31 juli 2013

Vår "nye" Viktor Mårtensson - Kenndal McArdle


Det kan bli tufft att möta Gulsvart denna säsong....



Som sagt var...


Och igen...


Enligt rykten kommer dessa två herrar sitta bredvid varandra i omklädningsrummet. En tillfällighet? Tror inte det. Är övertygad om att "någon" har tänkt till. "Vi sätter dem tillsammans så kan de komma överens om vem som ska mosa vem", typ! Så tror jag någon bestämt......

Mårtensson kan då ge Kenndal lite tips om vilken spelare i motståndarlaget som kan behöva sig en omgång. Då vi nu har två "busar" i laget så kan de turas om att vara avstängda varannan match. Perfekt! Två förresten! Glömde alldeles bort Andreas Lindh! Kommer blir en härlig säsong detta...









Nya transatlanter...


Denna intervju publicerades nyss i vår lokaltidning VLT!

Håll till godo...

Räven Fredrik Söderström i Oskarshamn

Fredrik Söderström?

Oskarshamn har för avsikt att prova lite nya vägar denna säsong för att komma tillrätta med sitt powerplay och boxplay. Tanken är att i en match, träningsmatch, nöta in dessa moment. Man bjuder in ett lag under speciella premisser. Motståndarlaget "tvingas" spela med en man kort, två man kort, periodvis. Allt för att IKO:s spelare ska ges möjlighet att träna pp på ett så verklighetsnära sätt som möjligt. Dock är det inte helt problemfritt att genomföra en match på detta sätt. 
Mer finns att läsa i denna länk

Jag som följer IKO:s tränare på #Twitter är inte ett dugg förvånad över hans planer. Fredrik Söderström är på många sätt inte som andra tränare. Detta sagt utan undertoner av ifrågasättande eller till att vara nedlåtande. Tvärtom. Jag själv upplever honom som en mycket kompetent tränare, en frisk fläkt, samt mycket underhållande. Trots att han i grunden är en tvättäkta Leksing!



Själv blev jag sittande och funderade. Har inte vi själva, VIK Hockey, redan praktiserat denna metod? Någonstans i mitt bakhuvud finns en känsla av att vi lånat in spelare från annan klubb som deltagit på träning just i dessa spelmoment som IKO nu vill förstärka! Har jag månne drömt? Någon "där ute" som läser mina rader som minns bättre? Hör av dig...



Matcher vi minns
Har på #Twitter börjat fråga med och motståndarsupportar om matcher de minns från Rocklundahallen. Speciella matcher ur olika perspektiv. Roliga, tråkiga, spännande matcher. Själv har jag givetvis en mängd minnen som är svåra att gradera.

Fick bland annat svar från en Bosseforsare. Denna match minns han bäst av alla, än så länge:




Måste då självklart kontra med denna. Säsongen 2008/09. Näst sista omgången. Bortamatch. Vi behövde tre poäng. Minns ni hur denna match slutade - och vem som gjorde målen?


Lite skvaller om Giancarlo Iuori

"Kocken"


I dagens VLT finns ett kortare reportage om en av VIK:s nya transatlanter, Giancarlo Iuorio, som nyligen anlänt till Västerås.

"Mitt första intryck av föreningen är mycket bra, liksom stan som jag ser fram emot att få utforska närmare", säger han. Han påstås sig även vara en trollkarl i köket! Tycks speciellt gilla desserter i alla former, helst bakelser. Säger sig även vara duktig på "att psyka motståndare" och hävdar att "det ska inte petas med pucken".

Det blir spännande att se vad han kan komma att uträtta på isen med ovan nämnda kvaliteter. Vore trevligt om han även är lite "trollkarl" på isen och levererar några fina "mackor" som dessert till alla supportrars förtjusning. 

Vi kan nog räkna med att han är som alla andra transatlanter. Hängiven sin uppdragsgivare. Är det något man måste beundra transatlanter för så är det just deras inställning. De viker väldigt sällan ned sig. Det är lite "all in" som gäller. En härlig inställning som säkerligen kommer smitta av sig på övriga i truppen. Om inte annat kommer Marcus Söderqvist visa det, som vanligt, utan att vara transatlant:)

Självklart finns Giancarlo på #Twitter för den som vill följa:




29 juli 2013

AIK - SSK - Leksand å lite Almtuna

Inom kort drar försäsongen igång. På söndag, den 4/8, kommer som vanligt några tusen Västeråsare samlas i ABB Arena för en avslappnad tillställning. Nya och gamla spelare ska visa upp sig för sina trogna supportrar. Det blir en blandning av lek och allvar. Lite trix, lite jox, och lite box(Mårtensson).

Enligt rykten kommer två NHL-proffs vara delaktiga. Både Patrik "Bulan" Berglund och Mikael "Mickis" Backlund kommer närvara. Dessutom Stefan "Zeke" Warg. De tre förstärker det "vita laget" som består av alla nyförvärv. Stort!

- Själv är jag minst lika nyfiken på kanelbullarna som på nyförvärven!

AIK
Och tänka sig! Bara några dagar senare drar laget iväg till Märsta, utanför kungliga huvudstaden, och spelar sin första träningsmatch mot anrika AIK. Datum för matchen är den 10/8 klockan 16:00. Det blir mycket intressant. AIK tippas, som vanligt,  få det svårt den kommande säsongen. Lagbygget skrämmer inte inte ens det minsta barn. Avsaknaden av riktigt bra spetsspelare lyser med sin frånvaro. Det blir till att lita på laganda, klubbhjärta, och ett jävla hårt slit ute på isovalen. 

Vi, Västerås, har däremot fyllt på med massor av spets sett till tidigare säsonger. Det kommer med andra ord att bli oerhört intressant att se denna kraftmätning mellan ett tippat topplag(!) i hockeyallsvenskan mot ett tippat bottenlag(!) i SHL.

SSK
Bara tre dagar senare, den 13/8 klockan 19:00, smäller det igen. Då möter vi ännu ett klassiskt lag. SSK kommer på besök till ABB Arena. I denna match blir det till att visa vem som bestämmer. Sätta agendan inför framtida möten i seriespelet. Förra säsongen hade vi fasligt svårt att betvinga SSK. Lika bra att platta till ordentligt på en gång nu. Visa vart skåpet ska stå, typ!

- Förhoppningsvis finns det fräscha kanelbullar till denna fight. Inte bara fjolårets!


Almtuna
Ja, ja, detta AIS igen! Tycks ha blivit en tradition att möta detta gäng under försäsong. Varför, kan man fråga? Matchen går av stapeln i Gränbyhallen den 15/8 klockan 19:00. Handlar det om att visa upp denna skräckarena för alla nyförvärv? Klarar de av att spela i Gränbyhallen så klarar de av allt, typ!


Returmatch mot SSK den 20/8 i Gnesta(!). Då får vi chansen att tvåla till Kringlorna igen. Bra bra!


Leksand
Det har blivit till en vana att vi möter LIF under försäsongen. Så även denna gång. Och åter kommer matchen spelas i Hedemora, av alla ställen. Den 22/8 klockan 19:00 smäller det. Även denna match kommer bli väldigt intressant att följa. Leksand med sin nyblivna status som Elitserielag(SHL) med en ganska beskedlig trupp ställs mot ett stjärnspäckat(!) Västerås. Toppen mot botten igen(?). Toppen av HA mot botten av SHL. Som vanligt blir det intressant att höra kommentarer efter matchen från Leksingarna:

Alternativ 1:
- Det gjorde inget att vi förlorade för det var bara en träningsmatch!
Alternativ 2:
- Fy fan vad dåliga vi var! Förlora mot ett pisslag som Västerås! Vi kommer åka ur direkt om vi inte värvar tolv tjecker...


Försäsongen avslutas med en träningsturnering i Umeå(30-31/8) och därefter en match mot regerande Svenska mästarna Skellefteå den 5/9. Matchen mot SAIK spelas på bortaplan.

Nu kör vi!



28 juli 2013

Vem ska vi nu hata?



Under de senaste säsongerna har det funnits ett antal motståndarlag som väckt extra mycket känslor. Lag som genom historien varit som en tagg i foten på oss Västeråssupportrar. Lag som genererat extra hög puls då de varit på besök. Exempel på några av dessa lag är Leksand, AIK och Örebro.

Som bekant kommer inget av dessa lag figurera i årets hockeyallsvenska. På gott och ont. Det blir därmed färre matcher med den där lilla extra kryddan. Eller kommer det att bli så? Kommer avsaknaden av Örebro och Leksand kunna ersättas av andra lag?

Djurgården
Istället för klassiska AIK har vi numera begåvats med minst lika klassiska Djurgården. Ett lag som nu får göra en riktig omstart i sin strävan att åter nå eliten. Förra säsongen, då man var nedflyttade, blev nog mest en prövning för DIF. Man trodde sig kanske ha tillräckligt med kvalitet för att genast ta sig tillbaka då laget fått behålla ett antal redan etablerade spelare i truppen. Men se, det gick inte alls. Under en period av höstsäsongen gick det mesta emot och poängen uteblev. Trots en betydligt starkare vårsäsong räckte det ändå inte till utan DIF fick se sig besegrade, eller akterseglade, av Örebro i förkvalsserien. 

Djurgården har de just attribut som behövs för att väcka lite extra känslor. Gammal fin storstadsklubb, 08-lag, kaxiga, massor av meriter, lite styva i korken. DIF får nog räkna med att möta hårt motstånd varje omgång även denna säsong. Många kommer säkerligen göra sin bästa insats för säsongen just i dessa möten då alla "bonnalag" älskar att spö 08:or. Att DIF dessutom förgyller matcherna genom en månghövdad supporterskara även på bortaplan gör inte saken sämre.


BIK Karlskoga
Nästa lag som skapar lite extra nerv måste trots allt vara BIK Karlskoga. Ett lag som säsong efter säsong ställer till det. I alla fall för oss andra. Ett lag som man aldrig riktigt tror på inför säsong men som ständigt bevisar motsatsen. BIK är på många sätt raka motsatsen till DIF. En liten förening, från en liten kommun, med en liten supporterskara, och en väldigt liten plånbok. Ett "bonnalag" på alla sätt och vis. Ett litet "skitlag", helt enkelt, om man får uttrycka sig så plumpt! Det som retar och upprör är nog att BIK spelar rakt, enkelt, tufft, okomplicerat och lyckas så bra med det. Vi vill nog gärna till mans tro att framgång i ishockey bygger på en mer subtil och genomtänkt plan än att bara ånga på som BIK envisas med att göra....

Men förutom dessa två lag känns det aningen blekt ur "hets-och-hata-synpunkt". Finns det några fler lag som kan ge lite extra puls? Självklart kommer jag känna bitterhet och en illa dold aversion mot alla lag som är ofina nog att stjäla poäng av oss, det är liksom självklart. 

Jag avslutar därför detta inlägg med att göra min ranking över lag som jag tycker mest illa om att förlora mot genom att gradera i "smärtpoäng". Ju högre poäng, desto mer smärta vid förlust! 

Djurgården
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 3
Totalt: 13 i smärta

BIK Karlskoga
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 6
Totalt: 16 i smärta

Rögle
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 3
Totalt: 13 i smärta

4. Mora
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 7
Totalt: 17 i smärta

Oskarshamn
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 7
Totalt: 17 i smärta

Malmö
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 6
Totalt: 16 i smärta

Almtuna
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 10
Totalt: 20 i smärta

Troja
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 8
Totalt: 18 i smärta

Björklöven
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 6
Totalt: 16 i smärta

Karlskrona
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 8
Totalt: 18 i smärta

Timrå
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 6
Totalt: 16 i smärta

Asplöven
Hemmaförlust: 10
Bortaförlust: 9
Totalt: 19 i smärta

Nu blir ju denna ranking aningen märklig då jag helst ser att vi inte förlorar mot något av dessa lag. Dessutom kommer alla förluster kännas lika tunga. Men trots det så framhärdar jag att det finns en gradvis skillnad på smärtan av en förlust. Att förlora borta mot Almtuna är ett exempel på detta. Då mår man som en ilandfluten braxen några timmar efter slutsignalen. Minst. 

Om nu någon undrar hur jag tänkte med min "smärtranking" så har jag inget riktigt bra svar på den frågeställningen. Principen är dock tydlig. Mycket smärtpoäng är inte bra! Dessutom tycks Almtuna vara det lag som jag mår sämst av att vi förlorar mot!



26 juli 2013

Det drar ihop sig, så sakteliga...

Nu kan man läsa, runt om på olika forum, där initierade och kunniga skribenter analyserar olika spelartrupper inför den stundande säsongen. Buden är lite olika och smaken är bekant som baken. Dock finns det en gemensam nämnare i det som skrivs och tros. Förvånansvärt många skribenter lyfter fram Västerås som en favorit till topp tre, ja rent av till serieseger.

Detta är sannerligen något nytt och annorlunda. Allt sedan vi tog oss tillbaka till hockeyallsvenskan har vi ansetts som ett "stabilt mittenlag" men utan tillräcklig spets för att vara med och hota på riktigt allvar. En beskrivning som varit ganska träffande. Vi har lyckats ta oss till kvalserien tre gånger, vilket är bra, men väl där har vi aldrigt riktigt räckt till.

Under dessa säsonger har det passerat en oerhörd massa olika spelare i den gulsvarta dressen. En del är saknade, andra inte, medan många är förpassade till glömskans värld. Många nyförvärv har burit med sig hopp om hög poängproduktion men ytterst få har kunnat leva upp till ställda förväntingar. Ingen nämnd och ingen glömd. Att värva "rätt spelare" är sannerligen ingen lätt konst. En uppgift som våra sportchefer varit satta att förvalta med varierande framgång.

Årets trupp ser onekligen väldigt intressant ut. En härlig blandning av gammalt och nytt. Det finns underlag för vår tränare, Joakim Fagervall, att utveckla sin spelide ännu ett steg. Kvar finns en defensiv och stabil stomme som komplement till betydligt mer offensiv spets. Ingredienserna ger intryck av att kunna bli en riktigt välsmakande anrättning.

Nu ska man dock inte förvänta sig att alla de "spetsspelare" man kontrakterat kommer leverera som man önskar men om minst två lyckas är hälften vunnet, typ. Om två är riktigt riktigt bra och de övriga "bra" så kommer det räcka långt.

En sak jag själv funderar över är hur vår spelide kommer att se ut denna säsong. Kommer den även fortsättningsvis bygga på en ganska strikt defensiv eller blir det mer "raka rör" och full fart framåt? Om det är som många skriver, att vi är stora favoriter, kommer givetvis våra motståndare anpassa sig efter det. Risken är därmed stor att vi får spela mot "backande försvar" där motståndarna sluter upp runt egen målvakt. Kommer vi då ha förmågan att luckra upp denna skyttegravsdefensiv? Intressant kommer det att bli.

Själv ryser jag lite av välbehag när jag ser den offensiva kraft som laget kommer att besitta. De senaste två-tre säsongerna har vi levt mycket på en formation som stått för lejonparten av vår offensiv. Nu ser det ut som vi kan sätta upp två riktigt starka offensiva formationer. Mums filibabba! Lägg därtill en tredjeformation som håller hygglig offensiv klass. Man slickar sig om munnen, igen! Den fjärde blir, som vanligt, en formation som får ta stort defensivt ansvar i trängda lägen.

Men, vad vet jag egentligen? Inte mycket, ärligt talat. Utfallet kan bli helt annorlunda. Spelare kan blomma ut likväl som de kan vissna ned. Fågel eller fisk? Vi kan drabbas av oturliga skador och mystiska sjukdomar och hela laget kan hamna i en formsvacka djupare än det värsta krondiket. Med andra ord är allt som vanligt. Precis underbart vanligt.

Det är just så jag vill ha det som supportrer. Det oförutsägbara. Man ska aldrig riktigt veta vad man får.  Det är just den ingrediensen som ger sporten en extra tjusning och dimension. Jag helt enkelt älskar att aldrig riktigt bli klok på detta spel som kallas ishockey....


För övrigt spelar inte Leksand i Elitserien!

15 juli 2013

Historia, tradition, kultur.....



Häromkvällen dristade jag mig till att kasta ur mig ett påstående, relativt tanklöst, om vilka klubbar i årets hockeyallsvenska som dignar av tradition. Tradition ses ofta som något positivt. Något ärbart, något att falla tillbaka på. Något att peka på i tider av med eller motgång, allt efter behag. Min definiation av tradition är att en förening funnits länge i sitt gebit, vunnit ärbara segrar, samt över tid innehållit spelare av dignitet.

Vilka lag finns då i årets hockeyallsvenska som svarar upp mot mina ovan angivna attribut? I all hast påstod jag att endast två matchade min profil. Djurgården och Björklöven. Fick genast mothugg då jag helt missade anrika Södertälje Sportklubb! Men inte nog med det. Genast fick jag höra att Timrå IK, minsann, hade en mer gedigen tradition än Björklöven och att Rögle BK borde räknas in.

Nu ska det klargöras direkt att jag inte brytt mig det minsta om hur många matcher, eller säsonger, respektive lag spelat i olika divisoner. Jag utgick bara ifrån min egen, högst subjektiva, magkänsla. De lag som på olika sätt påverkat mig, postivt eller negativt, genom åren. 

Därför slår jag fast att SSK och DIF står i en särställning när det gäller begreppet tradition. Odiskutabelt. Utan prut. Sedan blir det lite svårare. Rankar dock Björklöven högre än både Timrå IK och Rögle BK då de försnämnda faktiskt stoltserat som Svenska mästare. Detta trots att Löven är en yngre förening än både RBK och Timrå IK.

Hur rankar jag då min egen förening, Västerås IK, i denna ansamling av lag. Tja, det är inte helt lätt. Visserligen har min förening gamla anor, om man så vill, men sanningen är ju den att föreningen ombildades för knappt tretton år sedan. Det finns med andra ord ett före och ett efter. Före och efter konkursen. Jag väljer därför att säga "pass" i denna frågeställning. Självklart anser jag, som stolt Västeråsare, att min förening har en anrik historia, och därmed tradition, men böjer mig kanske för andras åsikt i frågan. Men lite får man lura sig själv, anser jag.

Nu kommer säkert någon uppleva att jag förringar just deras förening. Och det är precis vad jag gör. Utan att skämmas. Var och en får nämligen stå upp för sina värderingar, sitt lag, allt efter tycke och smak. Själv nöjer jag mig med att vara stolt över att vara Gulsvart...