Skönt att få bli förbannad...

Våga Visa Känslor!

Ja, så är det! Under dagens match mot Rögle på bortaplan blev jag det. Förbannad. Riktigt förbannad. Varför det? Jo, det lag som jag följer, och följt i många år, uppträdde på ett sätt som fick mig att skämmas! Jag vet, alla vet, att laget är drabbat av skador. Jag vet, alla vet, att det inte är lätt att få spelet att fungera då Waltin ständigt måste flytta runt folk i olika formationer. Allt detta vet vi, du, och jag. 

Men, det ursäktar INTE att man saknar vilja att göra ett bra jobb på isen! Aldrig någonsin. Idag fick jag en känsla av att laget, spelarna, inte längre trodde på sig själva. Att de blivit påminda så många gånger om den skadesituation de lever i att de helt enkelt tappade tron på sina egna förmågor. 

Kanske är jag fortfarande en aning förblindad av ett lag som jag följt under Junior-VM. Ett lag fyllt av spelare, sprängfyllda med orubblig tro, att om man bara jobbar stenhårt i varje byte, så kan man bestiga den högsta toppen, nå stjärnorna, vinna Guld! Tänker givetvis på våra underbara Småkronor...

Gulsvarts uppträdande fick mig att tänka på en match mot Leksand i kvalserien för några år sedan. Även där blev vi förvandlade till statister. Dåvarande tränaren Johan Thornberg fick ett tokspel som nådde ut till Sveriges befolkning via TV4 Sport som sände matchen. Johan tog en timeout och vrålade: - Sluta åka omkring och se ut som våta kalvar i ansiktet!

Precis så såg det ut idag. En samling Gulsvarta spelare som aldrig någonsin trodde på sig själva. Som inte vågade, ville, eller kunde gå till anfall under ordnade former. Det fanns faktisk en spelare, en forward, som försökte: - Marcus Jonsson. All heder till honom.  Men i övrigt fick man se en kavalkad av missade passningar, lama skott, dåligt sargspel, tveksam forchecking, dåligt hemjobb. Det var för väl att några av våra backar samt Daniel Sperrle i målet stod upp som de gjorde. Utan deras hängivenhet hade det kunnat sluta med utskåpning från Rögles sida.

Kom sedan inte och kalla mig för barnsligheter som "medgångsupporter" bara för att jag, även jag, emellanåt tappar fattningen och blir förbaskad på det man får se. Det är ett vanligt sätt för somliga att skyla över ett faktiskt förhållande. Jag blir aldrig arg eller frustrerad vid en förlust om mitt lag faller med flaggan i topp!

- Däremot drabbas jag av vanmäktig vrede och frustration om de inte ens försöker hissa flaggan!

Självklart kommer jag infinna mig till matchen mot Sundsvall på tisdag. Men en sak är klar. Gör de inte en gedigen insats då heller kommer jag fortsätta vara kritisk där det är relevant....

Till sist: Denna blogg närmar sig ännu en milstolpe! Snart 100.000 unika besökare sedan starten. Mallig? Ja, det är jag :)