Bomber och granater - vi är klara för KS!

Kvalserien - tja-la-la-la-la!

Västerås - Mora 0-3

Kvällens match mot Mora blev inte den klang och jubelföreställning som jag förväntat mig. Trodde Gulsvart skulle komma ut som retade tigrar efter den mindre bra insatsen mot Oskarshamn senast. Men så blev det icke. Det syntes redan från start att detta skulle bli ännu en sådan där jobbig kväll på läktaren. Passningar gick inte riktigt fram, spelare åkte lite fel, pucken studsade inte rätt, och det blev liksom ingen ordning på det mesta. 

När sedan Mora kunde ta ledningen medelst ett annorlunda mål var det lite signifikativt för det som sedan skedde. En Moraback skickade in trissan mot Jonas Fransson. Någonstans studsade, vallades, pucken så att den flög i en hög båge över en förvånad Fransson och damp ned bakom hans rygg. Där kunde Herr Beck enkelt peta in den.

Sedan försökte Gulsvart göra mål. Flera gånger om. Men det var besvärligt och omständligt och trångt och bökigt. Tror inte vi hade mer än tre-fyra riktigt bra avslut - på hela matchen!

Istället kom 0-2 i ett boxplay. Ett mål som vi normalt aldrig släpper till. I alla fall inte på det vis som nu skedde. En ensam Moraspelare örnade in i vår zon med puck. Kom mot back och målvakt. Tio gånger av tio, tidigare under säsongen,  hade vår back täckt bort både spelare och skott. Men inte denna gång. En förvånad Fransson fick se pucken susa förbi sig och in i mål!

Sedan försökte Gulsvart göra mål. Flera gånger om, osv. Men det bet inte. Inte på långa vägar som det gjort tidigare under säsongen.

Under matchens sista skälvande minut togs målvakten ut i ett fruktlöst försök att komma ifatt. Naturligtvis strulade vi till det för oss själva och gav Mora chansen att sätta 3-0 i tom kasse! Ridå....

Mora spelade väldigt smart. Naturligtvis hade de stor hjälp av att få första målet. Efter det kunde de backa hem, stänga ned, och försöka komma iväg i sina snabba spelvändningar. Sanningen är att vi inte ens var nära att ta poäng i kvällens match. 

Ett stort aber är att vårt powerplay för tillfället är fullständigt iskallt. Det är inte bra. Speciellt då spelet i övrigt, just nu, lyser med sin frånvaro. Det enda som var riktigt bra idag var vårt boxplay trots ett insläppt mål i den spelformen.

Att ge spelarkritik efter kvällens match är tämligen ointressant. Alla spelare kämpade och slet föredömligt, som vanligt, men det var bara det att det inte funkade denna gång. Kanske är det den senaste tidens skador, ommöbleringar i laget, samt fokuset på nyförvärv som satt sig i skallen på spelarna? Inte vet jag, det är i alla fall något jag vet...

Men, för sjuttons gubbar, vi är klara för kvalserien! Så varför gnälla, kanske någon undrar? Jo, ser ni, att gnälla är det enda som gör en gammal gubbe som mig riktigt lycklig, så det så...

Tack VIK Hockey för en förbaskat härlig säsong, så här långt!