Vilket skit! (Ett onyanserat inlägg)

Västerås - Vita Hästen 2-3 (straffar)
I de allra flesta fall brukar jag kunna lägga band på mina uppblossande känslor och förhålla mig rätt balanserad oavsett vinst eller förlust. Denna gång funkar det inte alls. Jag är helt enkelt oerhört frustrerad efter dagens match. Detta av tre orsaker, till att börja med:

1. Vi låter oss besegras av ett lag som inte ens är intresserade av att spela anfallshockey!

2. Vi väljer att sidsteppa en målvakt i kassen som bevisligen är inne i riktigt bra form!

3. Vi fortsätter lalla runt och inbillar oss att vi inte behöver förstärka laget när tre centrar står på skadelistan!

- När det gäller punkt ett faller det hela på att vi inte har förmågan att sätta puckjäveln i mål om så hela buren är tom!

- Punkt två ser jag som en ren coachmiss!

- Angående punkt tre handlar det om en handlingsförlamad(!) sportchef!

Det fanns fortfarande ett litet hopp om att coacherna skulle vakna till inför straffläggningen och ta in Marcus Dahlbom på isen. Alla, jag lovar, alla  i ABB Arena såg att Jonas Fransson var riktigt kall denna kväll. 

Kan man hylla Johan Fransson för hans storspel ska man banne mig kunna såga när det går sämre. Som idag. Han är bara en spelare i laget precis som alla andra och har man inte form ska man inte spela. 

Nu säger säkert någon att "om man hade bytt ut honom kanske han blivit knäckt, fått taskigt självförtroende". Skitsnack säger jag. Fransson har varit med och vet vad det handlar om på denna nivå. Det gäller att prestera på topp, då kommer folk med rosor. Om inte, då blir man jagad med riset. Inte alls märkvärdigt!

Johan Thalberg skyndade naturligtvis till försvar och hävdade att det var "ruskigt bra avslut" som avgjorde när målen trillade in. Trams, säger jag. I båda fallen var det handledsskott som avlossades från distans och utan skymning. En het målvakt på alerten plockar dessa skott som om de vore lönekuvert inför julafton. 

--------------

Christopher Fish stod för en liknande prestation när han smällde in 1-0 bakom en felplacerad Axel Brage i Hästenmålet. Att bjuda den luckan ovanför sin axel, ur den vinkeln, var fenomenalt uselt även om skottet var välriktat. Som lök på laxen bjöd samme Fish tyvärr tillbaka genom att servera Hästen fram till 1-1. Skandalöst dåligt! Man får hoppas den i övrigt utmärkt kämpande Fish får sova på en riktigt knölig madrass tre nätter i rad som straff, minst!

Men så har vi punkt tre. Vår sportchef. För i helvetet! Vakna, agera, gör något. Finns det plötsligt inte en spelare att låna in i vårt avlånga land? Ser han inte att laget saknar ork att pumpa på som det är tänkt med tre ordinarie kedjor? Det måste finnas någon slovak, tjeck, sloven, ungrare, bulgar, som kan komma för billig peng när nöden nu är som störst! Eller är tanken att vi ska avvakta till efter jul och nyår? Jag blir inte klok på detta. Men som vanligt är det säkert oss det är fel på. Vi supportrar. Vi skänker alldeles för lite pengar...

- Ja, men vi har ju våra juniorer, kanske någon säger! Vi må ha några duktiga juniorer men tyvärr räcker de inte till för att bidra på den nivå som vi behöver.

--------------

Gästande Vita Hästen var lika underhållande att titta på som en svart katt i en kolkällare, en traumatiserad grävling, en stekpanna täckt med förra veckans flott, en förtappad vandringssägen, en höftledsoperation i ultrarapid. Hästens fans sitter nu sannolikt och jublar i sina små skrymslen och fnittrar tårögt. Hänförda av sitt lags heroiska insats. Jublar åt den taktiska triumfen, det solida defensiva spelet, och ser sig säkert som rättmätiga segrare. "Det är målen som räknas", mumlar de i korus och skelar med blicken allt medan natten lägrar sig och slutligen omsluter dem alla i den egna förljugenheten.

--------------

Någon som lade märke till vårt fullständigt lobotomerade spel i fem mot tre? Kan någon vänlig människa förklara för mig varför i helvetet man drar ned på pucktempot varje gång man spelar just fem mot tre? Är det någon hemlig regel som gäller?  Det händer ta mig fan ständigt! 

- Oj, titta vad mycket plats vi har att spela på, nu kan vi ta det jättelugnt! 

Ja, jag fick närmast en infarkt när detta utspelades på isen. Som tur var hade jag med mig en nystulen inhalator som kom väl till pass. Utan detta extra syretillskott hade jag troligen legat kvar på Södra stå i skrivande stund. Det är så man får lust att börja tapetsera garaget i rosa....

--------------

Trots min oerhörda frustration är det naturligtvis nödvändigt att lyfta fram det som var bra denna kväll. Trots förlusten. Då måste jag peka på viljan. Jävlars i mitt skal vad spelarna försökte så länge de hade orken. Det kan ingen ta ifrån dem. Tyvärr blev de dränerade på energi när utdelning på alla chanser uteblev mot detta fegspelande lag som kallar sig Vita Hästen. I och för sig ett passande namn då de var otroligt bleka, närmast färglösa, offensivt.

Positivt att drullpellen(!) Christopher Fish fortsätter göra mål och att sege(!) Sorken börjat leverera. Ja, jag skriver "sege" för innan den nuvarande målformen har han mest briljerat med att inte synas. Kan han fortsätta dyka upp och knacka in en och annan puck varje match framöver är mycket vunnet. Vi får dock inte glömma att han faktiskt brände två(!) frilägen i den andra perioden. Inte bra!

--------------

Tips till sportchefen: - Ring Skultuna hockey! Där finns två killar som vet hur man gör mål!

--------------

Nu ska jag ångestäta kalla pannkakor, skölja ned med veckogammal mjölk, och därefter avrunda kvällen med en barfotapromenad i snöslasket iförd endast cykelhjälm, Bermudashorts, och en dillkvist instucken under förhuden...

Go´natt!

Evan McGrath - felaktigt dömd...

I vår match mot IKO senast skedde en incident som tål att granskas nu i efterhand. Det var i slutskedet av tredje perioden. Oskarshamn sökte desperat en väg att kvittera i matchen. Vår Erik Andersson står i passningsficka längs sargen i egen zon, får pucken, och gör som brukligt är. Försöker skydda pucken, låsa spelet. Då kommer Evan McGrath farande och trycker till Erik i ryggen. En rejäl tackling, helt enkelt.  Pucken kommer lös, spelet fortsätter, samtidigt som Erik blir liggande kvar på isen. Pucken hinner transporteras ned i IKO:s försvarszon, spelas upp genom mittzon, in i vår zon, utan att domarna på något sätt signalerar för avbrott i spelet. Något som de absolut borde ha gjort! 

- Under tiden som denna spelsekvens pågår, cirka 10-15 sekunder. försöker nämligen Erik resa sig upp och ta sig till båset. Något som visar sig väldigt besvärligt då han bevisligen fått någon form av skada vilket gör att han formligen stapplar, ramlar, stapplar, fram över isen.

För mig, och merparten av alla besökare i ABB Arena var domarens agerande i denna skadesituation fullständigt obegriplig! Bevisligen, eller med stor sannolikhet, hade Erik drabbats av en smäll mot huvudet och var fullständigt omtöcknad. Är det inte praxis då att spelet blåses av? Jag önskar att det fanns någon instans där man i efterhand kunde begära en granskning av domarens agerande. Primärt för att konstatera om domaren agerat fel och sekundärt för att förhindra att liknande situationer uppstår igen. Finns det en Disciplinnämnd för domare?

I efterspelet till denna händelse kom en utveckling som jag inte alls begriper mig på. Först bedömer domaren, under spelets gång, att ingen ojusthet begåtts. Evan McGrath bedöms utfört en korrekt tackling. Från läktarhåll upplevde jag inte tacklingen som regelvidrig. Snarare aningen "vårdslös" eller "onödig". 

Jag blev dock inte speciellt förvånad då domaren meddelade att incidenten skulle granskas i efterhand. Viss förståelse har jag för det då det uppkom en skada på Erik Andersson. Tydligen finns en praxis att så sker.

Däremot är jag helt oförstående till det straff som senare utdömdes till McGraths nackdel! Han fick fyra matchers avstängning varav en omvandlas till böter. För mig ett fullständigt horribelt straff! Jag har i efterhand pratat med flera personer som är väl insatta i regelverket och alla är lika oförstående till denna straffpåföljd. 

Gemensamt har vi stött och blött tacklingssituation som låg till grund för bestraffningen och vi kom fram till följande:

- Det var i det stora hela en korrekt utförd tackling som fick en olycklig konsekvens. Domarens bedömning borde i det läget varit 2+10 minuter för Checking from behind! Varken mer eller mindre!

Nu finns det säkert supportrar som är lite skadeglada över att Evan McGrath åkte på denna avstängning, och det kan jag köpa. Men, det finns en annan sida av myntet som är viktigt att lyfta fram

- Om denna bedömning blir praxis, vem vågar då tackla i fortsättningen?

I takt med att seriespelet fortgår kommer poängen bli allt viktigare. Lagen kommer kämpa allt hårdare för att positionera sig i tabellen. I takt med det kommer garanterat det fysiska spelet intensifieras. Allt fler tacklingar utdelas. Känslorna på isen svalla. 

- Ställ detta scenario mot en domarbedömning, och bestraffning, som kan få vilken spelare som helst att undvika kroppskontakt för att undvika avstängningar.

Jag är medveten om att vi alla tycker olika om det mesta, men, någon jävla ordning måste det ändå vara på det regelverk som sätter agendan för spelarna på isen. 

Nu kör vi över Timrå!

Skönt att få bli förbannad...

Våga Visa Känslor!

Ja, så är det! Under dagens match mot Rögle på bortaplan blev jag det. Förbannad. Riktigt förbannad. Varför det? Jo, det lag som jag följer, och följt i många år, uppträdde på ett sätt som fick mig att skämmas! Jag vet, alla vet, att laget är drabbat av skador. Jag vet, alla vet, att det inte är lätt att få spelet att fungera då Waltin ständigt måste flytta runt folk i olika formationer. Allt detta vet vi, du, och jag. 

Men, det ursäktar INTE att man saknar vilja att göra ett bra jobb på isen! Aldrig någonsin. Idag fick jag en känsla av att laget, spelarna, inte längre trodde på sig själva. Att de blivit påminda så många gånger om den skadesituation de lever i att de helt enkelt tappade tron på sina egna förmågor. 

Kanske är jag fortfarande en aning förblindad av ett lag som jag följt under Junior-VM. Ett lag fyllt av spelare, sprängfyllda med orubblig tro, att om man bara jobbar stenhårt i varje byte, så kan man bestiga den högsta toppen, nå stjärnorna, vinna Guld! Tänker givetvis på våra underbara Småkronor...

Gulsvarts uppträdande fick mig att tänka på en match mot Leksand i kvalserien för några år sedan. Även där blev vi förvandlade till statister. Dåvarande tränaren Johan Thornberg fick ett tokspel som nådde ut till Sveriges befolkning via TV4 Sport som sände matchen. Johan tog en timeout och vrålade: - Sluta åka omkring och se ut som våta kalvar i ansiktet!

Precis så såg det ut idag. En samling Gulsvarta spelare som aldrig någonsin trodde på sig själva. Som inte vågade, ville, eller kunde gå till anfall under ordnade former. Det fanns faktisk en spelare, en forward, som försökte: - Marcus Jonsson. All heder till honom.  Men i övrigt fick man se en kavalkad av missade passningar, lama skott, dåligt sargspel, tveksam forchecking, dåligt hemjobb. Det var för väl att några av våra backar samt Daniel Sperrle i målet stod upp som de gjorde. Utan deras hängivenhet hade det kunnat sluta med utskåpning från Rögles sida.

Kom sedan inte och kalla mig för barnsligheter som "medgångsupporter" bara för att jag, även jag, emellanåt tappar fattningen och blir förbaskad på det man får se. Det är ett vanligt sätt för somliga att skyla över ett faktiskt förhållande. Jag blir aldrig arg eller frustrerad vid en förlust om mitt lag faller med flaggan i topp!

- Däremot drabbas jag av vanmäktig vrede och frustration om de inte ens försöker hissa flaggan!

Självklart kommer jag infinna mig till matchen mot Sundsvall på tisdag. Men en sak är klar. Gör de inte en gedigen insats då heller kommer jag fortsätta vara kritisk där det är relevant....

Till sist: Denna blogg närmar sig ännu en milstolpe! Snart 100.000 unika besökare sedan starten. Mallig? Ja, det är jag :)

Sämre eller sämst?

Undrar jag hur bra Hockeyallsvenskan är - egentligen. Har den blivit bättre eller sämre? Inför säsongen var känslan att kvaliteten var på väg att höjas. Speciellt med tanke på hur Malmö värvade. Men även andra lag stärkte sina trupper på ett bra sätt. När man nu ser till tabellen samt hur resultaten ser ut mellan lagen kan man skönja något av en sanning. Är det inte så att årets Hockeyallsvenska är snäppet sämre än tidigare årgångar?

Almtuna, Mora, Borås, är lag som underpresterat. Så även Malmö och Leksand. Rögle började bedrövligt, fick en pik, men har nu fallit tillbaka igen. Örebro och Bofors rider på en unik framgångsvåg. Örebro har ett bra lag, ett gediget lagbygge, medan Bofors har en trupp tunn som nattgammal is. Att Bofors fortsätter att vinna, och vinna, är ett mysterium? I mina ögon är de ett rätt uselt lag - på pappret. Finns inte en enda spelare som jag kan tänka mig platsa i Gulsvart. I Örebro finns det däremot en drös spelare jag gärna skulle vilja se i Gulsvart!

Att Örebro och Bofors fått ett rejält försprång beror sannolikt på att övriga lag är betydligt sämre än förväntat. Dessutom roar sig alla lag, bakom Bofors och Örebro, i tabellen med att ta poäng av varandra. Tendensen är att lag tre till tio ständigt tappar poäng mot varandra och på så sätt samtidigt tappar mot de två topplagen.

Risken är uppenbar att vi inom några omgångar har fem sex lag som gör anspråk på den sista direktplatsen till Kvalserien. På gott och ont. Det positiva med en sådan ordning är att serien kommer bli oerhört intressant att följa fram till sista och avgörande omgången. Det negativa är den hjärtstilleståndsframkallande effekten detta får på alla supportrar!

Men om vi ser framåt mot vårens kvalserie är tendensen ganska tydlig. De lag från Allsvenskan som tar sig dit kommer att ha väldigt lite att sätta emot lagen från ES! Inte ens Örebro kommer att ha någon större chans. Anledningen är helt enkelt att de inte får tillräckligt med bra motstånd i serien. De kan åka på en skridsko och vinna sina matcher vilket inte är en bra uppladdning inför möten med lagen från Elitserien.

För att summera: Hockeyallsvenskan kan bli otroligt rolig att följa fram till våren med playoff som grädde på moset, men, vi får nog kallt räkna med att inget lag har en reell chans att ta steget upp till ES!

Västerås - Tingsryd 2-3

Är just nu så otroligt besviken, frustrerad, irriterad, förbannad, ilsken, arg, att jag närapå kan spricka. Har man upplevt en av årtiondets mest lama insatser av sitt lag har man all rätt i världen att må dåligt. Det finns förluster och sedan finns det förluster. Detta var av den senare arten. En förlust som kan tillskrivas ett gäng mediokra hockeyspelare som inte hade intresse, lust, eller tid att genomföra en match på ett anständigt sätt. Ikväll uppträdde mitt älskade lag huvudlöst, initiativlöst, kraftlöst inför sin trogna hemmapublik. Hade Gulsvart varit en teaterensambel  hade denna "spelning" sannolikt blivit den sista då recensionerna troligen tagit död på allt framtida publika intresse. 

Nu kanske någon vän av ordning säger att "det är ingen skam att förlora mot Tingsryd, de är ju bra". På det vill jag bara svara att inget kan vara längre från sanningen. Sanningen är att vi gör Tingsryd "bra" genom att själva uppträda som om vi vore  lobotomerade. Det Tingsryd gjorde bra var att utnyttja vår dåliga inställning, vårt usla spel, till att skapa sina egna chanser. 

Nej, som sagt var. Just nu mår jag som om jag hade svalt Herr Fahlanders avdankade stringtrosor, fastnat med pekfingret i en mangel, fått en get i ögat, samtidigt som traktens alla måsar lyckats träffa mig med sitt avskräde rätt i flinten!

Nu ska jag sparka ut hunden, bryta sönder lite blommor, kasta vatten på grannen samt lägga en kabel i tvättstugan i mina försök att bli av med all inneboende frustration....

- Hela Sverige skrattar!

Mera eftersnack..

Aj aj aj, vad det bultar och det bankar.. (Gråhns möter Viktor)

Vad gjorde han, egentligen, den där Almtunaspelaren som hoppade in i vårt bås i slutet av tredje perioden? Tog han fel bara, i hastigheten, eller blev han plötsligt färgblind? Kan det bero på att han bytt mellan tre klubbar på kort tid och därför hade svårt att hitta till rätt bås? Den jag pratar om är naturligtvis Stefan Gråhns. Maken till märklig incident får man leta efter.

Enligt Mats Waltin hade nämnde Stefan Gråhns åkte omkring mest hela matchen och "bjäbbat". Just så uttryckte Mats det hela. Bjäbbat! Då kommer jag osökt att tänka på hund. Liten hund. En sån där som man kan ha i handväskan - typ. En luden liten sak som skäller på allt i vissheten om att så fort det drar ihop sig till bråk så plockas den upp av matte som gömmer den i armvecket tills faran är över. Där sitter den sedan och "bjäbbar" kaxigt. Just så tänker jag mig att Stefan Gråhns är. En som far runt och "bjäbbar" men aldrig är riktigt beredd att betala priset för sin uppstudsighet. Och en sån ska vara lagkapten! Bevare mig väl.

Enligt Mats Waltin var det Viktor Mårtensson som markerade från båset till Stefan Gråhns att han skulle sluta "bjäbba" och istället göra upp handgripligen. Man mot man. Bringa mot bringa. För att inte helt förlora ansiktet inför lagkamrater och hemmapublik valde då Gråhns att kasta sig in i vårt bås och där "markera" sin närvara genom att klösa och riva lite på allt som var gult och svart. Allt i vissheten om att han inte kunde komma till någon större skada på det viset och för att undvika ett möte på öppen is med vår Viktor Mårtensson. 

Till råga på allt stod Bobo och gjorde obscena gester mot vårt bås. Istället för att banna sin egen lagkapten för detta märkliga tilltag tycktes han ge honom sitt bifall. Kanske Bobo var lite bitter...

Mer om Stefan Gråhns

Ännu mer Stefan Gråhns

www.svenska.FANs

Ja just det! På ren svenska: www.svenska.FANs. Är det någon mer än jag som blivit allt mer less på denna sida? Under de senaste veckorna(månaderna) har det varit samma visa. Otroligt sega laddningstider och ständiga felmeddelanden när man försöker skicka sina inlägg! Det är många gånger som jag helt enkelt ger upp i mina försöka att surfa runt på olika lagsidor för att läsa alla intressanta artiklar och inlägg. Har månne ivern att ragga sponsorer gått ut över funktionen? Det är inte lite reklam som ska laddas - om man säger så - vid varje sidbyte....