10 januari 2012

Sundsvall


Ska bli kul att få medverka i hyllningarna till William Karlsson. Undrar hur han mår? Har säkert varit en himla massa tjossan, hejsan, och ryggdunkande de senaste dygnen. Har han hunnit landa mentalt och ställt om för den "grå" vardagen igen? Han är efterlängtad. Inte bara av oss på läktaren utan även av - Broc Little. Misstänker att vår Broc känt sig övergiven de senaste matcherna. Visst är han duktig men han klarar inte av att göra allt. Även han är beroende av spelskickliga kedjekamrater. Får vi se L.Ö.K-kedjan komplett igen? Det vore fantastiskt.


Vad behövs då för att lyckas besegra besökande Sundsvall? Med tanke på våra rätt skrala resultat på hemmaplan är frågeställningen relevant. Vi har haft ruskigt svårt att öppna upp motståndare som backat hem. Vår spelidé att använda mycket fart faller när  motståndarlaget aldrig bjuder på is i mittzon eller egen zon. Då har vi allt som oftast hamnat ute vid sarger och nere i hörnen. 


-När våra backar dessutom inte haft förmågan att leverera snabba pass upp till forwards har det varit enkelt för våra motståndare att i maklig takt skrinna hem för att möta upp med fem spelare i mittzon. 


Under tredje perioden borta mot Rögle såg vi en konsekvens av backarnas oförmåga att leverera passningar. Istället för att hoppas på en pass i mittzon tvingades(!) våra forwards djupt ned i egen zon där de hämtade upp pucken bakom mål. På det viset blev det en himla lång väg att åka för att starta ett anfall och Rögle hann hela tiden hem med hela laget och kunde enkelt stoppa våra attacker. Inte ens våra försök till dumpningar av puckar var framgångsrikt då Rögles backar enkelt kunde hinna först på pucken och snabbt vända upp spelet mot oss igen.


- Bra passningar från backar är det som oftast skapar det lilla moment av övertag på isen som i slutänden genererar en bra målchans. Spelar ingen roll hur duktiga och konstruktiva forwards du har om de aldrig får utnyttja sin fart för att ta sig fram mot motståndarmålet. 


Man kan kort och gott säga att ett lyckat anfallsspel bygger på backar med blick för spelet. Visst är det skönt med defensivt starka backar som kan lyfta bort pucken när det behövs. Men det räcker inte. Andreas Lindh är urtypen för en defensiv back. Råstark, obändig, småful, envis, orädd och förlorar sällan en närkamp. Men samtidigt är han väldigt endimensionell i sitt spel. När han väl har pucken i sin ägo ser han mest "stelopererad" ut. Hans förmåga att skapa spelvändningar genom ett smart förstapass är ytterst begränsade även om han ibland minsann försöker. 

Backar som Andreas är ovärderliga för ett lag som sätts under press. Men vid sin sida måste han ha en backkompis som står för det kreativa. Då blir det balans. Frågan är om han har det? Har vi någon back, förutom Mitell, som har just den förmågan? 


Mot Sundsvall tror jag absolut att nyckeln till en seger ligger i vår möjlighet att skapa snabba omställningar. Vi måste hela tiden försöka komma till anfall med fart och förhoppningsvis INTE mot samlat försvar. Vi måste därför hela tiden söka möjligheten att vända spelet direkt oavsett var på isen vi erövrar pucken. Ger vi Sundsvall tid kommer de enkelt kunna ställa upp med fem man runt egen bur och hålla oss borta från heta målchanser.

Visst innehåller detta mitt inlägg massor av självklarheter. Det som jag skriver kan ju vilken "stolle" som helst begripa och förstå att det är - typ. Men ofta är idrott, lagspel, väldigt enkelt. Det svåra kan ofta vara att göra just det - enkla!

Min förhoppning är även att Mikael "Z" Zettergren ska kliva fram och bli tungan på vågen. Det är dags nu. Låt nu honom få lite flyt. Låt oss få se en "Z" som med marginaler på sin sida får rubriker i VLT som den som räddade tre poäng till Gulsvart!

- Självklart kommer vår alldeles egen William Karlsson manifestera sin JVM-Medalj med ett snyggt mål!


Tips: 4-1


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar