7 poäng

Bara en siffra men ack så påfrestande..

Nu brinner fläsket! Nu osar det katt! Nu hänger det på en tråd! Nu är snart måttet rågat! Nu måste det spottas i nävar och långkalsonger tas på. Det vankas bistertider för oss Gulsvarta supportrar. Då gäller det att stå rustad från topp till tå för att stötta laget i denna tid av motgång och motlut. Den direktplats som syntes både vikt och klar för oss har minsann flugit sin kos likt ett vallöfte från en bakfull centerpartist på cykelsemester. Plötsligt har våra antagonister från Dalarna hittat hem med sitt spel och pekar just nu lång näsa mot oss Gurkor. Nu sitter de i förarsätet. Gasar och bromsar allt efter behag. I backspegeln kan de skymta något Gulsvart som mödosamt försöker komma ifatt, få närkontakt, men som istället bara krymper i storlek med varje omgång som spelas.

Man kan kort och gott säga att vi har fått soppatorsk, fel på tändningen, knas på kardan, obalans i hjulen, tjall på kolvarna, och ingen orkar hålla i ratten och styra rätt. Vi vinglar fram på vägen likt en sömndrucken och har fullt sjå att ta oss ur den ena dikeskörningen efter den andra. 

Under de senaste sju-åtta omgångarna har det inte varit läge att slå kullerbyttor av euforisk glädje efter någon match. Snarare har man mest lommat omkring som i koma. Stelbent med stirrig blick och fnasig överläpp. Undrande vad som händer. Eller inte händer. Eller varför det händer det som händer. 

De fruktade, och i vissa läger så avskydda dalmasarna, har nu införskaffat sig värsta slagläget genom att rycka åt sig ett poängförsprång på sju. Det kan tyckas banalt, överkomligt, men i sanning är det inte så. Visst har vi spelat en omgång mindre men det hjälper ack och föga. Förlorar vi nästa match, den borta mot Troja, ja då har vi en monumental uppförsbacke att bestiga. Då krävs det att LIF förlorar tre matcher fler än oss samtidigt som vi vinner motsvarande antal. Och hur sannolikt är det - ur ett grodperspektiv?

Vinner vi däremot mot Troja borta, underbara tanke, skiljer endast fyra ynka poäng - och då har vi häng. Ty då behöver LIF "bara" förlora två matcher fler än oss samtidigt som vi vinner - ja ni fattar. Det finns dock en hake i detta optimistiska resonemang. Med den form vi uppvisar för närvarande känns det inte realistiskt att tro att vi ska kunna vinna fler än enstaka matcher framöver. Så illa känns det - tyvärr. När man stack ut hakan och trodde att ballongen, Gulsvart, skulle sticka till väders var genast någon illasinnad typ framme och stack hål i illusionen. Den senaste i raden hette - Mora!

Är det då läge att lägga sig på rygg och misströsta, kasta yxan i sjön, slänga in handduken, och invänta nästa säsong? Inte då. Det finns flera vägar som bär till Rom(!). Nu gäller det att samla alla trupper, ingjuta mod, och ta sig an plan B - playoff. Visserligen är det en knölig, arbetsam, och omständlig väg att ta sig till kvalserien på men vadå - huvudsaken är att vi gör ett ärligt försök att nå fram. Då kan vi åtminstone tillsammans få njuta av resan. 

Och visst, med maximalt flyt kan vi faktiskt utgöra ett litet hot mot Leksand ända fram till sista omgången. Men då gäller det att inte ge bort fler matcher som vi gjorde senast mot Mora och som vi höll på att göra mot Sundsvall. Först då, kanske kanske, vi kan......

För övrigt tycker jag det är skandal att man inte längre kan få sig en riktigt god kanelbulle till livs i ABB Arena...