Malmö - Västerås 4-2

Något är sjukt med vårt powerplay...

En dålig, en bra, en så där. Det var det hela. Malmö var bättre än oss i första perioden, vi repade mod i andra, men i tredje hade vi inte energi, eller skärpa, nog för att avgöra till vår egen fördel. Vill man hitta detaljer som avgjorde så kan man hitta följande:

1-1 Bp där pucken tar på Lindhs skridsko och ställer Jonas Fransson.

2-1 Bp där pucken tar på Lindhs klubba och ställer Jonas Fransson.

3-2 Retur framför mål där fyra VIK:are inte lyckas få undan en lös puck framför två Malmöiter.

Eller så kan man peka på:

- Björklunds utvisning som gav Malmö chansen att kvittera till 1-1. En märklig utvisning där Björklund tappar balansen i en sargduell och blir - utvisad! Malmö gör mål via Lindhs skridsko!

- Doells utvisning i ett kampmoment där två spelare håller i varandra. Domaren anser att Doell håller i lite mer. Malmö gör 2-1 via Lindhs klubba!

Ovanstående vittnar verkligen om att det är små marginaler mellan succé och fiasko. Hade Romanos skott i ribbkrysset, som videogranskades, gått in hade jag troligen suttit här nu och myst av välbehag. Då hade vi tagit ledningen med 3-2 och aldrig släppt in Malmö i matchen igen. Är det något vi är bra på så är det att försvara en ledning.

- Men denna kväll var inte vår kväll. 

Mer som var riktigt uselt denna kväll - powerplay! Så dåligt stundtals att jag fick ta fram skämskudden i soffan. Kommer man inte in i zon i spel 5 mot 3, då är det riktigt illa! Å andra sidan lyckades vi klanta bort övertaget genom att själva ställa sex man på isen!

Powerplay

För mig är det helt obegripligt att vi inte har ett bättre powerplay. Närmast skandal! Trots allt har laget avverkat en försäsong och nu nio omgångar av serien. Totalt sjutton(17) matcher. Då kan man banne mig kräva att åtminstone en formation är tillräckligt samspelta för att kunna sätta upp ett powerplay. Här får laget, med Joakim Fagervall, bakläxa av undertecknad...

Skyttet

Ett lag som försöker få igång sin offensiv kan inte lämna matchen med gårdagens facit och vara nöjda. Laget lyckades, på tre perioder, peppra iväg tio(10) skott mot Malmös målvakt! Det är 3,3 skott per period. Eller ett skott mot mål var sjätte(6) minut! Pinsamt dåligt, sanna mina ord...

Positivt

Vill man hitta något som var positivt så var det, remarkabelt nog, anfallsspelet. Detta kan låta oerhört motsägelsefullt då jag nyss sablat ned på spelarnas oförmåga att komma till avslut. Men man måste titta på saker och ting ur flera vinklar och vrår. Sant är att vi inte kom till speciellt många avslut. Men sant är även att vi fick till rätt många, och långa, anfall där vi tryckte tillbaka Malmö i deras egen zon. Roligt för våra backar att äntligen få stå på blå och dra iväg lite skott mot mål. I tidigare matcher har de knappt hunnit in i anfallszon själva innan vi tappat puck och fått spelvändningar mot oss. Kvitteringen tillkom på ett backskott, Andreas Frisk, och visar hur "enkelt" det kan vara att göra mål. Skott från blå och folk som skymmer målvakten...

Självklart kommer spelet bli bättre. Det hör till sakens natur. Men visst är det oroväckande att vi ännu, i omgång nio, inte fått bättre ordning på vår samlade offensiv samt har ett powerplay som faktiskt är seriens sämsta! En jäkla tur att Jonas Fransson spelat så stabilt. Utan hans målvaktsspel hade vår tabellsituation varit betydligt sämre. De insamlade poängen ger trots allt Fagervall, och laget, lite utrymme för misslyckanden. Vi är fortfarande med där uppe i tabellen. Frågan är dock hur många förluster laget måste ta ytterligare innan vi kan skönja det spel som ska bära oss långt fram på vårkanten...

Malmö då? Tja, de rusade på hyggligt i första perioden utan att få till allt för många farliga avslut mot Fransson. Tack vara två pp kunde de sätta två kassar. Effektivt. I andra föll de tillbaka rejält och såg länge ut att kunna rasa ihop helt och hållet. Men då vi inte lyckades peta in mer än en kvitteringspuck i perioden fick de ny luft och energi inför tredje perioden. En period som vi egentligen började bäst men där några sekunders ouppmärksamhet gav Malmö chansen att sätta 3-2. Malmö känns betydligt tätare, stabilare, bakåt denna säsong. Väldigt få misstag av deras backar som spelade stabilt och enkelt. 

Malmö – Västerås 4-2 (2-1, 0-1, 2-0)
0-1 06.03. Markus Kinisjärvi (Emmerdahl)
1-1 07.28 Joey Tenute (Andersson, Karlsson)
2-1 19.27 Joey Tenute (Karlsson)
2-2 26.32 Marcus Jonsson (Frisk, Mitell)
3-2 46.21 Henrik Hetta (Storm)
4-2 59.17 Tobias Ericsson (Olsson)

Kämpa VIK - Kämpa!