The Twilight Zone

skymningszonen...

Nu börjar det bli hög tid, väldigt hög tid, att vårt kära Gulsvart vaknar till, ruskar av sig all ruelse, kastar all ballast överbord, drar upp damaskerna till ljumskarna, spänner blicken i pucken och bara köööööör! Tid finns inte längre till att utforska, prova, testa, analysera, reflektera eller fundera. Bara in och köööör! Kötta! 

-Men, kanske vän av ordning säger, är det inte det de har har gjort hela jävla säsongen? Spelat helt utan tanke, bara köttat!

Hm, det ligger nog något i det! Så kanske det är? Sanningen är inte alldeles lätt att ta till sig i tider av väderspänning och melankoli. När dysterheten och modlösheten skuggar tankarna gömmer sig klarsyntheten och objektiviteten i ett litet hörn. Desperat försöker man istället, på lekmannavis, finna en utväg, en lösning, en metod, som släpper in en gnutta av hopp, en strimma av sol, i det annars kompakta mörkret. För så är det. Gulsvart befinner sig någon slags ingenmansland, en skymningszon, där ingenting fungerar. 

Laget stretar och drar, kämpar och sliter, svettas och   brottas, men det suger fast runt rören som om de åkte i blålera. Alla målvakter växer upp ur isen och blir till gigantiska monster, linjerna i isen förvandlas till höga trösklar, motståndarbackar ger intryck av att ha minst två klubbor och åtta armar. Tränarnas enkla direktiv förvandlas från korta och koncisa förhållningsorder till avancerade och ogripbara kvantteorier. Istället för att agera intuitivt på isen grubblar de sig vindögda över vad de ska göra när de väl får pucken på bladet. I ren desperation skickar de iväg pucken, som om den vore glödgad, och hoppas att nästa man i laget kan lösa problematiken.

Det är därför jag nu, med ett visst mått av desperation, uppmanar spelarna att släppa på handbromsen, lämna handväskan i omklädningsrummet, glömma allt som sagts, skita i alla bågar och passningsfickor, och istället bara gå ut på isen och - kötta!

I all min naivitet tror jag faktiskt på denna idé. Alla spelare i laget, efter år av träning, vet förbannat väl var de ska vara på isen, med och utan puck, och det är dags att sluta älta detta nu. Ishockey är ett simpelt spel där det finns två mål. Det ena ska man försvara det andra ska man mangla in pucken i! Varken mer, varken mindre! Låt oss nu göra så. Inget annat. Inget hokus pokus. På mål. Kötta!