inte jag sett på maken tidigare. Mathias Bromé blir frispelade strax innanför Lövens blå linje och stormar fram mot målet. Väl framme vid målvakten gör han en Kenta Nilsson-dragning som lyckas väl, men inte perfekt. Puckuslingen stannar nämligen precis vid/på mållinjen vid den vänstra stolpen. Men, ingen fara på taket tänker jag då Jonte Berg kommer stormande sekunden efter och har bara att peta pucken över mållinjen. Men, det som då händer är närmast parodiskt! Tydligen träffar Jonte stolpen (!)med klubbladet och innan han hinner korrigera misstaget hinner en Lövenspelare peta bort pucken och det givna målet blir till platt och intet.

- Då jag vet hur mycket Jonte Berg traktar efter sin första fullträff denna säsong är det då själva djävulen att han inte fick in den trissan i mål!

Björklövens insats under denna förstaperiod var, blek.


I den andra perioden får vi lite retroaktiv utdelning. Vi gör 1-0 i powerplay genom Dustin Johner. I mitten av perioden slänger Per Helmersson iväg ett backsskott som studsar in till 2-0. Bara några minuter senare skickar Oscar Steen in 3-0. Vi gör alltså tre mål i mellanakten trots att jag tycker vi spelar lite halvtaskigt. Vi börjar nämligen slarva allt mer i vårt eget spel lite överallt på isen och bjuder in Björklöven som börjar skapa allt fler chanser mot Jonas Fransson. Spelmässigt är det en rätt jämn period där vi går ned oss lite i intensitet och Björklöven börjar lyfta upp sitt spel.


Inför den tredje perioden såg jag inte hur vi skulle kunna misslyckas att ro hem denna match och därmed otroligt viktiga tre poäng. När vi dessutom fick ett powerplay med oss direkt i inledningen av slutperioden räknade jag genast hem matchen. Det var bara att smälla in 4-0 och sedan packa för hemresan. Till min stora besvikelse blev dock detta powerplay lika mediokert som de flesta andra vi fick denna afton. Vi lyckades fumla, tappa puck, åka fel, och hade väldiga problem att ens ta oss in i anfallszonen! 

Trots detta usla powerplay kände jag mig fortsatt trygg. Inte skulle vi släppa in tre mål mot detta Löven som under två perioder knappt skapat en vettigt målchans?

Självklart fick jag äta upp dessa mina tankegångar då Johan Jonsson tog ett felbeslut, tappade puck i mittzon, och Löven fick komma i en spelvändning två mot ett. Efter en mycket tilltrasslade situation där avslutet från Lövenspelaren först täcktes bort petades pucken in i mål under/förbi en på ryggen sprattlande Jonas Fransson

Efter det målet började Löven spela mer desperat, men fortfarande väldigt oordnat, och vi kunde utan allt för stora besvär avvärja de flesta försök till målskott. Trots att vi bevisligen gick ned oss rejält i intensitet, skridskoåkning, inställning, motivation, etc. så dröjde det till matchminut 58 innan Löven lyckades peta in ännu en reducering. Återigen en tilltrasslad situation mitt i slottet där pucken studsade runt innan en Lövenspelare fick iväg ett avslut som letade sig in igenom(!) Jonas Fransson.

Nåja, tänkte jag allt med bedrövad. Nu hade vi skänkt bort två mål till Löven och det kunde räcka gott och väl. Någon ordning på bjudningarna måste det väl ändå vara? Mycket riktigt så såg man en uppryckning av de Gulsvarta som nu började försvara sig mer energiskt. Löven tog självklart ut målvakten och när det var knappt tjugo sekunder kvar av matchen kom läget jag väntat på. Jan Urbas snor pucken i egen zon, tar sig ut i mittzon, och har all tid i världen att kliva över röda linjen och bara lägga ned puckuslingen mot Lövens övergivna mål. Istället valde Urbas att chansa och skickade iväg pucken innan rödlinjen vilket naturligtvis resulterade en icing.

Tekning i egen zon med sexton sekunder kvar. Oscar Steen tar tekningen som slutar i remi. Dock lyckas Löven få tag i trissan och skickar upp densamma mot Stefan Andersson i backposition som blundar och skjuter. Självklart letar sig skottet, pucken, in och förbi Jonas Fransson och den givna, självklara segern, är borta med vinden.

I den efterföljande förlängningen börjar vi plötsligt spela ishockey igen och har chans att avgöra matchen. Det bästa läget får Nick Angell som lyckas tråckla sig fram till ett friläge som han dock missar.

Att Björklöven sedan vinner matchen på straffar förstärker bara kvällens debacle. 

-Jag är bitter! Framför allt är jag besviken, irriterad, smått förbannad! Dessutom frustrerad. Närmast lobotomerad. 

Visst är det så att man vinner och förlorar. Inte tu tal om det. Som jämförelse kan jag säga att förlusten borta mot BIK Karlskoga störde inte mitt sinnelag det minsta. Där gjorde vi en helgjuten insats och det enda som fattades var målen. I allt övrigt gjorde vi en klart godkänd match mot en riktigt bra motståndare. Även förlusten hemma mot Karlskrona kunde jag ta med ett visst jämnmod då vi trots allt var minst lika bra som våra motståndare men inte hade förmågan att få pucken i mål.

Däremot har jag otroligt svårt att acceptera hur mitt lag släpper en till synes given seger mot ett lag som genom hela matchen hade svårt att få ordning på sitt eget spel. Min subjektiva uppfattning är vi förlorade mot ett sämre lag. Vi förlorade inte för att våra motståndare spelade en glimrande ishockey. Vi förlorade pga att vi själva slutade spela ishockey! Naturligtvis var inte detta något som någon spelare önskade. Självklart kämpade de på för allt vad tygen höll för att bärga segern. Lika självklart är jag övertygad om att varje spelare i laget är väldigt missnöjd med utfallet i denna match. De är sannolikt minst lika frustrerade som jag själv är även i skrivande stund.

- Naturligtvis var det starkt av Löven att vända matchen till sin fördel men jag vidhåller att de fick mycket god hjälp på vägen av ett allt för passivt motståndarlag.

Kanske kommer det något gott ur detta. Kanske kan laget, spelarna, tränarna, vända detta debacle till något positivt. Kanske var detta en nyttig väckarklocka för laget som med all tydlighet visade att det inte räcker att prestera 70-80%. Kanske blir detta nyttiga lärpengar som gör laget ännu starkare till kommande matcher.

Ingen spelare ska känna sig utpekad som syndabock i denna match. Det var kollektivet Gulsvart som brast. Inget annat. När hela laget sjunker i prestation blir enstaka misstag ofta än mer dyrbara. Så var det denna dag...


- Det jag tröstar mig med är att det finns lag som spelar sämre än oss även när de spelar bra....


Lite statistik:


Nu krossar vi "äckliga" Rögle!





10 januari 2015

Björklöven borta...




Dags så för tredje mötet med Björklöven denna säsong. Som vanligt lika ovisst. Trots att vi själva har bra form och överlag spelar väldigt stabilt finns inget som säger att det blir tre poäng idag. Alla matcher i denna serie är ungefär lika oförutsägbara och svårtippade.

Trots blandade resultat spelmässigt för Björklöven denna säsong är de fortfarande med i kampen om en placering bland det åtta främsta. Deras senaste insatser är:

Asplöven - Björklöven 4-5 (2-1, 2-0, 0-3, 0-1)
- Löven gjorde en stark upphämtning i sista perioden för att sedan vinna i sudden.

Björklöven - BIK Karlskoga 1-2 (1-0, 0-1, 0-0, 0-1)
- BIK lyckades vinna först på straffar.

Timrå - Björklöven 3-5 (1-1, 2-0, 0-4)
- Löven gjorde en formidabel vändning i den sista perioden.

Oskarshamn - Björklöven 3-2 (0-0, 1-2, 2-0)
- Oskarshamn vände matchen till sin fördel i den sista perioden.


Under samma tidsperiod har vi förlorat hemma mot KHK, borta mot BIK men även vunnit borta mot Malmö och hemma mot AIK.

Björklöven har inkasserat sex poäng på sina fyra senaste matcher och har därmed samma poängform som vi har. 

Det intressanta med Björklövens matcher är det faktum att avgörandet tycks ske i den tredje perioden. Både mot Asplöven och Timrå lyckades man ösa på och vända matcherna till sin egen fördel. Ett tecken på att det finns en bra lagmoral samt vilja att inte ge upp. I den senaste matchen borta mot Oskarshamn räckte tydligen inte krafterna till då situationen blev den omvända. Detta en aning uppseendeväckande då just Oskarshamn tidigare flera gånger säckat ihop fullständigt just i den sista perioden.

Hur ser det då ut i statistiken mellan lagen?

Powerplay:
Västerås: 29:29%
Björklöven: 15:56%

Boxplay:
Västerås: 79.73%
Björklöven: 77,78%

Målvaktsspel:
Västerås: 2,28 insläppta/match, räddningsprocent 90,99%
Björklöven: 2,64 insläppta/match, räddningsprocent  91,06%

Gjorda mål:
Västerås: 100
Björklöven: 82

Insläppta mål:
Västerås: 85
Björklöven: 102


Med tanke på att Löven spelare både för att undvika negativt kval och för att nå topp åtta så kommer de säkert vara väldigt motiverade till att vinna matchen. Man kan, utan att överdriva, påstå att de behöver vinna mer än oss. Även om vi inte bör förlora denna match är vi i det läget att en förlust inte är en katastrof. Frågan är då om det blir motivation som slår klass i dagens match? Med tanke på hur vi spelat de senaste omgångarna, trots viktiga spelare borta pga skador, så är jag dock väldigt hoppfull. Det känns som om det just nu finns en trygghet i laget, i spelet, som gör att vi kan hantera frånfället av några viktiga spelare på ett alldeles utmärkt sätt. Vi spelar helt enkelt lite "smartare" nu än vi gjorde tidigare under säsongen. Vi värderar våra lägen bättre. Vi spelar enkelt när det så behövs och sticker iväg offensivt i rätt lägen.

Dessutom är min bestämda uppfattning att vår defensiv, över hela banan, stadigt bara blir bättre och bättre vilket gör det defensiva arbetet i egen zon så mycket enklare.

Om jag ska tippa så tror jag det blir på detta sättet.
Björklöven - Västerås 2- 6 (1-2) (1-2) (0-2) 


Nu åker vi...






9 januari 2015

Äntligen - seger mot AIK.

Det var då på tiden att vi lyckades vinna mot Gnaget igen. Under den förra sejouren i Hockeyallsvenskan var AIK något av en mardrömsmotståndare för oss. Än hur vi försökte blev det för det mesta torsk mot de Svartgula. De två tidigare mötena denna säsong har haft helt olika utseenden. Det första mötet, i ABB Arena, som slutade med förlust 1-2 var en tragisk tillställning. Vi var då inne i en period disharmoni i spelet, på ett flagrant sätt. Inte mycket fungerade spelmässigt, helt enkelt. AIK var inte mycket bättre men kunde genom nyttjandet av några powerplay piska in två mål och sedan hålla undan till seger.

Det andra mötet, på Hovet, var om möjligt än värre ur våra ögon sett. Den första perioden var miserabel med en passivitet i spelet som bjöd AIK på oceaner av is att åka runt på. Något de naturligtvis passade på att göra. Innan perioden var över hade Gnaget smällt in tre kassar bakom en för dagen rätt darrig Jonas Fransson. Dock ska erkännas att han fick föga hjälp av sina lagkamrater. Visserligen spelade vi upp oss och reducerade två gånger om men vi var aldrig riktigt nära att hota AIK. En mycket bra insats av hemmalaget under den första perioden räckte därmed till en hemmaseger med 3-2.


Tredje gången gillt, med andra ord, när vi nu möttes igen i ABB Arena. Tyvärr var jag själv indisponibel att närvara pga en hastig påkommen släng av magsjuka. Tur då att Viasat hade godheten att sända matchen. 

Matchen slutade med bekväma 5-1 och det kan tyckas fina fisken. Naturligtvis var det väldigt bra att vinna, och att göra det med marginal, men trots detta vill jag vara lite försiktig med superlativen efter denna seger. 

Trots fem mål framåt gjordes endast ett(1) mål genom konstruktivt spel i spelet fem mot fem på isen. Tre(3) mål gjordes genom powerplay och ett(1) mål var mer eller mindre en soloprestation av Erik Andersson understött av ett dåligt byte i AIK.

Jag drar mig till minnes säsongen då Per Albrandt och Niklas Olausson spelade med oss. Även då vann vi de flesta matcher genom vår förmåga att göra mål i powerplay. Även då hade vi svårt att göra mål i spelet fem mot fem. De matcher vi inte fick utvisningar med oss, ja, då hade vi fasligt svårt att vinna, helt enkelt. När det sedan var dags för spel i kvalserien blev denna oförmåga än mer tydlig. 

Naturligtvis fanns det saker i gårdagens match som var bra, trots detta. Vår defensiv ser allt mer stabil ut. Våra backpar tycks fungera bättre och bättre. Jonas Fransson börjar allt mer närma sig den form som han måste ha om vi ska vara med och utmana hela vägen. Formationen med Fredrik Johansson, Jan Urbas och Oscar Steen var riktigt bra. Vår fjärdekedja fortsätter att arbeta kopiöst och vaskar fram chanser i nästan varje byte. Vårt boxplay tycks sakta men säkert närma sig den nivå vi hade under förra säsongen.


Ser man till hur matchen gestaltade sig under gårdagen så måste jag erkänna att det var "marginalerna" som avgjorde till vår fördel, trots seger med fyra måls övervikt. 

Eddie Davidssons 1-0 mål var aning turligt då han lyckades knacka in en retur på volley via målvaktens rygg.

Nick Angels skott fram till 2-0 studsade i ryggen på en helt felplacerad Hamberg i AIK-målet och in i nät. (Snygg framspelning av Marcus Söderqvist)

Dustin Johners målskott fram till 3-0 var även det aningen turligt. Pucken träffade på ovansidan av Hambergs benskydd och studsade in i nättaket! Däremot var förspelet från egen zon fram till avslutet mycket vackert.

Jag vill inte på något sätt förringa laget insats men vill lyfta fram hur viktigt det är att man får dessa medstuds. Man får inte heller förringa det faktum att AIK faktiskt hade två puckar i målramen. Det är lätt att i framgång blunda för hur små marginalerna är mellan seger och förlust. Jag tycker helt enkelt inte att vi spelade speciellt övertygande i denna match i sextio minuter. Däremot spelade vi tillräckligt bra för att betvinga ett AIK som stundtals såg väldigt desorienterade ut på isen. 


- Conny Strömberg, den sköne liraren, var tillbaka och var ytterst nära att få göra mål. Det hade varit lagom typisk om han tagit AIK tillbaka in i matchen igen.


Trots att jag inte är så där väldigt imponerad av vårt spel är jag naturligtvis oerhört stolt och glad över tre poäng mot en svårspelad motståndare. Tre poäng är det viktiga och hur spelet ser ut är egentligen underordnat bara det blir seger. 

Nu väntar en väldigt svårt bortamatch mot Björklöven på lördag. Ett Björklöven som just nu blandar och ger rätt ordentligt i sina matcher. Jag förväntar mig en mycket svårt uppgift och även någon enstaka poäng emottas tacksamt:)

Till sist måste jag bara få lyfta fram Per Helmersson! Var är alla "haters" som hånade och häcklade honom under den tidiga hösten när det mesta gick snett? Just nu är han banne mig vår bäste defensive back.

Nu kör vi...

6 januari 2015

Gott & Blandat

Så här i väntan på match mot AIK i ABB Arena på torsdag har jag tagit mig friheten att fundera lite över tingens ordning under säsongen som varit. Allt har inte blivit som förväntat. Det enda som är som det var tänkt kan vara Malmös framfart i serien. Men i övrigt har det varit väldigt mycket "upp och ned" fram till nu...


Wener-gate
Först vill jag kommentera det som händer/hänt i Björklöven. Tydligen har man vid något/några träningstillfällen larvat sig med några extraövningar. Inget ovanligt. I detta fall tycks det varit övning/ar av annorlunda slag(!). Enligt inte helt tillförlitliga källor påstås att spelare beordrats att ta på sig boxhandskar och därefter puckla på varandra! Det hela skulle ha slutat med både näsblod, näsbensbrott och - hjärnskakning? För mig låter detta helt osannolikt! Alla som någonsin stått på ett par skridskor vet hur infernaliskt svårt det är att försöka puckla på någon. Det vill sig inte riktigt då fötterna tenderar till att glida, okontrollerat. Kort sagt får man ingen kraft i slagen. Att man då, ändå, med boxhandskar(!) som är rätt vadderade, lyckats skada varandra så pass känns inte logiskt!

Det roliga i detta, eller tragiska, är att spelarna som varit inblandade i denna holmgång(!) inte vill uttala sig utan hänvisar till - sin/sina agenter! Vad är det för jävla trams? Snart hänvisar väl spelarna till sina advokater! 

Som vanligt är det alltid roligt när Herr Wener är ute i blåsväder. Det tackar man för...

----------------

Södertälje
Snart vet man inte vad man ska tro, eller skriva, om anrika Sportklubben! Inför säsongen skrev man upp sig själv som en av kandidaterna till serieseger. Lagbygget man presenterade inför seriestarten skvallrade om att SSK visst kunde bli ett topplag. Supportrar och sponsorer hade gjort stordåd och dragit in pengar till spetsvärvningar. Som lök på laxen(!) lockade man till sig Janne Karlsson som tränare. Manegen var krattad, bordet dukat, men patienten - dog! Jag ger ibland uttryck för att jag har en viss insikt i och förståelse för vad som händer. I fallet SSK är jag dock helt off.  Nu ska man dock inte räkna bort SSK helt. Det räcker utmärkt att krampa sig upp till topp åtta för att fortfarande ha chans till avancemang till SHL. 
- Kan vara läge att sätta en slant på SSK!

----------------

Bröderna Bus!
Idag möts Malmö och BIK Karlskoga. Den stora frågan är inte vilket lag som kommer vinna. Nej, fokus från min sida är vilken/vilka spelare som först drar på sig ett matchstraff! Malmö kommer vara duktig taggade efter förlusten mot oss senast. BIK, å andra sidan, kommer inte genera sig utan sticka in näsan i jakt på ännu en seger. Kommer verkligen bli intressant. Synd och skam att Viasat väljer att visa SSK mot Mora denna omgång. En annan fråga är givetvis hur Calle Berglund mår. Är han pruttfri eller kommer han skita i brallan pga sin magsjuka?

Mina aspiranter till att få matchstraff:
- Christian Berglund (BIK)
- Calle Berglund (BIK)
- Daniel Wessner (BIK)
- Stefan Warg (BIK)
- David Liffiton (BIK)

----------------

Oskarshamn 
Laget som ständigt gör mig så brydd. År efter år, säsong efter säsong, med få undantag tycker jag laget underpresterar. Utgår jag från våra egna möten med IKO så upplever jag inte att vi varit så mycket bättre, spelmässigt. Likt förbaskat lyckas vi hålla till i de övre regionerna medan IKO, vanligtvis, plaskar runt i botten av tabellen. Märkligt, på min ära. Så har det sett ut i många säsonger. Oskarshamn är ett lag som jag absolut inte vill möta i ett avgörande läge. Ett lag som plötsligt kan få "allt att stämma" och då bli hur bra som helst. Tar de sig till topp åtta kommer de bli jobbiga att ha att göra med. Sanna mina ord. 


....det om det....


4 januari 2015

Seger mot starka Malmö

- Vadå, nä, jag är inte missnöjd! 


Den kom lite oväntat! Seger mot seriesuveränen Malmö med flera tongivande spelare borta. Visserligen hade jag en försiktigt positiv känsla inför matchen. Det fanns en chans att Malmö skulle vara lite mätta av senaste tidens spelmässiga framgångar. Att de skulle få en reaktion liknande den vi hade hemma mot Karlskrona. Vi spelade inte dåligt i den matchen, egentligen, men vi var inte riktigt där, mentalt. Det fattades lite av den inställning som tidigare gett oss åtta raka segrar. Lite så, spekulerade jag. Hoppades på att Malmö för dagen skulle vara lite bekväma och inte orka vara så där äckligt tunga och jobbiga i alla spelmoment på planen.

Enligt Mats Lusth fick jag rätt i min profetia för han tyckte inte hans mannar "gav 100%" eller såg riktigt "hungriga ut" efter den första perioden. 

Själv blev jag positivt överraskad över vårt sätt att komma ut till spel. Vi backade inte hem och tillät Malmö att komma med fart in i vår zon. Istället stod vi upp, höll ihop laget bra, och bromsade ned Malmös försök till fart. Visst, emellanåt lyckades Malmö spela sig förbi vår forechecking och vårt styrspel i mittzon, men intentionerna var tydliga från de Gulsvarta. Man ville verkligen vara med i denna match. Inte ge bort momentum till Malmö.

Den första perioden präglades av ett Malmö som försökte hitta vägar fram mot vårt mål och ett Gulsvart som envist höll sig en till uppgjord spelplan. Det såg överraskande stabilt ut, måste jag säga. Malmö hölls i herrans tukt och förmaning och hade väldigt svårt att komma in och skapa riktigt bra avslut. De fick oftast fri passage längs sarger men i zonen framför mål var det närmast stängt. Det var först vid spel i powerplay som Malmö lyckades sätta riktigt bra press mot Fransson. Där är Malmö riktigt spelskickliga. Deras 1-0 mål kom självklart i denna spelform. Målskytt Yanick Lehoux.

1-1
När Eddie Davidsson turligt(!) lyckades valla in pucken till kvittering i slutsekunden av första perioden väcktes hoppet om att vi faktiskt kunde sno med oss poäng från denna match. Det är precis denna typ av mål som ger massor av energi till ett lag. 


Under den första delen av andra perioden överraskade Gulsvart mig genom att lyfta upp det offensiva spelet på ett föredömligt sätt. Tror även Malmö blev överraskade då de stundtals såg rätt handlingsförlamade ut i egen zon. Det ingick nog inte i deras "gameplan" att de skulle behöva försvara sig. 

1-2
Först kliver Fredda, Steen, och Urbas in och snurrar runt i Malmös zon. De hittar avslut och passningar så det står härliga till. Till slut är Malmös försvarande spelare så snurriga i bollen att de helt glömmer markering framför eget mål. Tack för det, säger Oscar Steen, som får en genialisk passning från Robin Jacobsson, och helt fri med målvakten kan lyfta in en backhand i nättaket!

1-3
Efter målet fortsätter Gulsvart att ligga på och belönas med en utvisning på Malmös Jeremias Augustin. Gulsvart slänger in sin powerplayuppställning Nr:2 och det tar inte lång tid innan Robin Jacobsson smäller in ett slagskott från blå. 

Vad säger man?

2-3
Mitt i den andra perioden drar vår egen Jonas Emmerdahl på sig en utvisning som blir en väg in i matchen för Malmö. De lyckas reducera till 2-3 efter en lysande framspelning av Yanick Lehoux som ger Björn Svensson helt öppet mål. Ett mycket snyggt powerplay-mål. Fransson chanslös.


I slutfasen drar Gulsvart på sig två utvisningar till men Malmö förmår inte spela sig fram till fler mål. Ett fantastisk bra boxplay och en het Jonas Fransson sätter stopp för detta. Lysande!


Inför den sista perioden var jag tveksam till om vi skulle orka hålla emot en anstormning av hemmalaget. Speciellt med tanke på att vi gick runt på i stort sett tre femmor. Mina farhågor besannades dock inte. Visst, Malmö huserade en hel del i vår försvarszon men hade även fortsättningsvis svårt att komma till riktigt bra avslutslägen. När vi dessutom lyckades hålla oss borta från en massa onödiga utvisningar blev det svårare för Malmö. Vi städade snyggt av ett boxplay i början av perioden och sedan stängde laget dörren framför eget mål resten av perioden. Inte ens i slutminuterna blev det speciellt hårt tryck mot Fransson trots att Malmö tog ut målvakten och lirade med en extra utespelare.


Efter denna seger, en riktig lagseger, är det väldigt svårt plocka ut enskilda spelare men jag gör ett försök:
- Jonas Fransson: Nu ser han allt mer ut som den målvakt som räddade oss i match efter match i förra säsongens seriespel. Härligt!

- Fredrik Johansson, Oscar Steen, Jan Urbas: Plötsligt har vi, från ingenstans(!), fått en formation som tycks behärska spelets alla grundformer. De är lika starka i egen zon som i anfallszon. De spelar en väldigt "smart" ishockey. Underbart!

- Nick Angell: Jag, och många med mig, har varit en aning besvikna på Nick. Stundtals har det sett lojt och segt ut. Misstagen har varit vardagsmat. I matchen mot Malmö klev han upp och var precis så där bra som vi förväntat oss. Spelade enkelt när det behövdes, var kreativ där det krävdes. Nice! 


Alla övriga spelare som deltog får mer än godkänt för sin insats. Det var en överraskande bra och konsekvent genomförd match på alla händer och fötter. Disciplinerat och genomtänkt spel. Otroligt roligt att se.

Med spelare som Broc Montpetit, Mikael Frycklund, Johan Jonsson, Marcus Söderqvist samt Jeremy Williams borta pga skador eller sjukdomar var denna seger extra skön. Utan att överdriva vill jag påstå att med alla spelare tillbaka i laget kommer vi ha en god chans att slåss om en av de två topplaceringarna i serien.

- Fett bra, helt enkelt!


Malmö var inte alls dåliga i denna match, men, de var inte så där äckligt framfusiga och tunga som de kan vara. Om detta var vår förtjänst eller inte vete sjuttons. Kanske var det vårt sätt att spela som överraskade pågarna. Vad vet jag. Det jag däremot vet är att Malmö med allra största sannolikhet kommer var ett av de två lag som spelar final till våren.

- Nu gäller det att vinna nästa match, och nästa, och nästa, osv:)








1 januari 2015

Nörderi och insikter...

Under dagen har jag roat mig med att studera lite statistik. Först ut är hur effektiva vi är när det gäller att skjuta puckar mot mål. Just att skjuta mycket mot mål är något som alla pratar om. Skjut, ta skott, skjut ännu mer. 


Skotteffektivitet

Som synes briljerar vi inte i detta moment. Plats nummer åtta när det gäller vår effektivitet. Dessutom är det endast tre lag som skjutit förre skott än oss. Till och med AIK kommer till betydligt fler avslut än vad vi gör! Tydligen tycker våra spelare om att hålla i pucken. Slutsatsen måste vara - skjut mer!

-----------------

Låt oss då titta på lite spelarstatistik och jämföra med de lag som vi troligtvis kommer kämpa mot i kampen om topplaceringar i tabellen. Jag har då valt att plocka ut de tolv spelare i varje lag som producerat mest poäng:
Västerås IK

Observerar att sex av våra mest producerande spelare har minus i +/-! Summerar jag plus och minus spelare för spelare vad får jag då? Jo, summan av kardemumman blir - noll! Det innebär med andra ord att det dessa tolv spelare producerar offensivt äts upp av de defensiva misstagen! Som exempel har Dustin Johner gjort 17 mål. Det är bra. Men, av dessa är endast tre(3) i spelformen fem mot fem. Där har Dustin istället varit inne på, hör och häpna, tjugotvå (22) baklängesmål! Klart som sjutton då att ekvationen inte går ihop....


Låt oss därför titta på några av våra konkurrenter:

Rögle BK

Notera att endast en(1) spelare av deras mest producerande spelare har minusstatisk! Summerar jag på samma sätt som för våra spelare, plus mot minus, blir utfallet för Rögle BK +55! Hemligheten är att deras mest producerande spelar släpper in betydligt färre mål i baken

Karlskrona HK

Här hittar vi i alla fall fem spelare som ligger på minus. Trots detta blir det plus i kolumnen om jag summerar. KHK får + 39!

Malmö IF

Om någon tyckte att Rögle har bra stats så är det inget mot vad Malmö har! De kommer upp i + 120!


BIK Karlskoga

Våra vänner från Värmland kommer upp i aktningsvärda + 48!



Men om det nu är så att vi ligger så dåligt till i jämförelse med ovan nämnda lag, hur kan vi då ligga så bra till i tabellen? Jo, ser ni, det beror på att vi är bra i en annan spelform, nämligen powerplay!


Utan vår utdelning i powerplay, med tanke på vår oförmåga att göra mål i spelet fem mot fem, hade vi troligtvis legat i botten av serien och harvat! Se bara på AIK! De har bara gjort fyra mål färre än oss men på grund av genomuselt spel i powerplay hjälper detta föga. 


Vad jag försöker lyfta fram med detta inlägg är det som vi alla egentligen redan visste. Vi lever denna säsong på ett bra powerplay, ett stabilt målvaktsspel, samt en stabil defensiv. Allt är med andra ord nästan som vanligt. Och precis som vanligt är det spelet fem mot fem som inte bär frukt i den utsträckning vi kunde önskat. Ska jag vara riktigt ärlig är dock inte vår defensiv, eller vårt målvaktsspel, lika bra som tidigare säsonger. Här kan det bli snäppet bättre även om det nu håller en bra nivå. 

Det mest oroande är dock vår offensiv(fem mot fem). Vi snittar 1,5 mål per match i den spelformen. Det vinner man inga matcher på! Jämför med Rögles 2,1 Malmös 2,5 BIK Karlskoga 2,4 och Karlskronas 2,3 i snitt. Enkelt uttryckt måste vi hela tiden förlita oss på att göra mål i powerplay för att vinna våra matcher....


- Här har vi att jobba med, Herr Filander!


Avslutningsvis vill jag visa denna statistik:

Södertälje SK


Man förstår varför SSK ligger där de ligger i tabellen, typ! Deras stora räddningsplanka är powerplay. Utan sitt pp hade de legat tryggt förankrat i botten av tabellen....










Anmälan och motanmälan...

Disciplinnämnden..


Det ryktas om att Västerås går vidare med Boforsmatchen. Idag har tydligen en anmälan landat på Disciplinnämndens bord. En anmälan där Västerås ifrågasätter den tackling som Fredrik Eriksson utdelade mot Jonte Berg i slutskedet av matchen. BIK Karlskoga väljer då att göra en motanmälan genom att begära granskning av den tackling som Dustin Johner utdelade mot Carl Berglund. Min spontana känsla är att detta är - trams!

Dustin Johner fick + gamepenalty vilket innebär att han är spelklar till matchen mot Malmö. Med denna motanmälan inlämnad finns det nu en risk att DN gör en annan bedömning och vi står utan Johner i lördagens match! Hur bra är det på en skala? Är det värt att riskera detta scenario? Men maximal otur blir han avstängd mer än en match och då har vi, om jag får uttrycka mig slarvigt, skitit i eget bo!

När det gäller tacklingen mot Jonte Berg bedömer jag den som regelvidrig och borde renderat i en utvisning. Däremot är jag inte man att avgöra om den var så regelvidrig att den skulle bedömas hårdare än en vanlig tvåminutare. Mig veterligen var Jonte Berg hyggligt pigg och kry dagen efter. Framför allt såg han väldigt pigg ut under förmiddagsträningen på nyårsdagen. Fick han känningar efter träningen som vi inte känner till?

Nej, jag tycker detta känns onödigt. Ta skiten, ta smällen, ta förlusten, och gå vidare istället. 
- Detta skrivet utan vetskap om varför klubben valt att göra denna anmälan...