Hybris!

"Överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen, storhetsvansinne"

Just så kan "hybris" definieras. Något som jag inte tror Gulsvart har drabbats av. Inte med en sådan krävande tränare som Mats Waltin. Han har säkerligen förmågan att sätta fingret på de detaljer som fortfarande måste putsas till innan lagmaskinen, Gulsvart, går som den ska. 

Personligen känner denna Blogg en enorm glädje, och lättnad, över hur serien inletts. Kanske lika stora delar lättnad - som glädje. Inför varje ny säsong gror självklart förhoppningar om förändring till något bättre. Så även inför denna säsong. Kunde vår finfina försäsong verkligen följas upp med en bra start i serien. Som bekant är en bra försäsong inte synonymt med framgång i seriespelet. Det har många andra lag före oss fått känna av. 

Själv såg jag två matcher under försäsongen. Bägge i ABB Arena. Den ena mot Skellefteå, den andra mot Leksand. Det jag såg då gav inga tydliga indikationer på att vi skulle vara så mycket bättre denna säsong än föregående. Visst, vi spelade fortsatt stabilt bakåt, målvakterna agerade med pondus, men framåt såg det minst sagt tunt ut. Vi såg lite "lätta ut".

Men, det fanns något där, i spelet, som man inte såg till på hela förra säsongen. Det var, hur man nu ska beskriva det, ett mönster, en tydlighet i spelet. Man fick en känsla av att alla spelare, oavsett position, visste exakt var de skulle vara, vad de skulle göra, och gjorde det med viss auktoritet. De såg helt enkelt trygga ut i spelet. Man såg, helt enkelt, att laget fungerade, att kollektivet samarbetade. Känslan var att Mats Waltin nått ett steg till i sin ambition att utveckla laget.

- En av de stora skillnaderna var att det inte längre dumpades puck i varje anfall. Istället försökte man konsekvent spela sig genom mittzon för att komma in i motståndarzonen med pucken under kontroll. Visst, ibland blev man tvungen att dumpa pucken, men nu gjordes det när inga andra möjligheter gavs. Förra säsongen användes säkert 50% av tiden för spelarna att jaga efter omöjliga nedlägg...

Powerplay - och fart!

Hur ska man då försöka summera den start av serien vi fått? Tja, vi har varit bättre än de lag vi mött, eller, framför allt mycket mer effektiva. Och på en punkt är det en enorm skillnad. Powerplay! Troligen är det vår effektivitet i powerplay som gett oss den position i tabellen som just nu ser så trevlig ut. Men då får man inte heller glömma det som ligger bakom att vi får chansen att spela i nummerärt överläge - nämligen vår fart! Tack vare att spelaren hela tiden strävar efter att hålla hög fart både i åkning och passningar så tvingas motståndarna dra på sig utvisningar. Det är lite av Gulsvarts signum just nu och något som Waltin hela tiden lyfter fram. Utan denna fart i spelet, av våra relativt lätta forwards, blir vi infångade och neutraliserade. Något som Leksand lyckades ypperligt i sitt möte mot oss. 

Nyförvärven

Bloggen undrar också hur bra detta kan bli - egentligen? Betänk att våra spetsvärvningar i form av Mikael Zettergren och David Lundbohm ännu inte visat sina bästa sidor. David är självklart ursäktade p.g.a sin skada men även innan den var han minst sagt - blek! Det finns med andra ord ännu lite mer att plocka ut ur denna trupp innan vi ser dess fulla potential.
- Tur då att vi har en Broc Little som just nu tar ansvar för poängproduktionen...