Backlund - Leksand 3 - 1

Västerås - Leksand 4-1

En typisk nymodernistisk rubrik på detta inlägg. Kan tänka mig att rubrikmakare för olika tidningar just nu sitter och leker med olika "Backlund - kombinationer".  Berglund, Backlund och Bergkvist var inne på alla målen framåt idag. Det innebar inte att de spelade speciellt bra eller vägvinnande. Tvärtom, skulle jag vilja säga. Stundtals såg man att det var en nykomponerad kedja där samspelet inte alltid var av högsta karat, snällt sagt. Överlag spelade laget rätt taffligt och hamnade återigen i stora problem när backarna skulle få ut pucken ur egen zon. Vårt powerplay var, minst sagt, uselt. Stundtals hade vi svårt att ta oss in i anfallszon med en man mer på isen!

Vår bästa formation med Leisenring, Fornataro och Zettergren hade endast några få byten där de lyckades få lite ordning på anfallsspelet. Bara en sådan sak!

Man kan summera det hela med att Lars Johansson är väldigt bra just nu. Trots att Leksand inte lyckades sätta någon våldsam press mot oss i jakten på kvittering gjorde Lasse några avgörande räddningar under matchens gång. Det tackar man för. Tack, tack! 

Ska man inte vara nöjd, va? Sitta här och gnälla efter seger mot Leksand! Det ser ut, det. Nä, upp med hakan nu och var glad som en spelman som precis funnit sitt borttappade nothäfte i botten av kruset. Och visst är jag glad. Glad över tre poäng. Självklart. Men samtidigt fundersam. På goda grunder, nämligen. Det som gör mig fundersam är att man ännu inte kan urskilja lagets spelidé. Det går liksom på lösa boliner. Ibland dumpar vi djupt, och ger bort pucken. Ibland försöker vi spela oss in i zon, och tappar pucken. Ibland försöker en center trampa in, och tappar pucken. Ett jädrans tappande av puck hela tiden. Vi får aldrig riktigt grepp om trissan i anfallszon tillräckligt mycket för att sätta rejält tryck mot motståndarmålet. Vi får helt enkelt väldigt korta anfall. Det är slitsamt. Spelarna tvingas åka väldigt långt. Fram och tillbaka mellan egen zon och anfallszon. Blir inte mycket energi kvar då till att etablera tryck. 

Å andra sidan är det rätt skönt att kunna sitta och vara kritisk efter en meriterande seger. Det är en ganska skön känsla, ska erkännas. Om vi spelar som Toffeldjur men vinner mot Leksand så måste det trots allt finnas en del kvalitet i laget? Eller är det NHL-dopingen som slagit ut i full blom? Ska jag vara riktigt ärligt tycker jag Patrik Berglund gjorde en ganska klen insats i dagens match. Visst, ett fint mål, men övrigt såg man inte så mycket. I alla fall inte offensivt. Där måste det finnas mycket mer att ta fram. Jag har sett vad han kan göra i NHL. Kom igen nu Berglund: -Visa oss mer...

Spelarkritik? Det måste jag fundera på en stund till...

Leksand då? Stundtals, och glimtvis, visade de att de har ett bra lag. De ser helt enkelt stabila ut. Fortfarande håller jag dem som en av tre favoriter att ta sig till kvalserien. Detta var faktiskt första gången denna säsong LIF fick lämna isen utan en endaste pinne i bagaget. Man kan dock fundera lite över deras målvakt, Hanses. Han var inte dålig. Absolut inte. Men han är en rackare på att släppa returer. Dessutom har han inte alls samma flyt som vår Lars Johansson. När får Jensa Holmström chans i LIF-kassen? 

Usch, märkligt inlägg, egentligen! Känns som jag blivit en gnällig gammal gubbe. Skriver som om jag vore en Leksing...