29 oktober 2015

Att ta en förlust..

AIK - Västerås 6-1 


Sittande i eftertankens bleka krankhet kommer det över mig. Som en våt gammal vattenskadad filt. Det är inte roligt att förlora, någonsin. Det svider. Oavsett hur många segrar laget radar upp känns det märkligt nog lika sunkigt och bittert när förlusten väl kommer. Kan man skylla känslan på den egna vinnarskallen, månne? Att jag, precis som spelarna, hatar att förlora? Om så är fallet är det förmodligen en god egenskap att man mår som en stampad ökenråtta efter en förlust. Man vill helt enkelt inte uppleva denna obehagskänsla igen och kommer därför kämpa än mer nästa match. 

När det gäller mig själv stämmer det rätt dåligt. Under min egen aktiva karriär inom olika bollsporter var jag inte begåvad med någon större vinnarskalle. Jag var mer av typen "kul att få vara med och skoja lite med trissan". Mer bohemisk av min natur. Visst kunde även jag emellanåt drabbas av "blixt och dunder" och bli fullkomligt rasande men mer pga mina egna misstag än andras framgång. 

- Så. varför blir jag då så bitter och irriterad av en sketen förlust? 

Ska jag vara ärlig handlar det nog mest om missunnsamhet. Jag unnar inte motståndaren att vinna. Jävla skitlag, helt enkelt. Komma här och göra sig märkvärdiga. Stick och brinn och kom aldrig tillbaka. Tur har de också, de jävlarna. Och domaren har de köpt. Förbannade skit. 

Det är överhuvudtaget rätt intressant att man fortfarande, efter 45 år på ABB Arenas läktare och hundratals matcher, fortfarande kan känna så starkt vid både vinst och förlust. Man borde ha blivit impregnerad mot alla dessa stridbara känslor, kan jag tycka. Men icke. Fortfarande bubblar och kokar det inombords under match. Visserligen har jag med stigande ålder lärt mig hålla tillbaka de allra värsta känsloyttringarna men ibland slinker ett och annat könsord över tand och tunga. Och det allra värsta är att jag gillar det!

Ja, jag fullkomligt älskar dessa känslostormar som sliter i mitt inre under match. Somliga finner behag i rusdrycker. Jag får mitt rus av detta inre kaos. Faktum är att jag gillar att älta en förlust lik väl som jag njuter av en vinst. 

Ta bara vår senast insats igår mot Gnaget på Hovet. Jädra pösmunkar som gled omkring. Tyckte jag. Naturligtvis var det inte så. Men det sket jag i för stunden. Pösmunkar var ordet för kvällen. Det kändes bra. Jag mådde som en prins i en bagarbod trots motgångens stund. Blodet svallade och kinderna blossade röda. Jag kände att jag levde! 

Vad jag försöker komma fram till, på ett utomordentligt omständligt sätt, är att alla dessa starka känslor helt enkelt är ett bevis för hur mycket jag faktiskt älskar mitt lag. Oavsett om jag ryar som en besatt eller klappar inställsamt så är det kärleken till laget, oavsett vinst eller förlust, som är mitt livs elixir. 

- Jag vill helt enkelt fortsätta glädjas, plågas, hoppas, förundras, förargas, förblindas, förfäras, och förföras av vårt underbara Gulsvart. I med och motgång.

Nu krossar vi Sundsvall!






12 kommentarer:

  1. Väldigt bra skrivit Mr.GurkOlle :)

    SvaraRadera
  2. 1:a inlägget hos gurkburken och nickspärräd. "VIK är mitt lag, saxarna kommer från Tyskland. Heja VIK!

    Vad sade jag för fel egentligen? Jävla fascister! /vhc

    SvaraRadera
    Svar
    1. sant är att saxarna kommer ifrån Tyskland, men när kommunist och fasciststyrda VIK V-ås forum börjar jävlas med fans så kommer dem till slut att sitta i sitt eget skit. VIK är MITT lag och det kan inte du lr någon annan påverka såvida ni inte tar kål på mig. Älska V-ås. hata alla andra! /gns

      Radera
    2. Även du kan dra åt h-vete som alla andra med din jävla blogg som är så totalt ointressant när du inte kan ge kritik till våra spelare och ledning utan bara slickar röv på allt och alla. Var inte så jävla töntig utan högg på som VIK fancentral gör. I alla fall vad jag vill höra, vad jag tycker.

      Radera
    3. Förlåt, förstår bara inte hur ni tänker :(

      Radera
    4. Nu är allt raderat igen. Denna sax som försvarar allt utom sina egna fans borde få en riktig käftsmäll tycker jag.

      Radera
    5. V-ås gurkburken alltså, fy fan säger jag bara..

      Radera
    6. Oj, det var mycket på en gång. Du får naturligtvis tycka som du vill. Om du anser att jag inte ger kritik mot spelare, eller föreningen, så får det stå för dig. Man kan framföra kritik på olika sätt. Jag väljer mitt sätt. Det som känns bra för mig...

      Radera
  3. Saxarna i gurkburken har inte spärrat någon dom sista två veckorna. Men om man som nic vhc byter lagtröja från exempelvis Leksand till VIK kommer en automatiskt spärr satt av centralredaktionen på 24 timmar. Detta för att slippa sk pajkastningar som anonym här på Olles blogg sysslar med. Så, skicka i väg ett mail till centralredaktion och framför dina klagomål där. Blanda inte ihop päron med äpplen, håll dig till fakta och sanningen / Med vänlig hälsning Saxarna i burken

    SvaraRadera
  4. Skitsnack, inget emot gurkolle men vet du vad vhc är? Vet du vad VIK är? Vet du vad Västerås är? Så lägg av med erat jävla skitsnack. Försvara skattefuskarna och annat drägg men jag VIKer mig aldrig. Sen, kom ihåg en sak: är ingen snitchare!

    SvaraRadera
  5. Glömde skriva under ditt jävla päron/ gns

    SvaraRadera