22 mars 2014

Seger, tre poäng - och Örebro torskade...





Västerås - Djurgården 3-1
Det var en intressant omgång i kvalserien, igen. Gulsvart lyckades mobilisera och avfärda Djurgårdens försökt till att ta poäng. En gedigen insats med inslag av lika delar briljans, transpiration, känslor, och kaos. Precis som det ska vara. Själv drabbades jag av ett monumentalt bakslag endast timmar före match. Fick helt enkelt akut förhinder att vara med. Alternativet blev istället att följa matchen via S24. Inte vad jag hade bespetsat mig på. Stor eloge dock till produktionen som höll god kvalitet, rakt igenom, denna gång. 

Ska man ge sig på att analysera matchen, eller inte? Väljer det sistnämnda. Vi vet ju trots allt hur det gick! Följer man flödet på #twitter eller läser lokaltidning, VLT, så finns det beskrivet vad som hände i det stora hela. Själv väljer jag att lyfta fram några sekvenser i matchen som jag anser var direkt avgörande...

Avgörande två minuter:
- Under periodens sista två minuter fick Gulsvart den utdelning som gjorde att vågskålen tippade över till vår fördel. Två mål. Det första, 1-0, ett riktigt vackert mål signerat Tomas Hyka på pass från Fredrik Johansson och Andreas Lindh. Återigen utnyttjade Hyka sin eminenta skridskoåkning och gled förbi försvarande backar och lirkade in pucken. När sedan Rasmus Bengtsson, på alldeles egen hand, lyfte in 2-0 anade jag att detta skulle bli vår kväll. Efter dessa två mål hade Gulsvart satt agendan för kvällen. Denna gång var det inte vi som skulle jaga. Detta överlät vi med varm hand till våra motståndare...

Boxplay:
- Djurgården har ett erkänt bra powerplay. De var faktiskt bäst i klassen under grundserien. DIF fick chansen två gånger men vi höll tätt!

Onödiga utvisningar:
- Både Luca Caputis och Tony Romanos utvisningar kan betecknas som onödiga. Utvisningar som togs vid situationer där det inte var nödvändigt. Nu stannade det vid två. Det var bra.

Målvaktsspelet:
- Nu var Jonas Fransson i sin "zon" igen. Lugn och fin i målet. Fick även den hjälp som behövdes för att hålla rent framför målet. Mycket bra!

Backspelet:
- Jonas Emmerdahl var tillbaka och flankerade Andreas Lindh alldeles perfekt. De är lite som Jing och Jang! Den onde och den gode, den fule och den vackre, eller något ditåt. Vem som är vem är upp till den enskilde betraktaren att avgöra.

Avgörande tre minuter:
- Under andra perioden var det Djurgården som förde dansen. Helt naturligt då de var tvingade att jaga. Tyvärr bjöds de ett reduceringsmål tidigt i andra perioden och fick därmed luft och energi. Det var Jens Jakobs som höll sig framme efter inledande fummel av Andreas Frisk vid sarghörnet. Men så kom då periodens sista tre minuter där Gulsvart plötsligt lyfte upp det offensiva spelet och satte press i DIF:s zon. Det hela kulminerade med ett mycket vackert mål av Tomas Mitell efter en elegant frispelning från Tony Romano. En tekningsvariant(!) som grundlurade Djurgårdens försvarare.

Tredje perioden:
- I mina ögon en närmast perfekt genomförd period för ett lag i ledning. Djurgården avlossade visserligen åtta skott mot mål men det mesta var harmlöst. Knallpulver. Gulsvart höll ihop laget föredömligt och spelade väldigt balanserat. Sjönk inte för djupt i defensiven. Lagom aggressivt i forecheckingen. Inte ens under matchens sista skälvande minuter tillät vi Djurgården att sätta tryck mot vårt eget mål! Strålande bra, helt enkelt...


Och så lite negativt:
- Powerplay fungerar inte, ännu
- Evan McGrath kommer inte med i spelet, tillräckligt
- Viktor Mårtensson fick inte spela, så mycket!
- Vi har fortfarande en hel del problem med uppspel från backar
- Vi behöver få ännu mer fart i offensiven
- Mattias Bromé finns inte på bänken

Men vad fan! Vi vann, vi är med, vi är nästan i SHL!



Första perioden:
1–0 (18.02) Tomas Hyka (Fredrik Johansson, Andreas Lindh)
2–0 (19.54) Rasmus Bengtsson.
Andra perioden: 
2–1 (1.01) Jens Jakobs (Joakim Hagelin, Joakim Eriksson),
3–1 (18.33) Thomas Mitell (Tony Romano, Kenndahl Mcardle).
Skott: 37–35 (14–10, 13–17, 10–8).
Utv: Västerås: 4x2. Djurgården: 3x2.
Domare: Mikael Andersson, Åkers styckebruk, och David Bergman, Stockholm.
Publik: 4 902.

----------------------------

Övriga resultat, då?
- Att Malmö vann mot Örebro kom inte som en jätteöverraskning för mig. Kanske för en del Örebroare, dock. Malmö är bra. Malmö har fart, är tunga, och tror. Att tro är viktigt. Troligen kommer förlusten för Örebro att tagga laget ordentligt till hemmamötet mot Djurgården. Nu vet de. Det funkar inte med 95% inställning i denna serie. Då blir det torsk!

- Att AIK skulle få problem med Rögle kom inte heller oväntat. Rögle är i den där zonen, igen. De bara kör. De har fått en frisedel till kvalserien och tycker detta är jättelajbans. Inga förväntningar utan behöver bara gasa på. Och det gör de bra..


Nu ska vi åka till Hovet och möta ett ytterst darrigt AIK! Ett lag vars hela existens tycks stå på spel. I alla fall om man läser vad deras supportrar skriver på Golden Hill. Håller vi emot första fem, då har vi chansen. Då kommer AIK:s spelare drabbas av gummiarmar och cementfötter. Passar vi dessutom på att ta ledningen blir det betongkeps på för hela Hovet! Det är de som har pressen på sig, inte vi....

Nu kör vi!






4 kommentarer:

  1. Nog spelade 25 alltid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gjorde han...det missade jag! Måste varit väldigt sparsamt:)

      Radera
    2. När jag tänker efter, så har du alldeles rätt. Undrar vad jag tänkte på när jag skrev inlägget, kanske inte tänkte alls...

      Radera
  2. Såg också Big Vic ett par, tre byten i alla fall. =) För en annan som saknar dator, är det aningen segt att de inte visar VIK på viasat förrän tidigast på torsdag. ...grrrr....Först visar de VIKs två första matcher. ...Sedan s24 tre raka matcher? ? Lite märkligt upplägg. ...Men okej. ..Såg ju de två första samt att man var på plats i fredags. Man får väl inte allt här i livet. ..=) =)

    SvaraRadera