Percy Nilsson får aldrig vara glad, länge!

Stackars Percy!

Idag stod han där igen. Som alltid. Malmös starke man. Han med plånboken och hjärtat för sitt älskade Malmö IF. Tänk, ibland unnar jag honom  lite framgång med sitt lag. Så mycket som han gjort för klubben genom åren och så lite han får tillbaka nu för tiden. Jag vet inte exakt vad han har för roll i Malmös organisation numera. Kanske han är någon form av hedersledamot. Tänk att Percy har investerat över 100 miljoner kr i MIF. 100 000  000! Helt osannolikt! På något sätt tycker jag det är rätt charmigt, och beundransvärt, att personer som Percy kan offra så mycket tid och pengar på vuxna mäns lekar. För trots allt är ishockey en form av lek. Eller underhållning. Showbits, som  man säger i Amerika. Å andra sidan har Percy satsat ofattbara 3 miljarder på bygget av multiarenan/ishallen Malmö Arena och kringliggande stadsdel på Hyllievång i södra Malmö. Med andra ord  kanske 100 mille på ett ishockeylag mest är växelpengar!

Dagens match utvecklade sig till en gastkramande tillställning. Först gick vi ut och dominerade, skapade chanser, höll i taktpinnen och gjorde första målet. Detta genom Patrik "Bulan" Berglund som helt enkelt tog pucken i mittzon och trampade ned mot Sjögren i Malmökassen. Ett rappt(misslyckat) skott smet in mellan benen på nämnde målvakt (tid:8:55). Kalasstart. 

Sedan blev det dags för powerplay och hepp, hepp, vad händer? Jo, vi stänker in 2-0 genom Matt Fornataro via pass från Patrik "Bulan" Berglund (tid:12:29). Jo, man tackar! Det var verkligen välkommet. En bra förstaperiod där vi var det bättre laget. Malmö såg väldigt slätkammade ut. Tama på något vis.

Andra perioden började alldeles lysande då vi lyckades göra mål i powerplay, igen! Man fick verkligen gnugga sig i ögonen. Riktigt fint lir där Patrik "Bulan" Berglund fick avsluta med ett distinkt skott upp i taket och 3-0 var ett faktum(tid:25:28). Men sedan blev det tyngre. Malmö hade nu bara en väg att gå och det var framåt. Full fart framåt. Hela tiden och på halv och helchans. Malmö skapade en hel del lägen men inget riktigt hett. Återigen lyckades vi böka och stöka för att hålla dem borta från riktigt bra lägen. Men uj vilket tryck vi fick mot oss. Frågan var om vi verkligen skulle kunna göra en "Djurgården" igen och hålla undan hela sista perioden?

Sista perioden började lagom roligt. Redan efter 32(!) sekunder kunde Malmö reducera till 1-3 och fick därmed än mer vittring och energi. Här gällde det bara att få ut puckeländet ur zon och ställa upp på blå. MIF kom i den ena vågen efter den andra och emellanåt såg det riktigt kritiskt ut. Men, som mot Djurgården senast, hittade laget en väg ut ur knipan. En spelvändning där Zettergren släpper iväg pucken till Leisenring och plötsligt har vi 4 - 1(tid:48:09). Logiskt? Inte det minsta. Men när var ishockey logiskt senast? Sjögren i Malmös mål var nog inte helt nöjd med att släppa in den trissan men det var jag. Väldigt nöjd, faktiskt.

Det tråkiga var dock att Helmersson fick en smäll mot sargen i den duell med Malmöspelare. Inget ojust utan ren och skär otur. Han snubblade till och föll olyckligt med axeln före in i sargen. Det befaras att axeln gick ur led. Ont, tänker jag. Ont som bara fan! Å andra sidan är just "ont" lite av framgångsreceptet för oss just nu. Det gör ont att möta vara backar och det gör ont att stå i vägen för skott från blå. Man kan kort säga att ju fler blåmärken våra spelare får desto mer poäng tar vi med oss.

Sa jag att domaren var bra? Nähä! Men då säger jag det nu. Tycker faktiskt att det varit en bra nivå på alla domare som dömt oss denna säsong - hittills är bäst att tillägga.  

Hur många spelare har vi borta för skador just nu? Många är det i alla fall. Sju åtta eller nio. Allt beroende på hur man räknar. Några på väldigt lång tid medan andra kanske dyker upp inom kort. Det kan verkligen behövas nu - typ!

- För övrigt var Lars Johansson rätt skapligt idag också. 

Frågan är om vi har tillräckligt med spelare för att ställa ett slagkraftigt lag på isen nästa match? Det kommer verkligen behövas då vi möter Karlskoga på bortaplan. 

Till sist: Sänder en liten tanke till Johan Svensson nere i Malmö. Sveriges bäste hockeybloggare är värd ett bättre öde.

Matchfakta:
Malmö - Västerås 1-4 (0-2,0-1,1-1)
0-1 08.55 Patrik Berglund (Winge)
0-2 12.29 Matt Fornataro (Berglund)
0-3 25.28 Patrik Berglund (Fornataro)
1-3 40.32 Henrik Hetta (Rensfeldt, Alvarez)
1-4 48.09 Brady Leisenring (Zettergren)

Nollade!

Bönderna - DIF 3-0
Djurgården kom, sågs och besegrades. Men i ärlighetens namn var det med minsta möjliga marginal. För första gången denna säsong gick våra grabbar ut och genomförde en match på ett rejält sätt. Jag gissar att det pratats mycket om att minimera alla pucktapp som resulterat i äckliga spelvändningar med mål i arslet som följd. 

Första perioden

I vanlig(!) ordning kommer vi ut starkt och styr matchen de första sju åtta minuterna. Dock utan att få utdelning på någon av våra chanser. Allt som tiden går trampar DIF igång allt mer och börjar hota med avslut mot Lars Johansson. En jämn period där de riktigt bra målchanserna var lätträknade. Tyckte Djurgården såg starkast ut på slutet.

Andra perioden

För varje byte växte DIF in i matchen och vi fick allt svårare att komma till några ordnade anfall. När man satt och väntade på ett ledningsmål för bortalaget blixtrade dagens bästa kedja till. Fornataro, Leisenring och Zettergren lyckades återerövra puck i anfallszon, vända spelet, skott från backplats och där dök Leisenring upp och styrde in pucken med - klubbskaftet!(Tid 33:17) Då hade det gått knappt fjorton minuter av perioden. Rättvist eller inte så satt vi plötsligt i förarsätet. Efter det strulade det till sig en aning då Helmersson(!) fick tuppjuck och jabbade ned en Djurgårdare så näsblodet flödade. En solklar 2+2 för det tilltaget. Som tur var lyckades Djurgården, i samma moment, dra på sig två utvisningar och det blev därför kvittning och fortsatt spel fem mot fem.

Men det skulle bli än struligare! Djurgården ångade på och vi fick freda oss på ett regelvidrigt sätt. Det resulterade i att vi, hastigt och mindre lustigt, fick avsluta perioden i spel tre mot fem. Nu osade det katter, kan man säga! Men trots en hård press lyckades inte DIF förvalta denna chans utan vi kunde andas ut och gå till pausvila med en skön, men skör, 1-0 ledning. Dessvärre skulle vi få inleda sista perioden med fortsatt spel  tre mot fem i en knapp minut!

Tredje perioden

Djurgården naglade fast oss och skickade det ena avslutet efter det andra mot vår kasse men lyckligtvis hade Lars Johansson för det mesta fri sikt och kunde enkelt fånga in trissan mot magplattan. För det var just där nästan alla skott hamnade, denna kväll. Mitt i magen. Då är det ganska lätt att mota puckar. Sedan händer det som ofta händer när ett lag fått streta och kämpa länge i boxplay. En spelvändning och Leisenring, vem annars(?), tar sig in i zon, flippar en pass mot bortre stolpen, där Zettergren tar emot på skridsko och elegant lägger tillbaka pucken i bortre hörnet och 2-0 var ett faktum(Tid 42:14) Ibland ser det så förbaskat enkelt ut! 

Efter detta bakslag satte Djurgården full fart framåt. Öste på med allt de hade. Men tendensen fortsatte med skott i magplattan på vår målis. Och om det blev en retur var vi hela tiden först på trissan och lyckades skicka iväg eländet. Stundtals surrade DIF:arna runt ordentligt i vår zon och våra spelare knäade rejält emellanåt. Men på något sätt lyckades man hela tiden blockera skott, stå i vägen, täcka, och styra bort motståndarna och därmed tvinga dem till ganska harmlösa avslut.

Trots att Djurgården dominerade puckinnehav och skott i sista perioden så hann vi med att skapa några riktigt bra chanser via spelvändningar. Men kvällens sista mål kom istället i öppen kasse. Och självklart var det grabbarna med choklad i som höll sig framme. Fornataro fick tag i pucken i mittzon, skrinnade fram och över blå, passade Zettergren som fick avsluta sin kväll genom att lägga in 3-0 och därmed bli tvåmålsskytt(Tid 58:54)

Tack för kaffet...

Summering:

- Ett enkelt spelande, och hårt arbetande, Gulsvart betvingade ett för dagen mer spelskickligt Djurgården. Idag minimerade vi de egna misstagen samtidigt som vi var effektiva i våra avslut. Svårare än så behöver det inte vara. Nu gäller det bara att upprepa detta i varje omgång fram till jul...

Ska skriva lite spelarkritik senare...