Per Bäckman

Ledarskap

Så har vår tränarstab fått en mentor. Hur detta ska nyttjas är för mig ännu oskrivet men att agera mentor innebär oftast att finnas med som stöd. Genom åren har jag själv fått agera i din rollen i olika yrkesroller. Att vara mentor är både roligt och givande. Däremot är jag inte lika övertygad om att de jag agerat mentor för alltid upplevt det på samma sätt. För somliga kan tilldelningen av en mentor upplevas som ett förmynderi. Personen ifråga kan uppleva att det ställs ett misstroendevotum mot denne. Att han, eller hon, inte har förmågan att klara av sitt uppdrag och därför behöver någon som är mer bemedlad som övervakar och ställer till rätta.

Frågan är därmed hur vår tränartrojka ställer sig till detta mentorskap. Känner de att föreningen inte är riktigt nöjda med deras prestation, eller, känner de ett extra stöd i sin gärning? Kanske både och. Som bekant finns det en risk med "för många kockar" oavsett uppdrag eller sysselsättning. Det finns en risk att ledarskapet får aningen slagsida om inte tydliga roller anges. Vem sitter vid ratten, vem gasar, vem bromsar, etc. 

Per Bäckman som tränare och yrkesman respekterar jag högt. Hans kompetens är otvivelaktig. Hans erfarenheter fundamentala. Det är liksom inte där problematiken finns. Nej, det är mer hur hans kompetens på bästa sätt ska komma spelartruppen, och det sportsliga, till gagn och nytta.

En problembild, som inte ska underskattas, är åldersskillnaden. Nu har jag inget emot ålder då detta är något som vi alla drabbas av på ett fullständigt naturligt sätt. Så även jag. Vad jag vill peka på med detta är att Martin Filander, som ännu inte uppnått någon speciellt aktningsvärd ålder, kan beskrivas stå för ett "modernt" ledarskap. Detta kan man nog inte beskylla Per Bäckman för. Där är det mer raka rör och öga mot öga. Bäckman är, troligen, en man som inte räds att säga vad han tycker. Filander, mer sannolikt, en ledare som tänker efter vad han "vågar" säga. Detta med den största respekt för den enskilda individen. 

Nu påstår jag inte att Pär Bäckman skulle vara respektlös mot individer i sitt ledarskap men jag misstänker att Pär står för en mer handfast pedagogik. Rak och ärlig men kanske lite mer svidande för den drabbade. Nåja, nu är tanken, vad jag förstår, att Bäckman ska arbeta lite på distans till spelartruppen.

Den springande punkten är därmed exponerad i all sin skröpliga nakenhet. Hur kommer ledarskapet se ut i praktiken? Kommer Bäckman kalla till utvecklingssamtal? Kommer han kliva in i handlingens centrum och där mer handfast markera sin närvaro? Om detta vet jag absolut ingenting. Jag bara spekulerar, som vanligt.

Kan vi rent av förvänta oss ett scenario där Pär Bäckman helt sonika kliver in i manegen och tar över ledarskapet fullständigt? Tja, i sportens värld är allt möjligt, även det omöjliga.

Jag är dock positiv att föreningen tar till alla knep de kan för att få till stånd en positiv sportslig utveckling. Personligen får de gärna anlita en Kongolesisk häxdoktor bara vi fortsätter att vinna våra matcher..

Mot fjärde raka...