4 februari 2011

Västerås - Sundsvall 6 - 2

Ser du skillnad på en rumpa och ett knä? Det gjorde inte domaren...


Det är nästan så man vill slå klackarna i taket, ta sig en svängom, hojta lite galet, rent av ta halva världen i famn! Vi vann! VI VANN! Vi vann mot krångel-spelande-laget Sundsvall och vi gjorde det nästan på en skridsko - typ!

Iofs behövdes det en indianare av en Sundsvallsback för att vi skulle spräcka nollan - men i alla fall. Vi var där hela tiden och ställde frågan. Vi var där hela tiden och knackade på dörren. Det var bara en tidsfråga innan Sundsvalls bräckliga försvarsmur skulle rämna denna gång. Speciellt roligt att Tobias Forsberg fick spräcka nollan denna gång. Det har han arbetat ihop på något sätt. 

Att sedan Kalle Olsson, för en gångs skull, vände åt rätt håll i anfallszon gjorde inte saken sämre. Mål på egen retur och det stod 2 - 0. Härligt Kalle. Där var det en jävla vilja. Först ett skott klockrent i ribban och sedan full fart mot returen som damp ned i målgården. Mera sådant Kalle och du är snart förlåten. För så är det. Vi supportrar är snabba på att glömma det elände som varit bara någon äntligen börjar producera...

Första perioden var hygglig. Med lite mer skärpa i avsluten kunde vi petat in någon puck till. Sundsvall hade ett(1) farligt avslut under hela första perioden!

Andra perioden var lite märklig - i mina ögon - då det var Sundsvall som gick fram lite hårdare men det var vi som fick de bästa lägena. Här hade vi definitivt kunnat döda matchen men ödet ville annorlunda. Först petar Sundsvall in en snabb reducering i början av perioden, sedan stänker vi in tre rejäla baljor, för att sedan bjuda Sundsvall på ett mål p.g.a tre raka utvisningar i slutet av perioden. Det var onödigt! Trots att vi "äger" stora delar av andra perioden slutar den bara 3 - 2 till oss.

Här vill jag passa på att rikta kritik mot dagens domare! Tror banne mig det är första gången någonsin som jag kritiserar en domarinsats i min blogg! Men hur i hela fridens dagar tänkte han där? När han visade ut Jason Walters för en knätackling i slutet av andra perioden? Är det inte dags att skicka domarna på en kurs i anatomi? Cirka 1420 personer såg att J.Walters använde höften(arslet) till att stänga vägen för Sundsvallspelaren. Trots det pekade domaren på sitt knä och dömde utvisning! Horribelt! 

Jag vill därför uppmana dagens domare till följande anatomiska övning:
1. Åk framåt mot sargen 
2. Snurr ett halv varv
3. Sikta med rumpan mot sargen
4. Tackla sargen
Fråga: Vilken kroppsdel kommer nu först i kontakt med sargen?
a) Ryggen
b) Röven
c) Knät

Om domaren svarar b) så är det alldeles korrekt. Svarar han däremot c) ber jag domaren omedelbart uppsöka en kiropraktor för då har han en anatomisk defekt som omedelbart måste justeras. Det kan inte vara lätt att ha knät i arslet - typ!

Nåja, det ordnade sig till slut. Den tredje perioden spelades mest av. Man ville få tiden att gå. Spara på krafterna. Visserligen klappade man in ännu ett mål men om man haft den rätta skärpan kunde det blivit ett par till. Men vi är så nöjda så med de mål vi fick se.

Slovakerna då? Jodo, de fortsätter att leverera. Jag hyste en tanke att de kanske skulle gå ner sig lite i sin tredje match med gänget men så blev det inte. De skapade ideligen chanser med sin rörlighet. Idag samlade de ihop 2+1 om jag inte räknar fel. Men det roligaste av allt är nog att Jason Walters nu fått riktigt roligt på isen igen. Nu slipper han ligga högt upp på banan och täcka upp defensivt och kan istället lägga mer energi på det offensiva spelet. Det är lysande. Med Slovakerna som lekkamrater får han helt andra möjligheter att visa upp sina offensiva kvaliteter. 

Summa summarum en stabil insats där flera av våra forwards klev fram. Till och med Peter Öberg gjorde en godkänd match!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar