 |
| Mums.. |
Sitter nu och funderar lite över säsongen. En annorlunda säsong för oss - minst sagt. Tvärs emot hur det såg ut förra säsongen. Då var vi bäst på slutet - nu var(!) vi bäst i början. Kanske det hänger ihop? Kanske vi tog med oss förra säsongens avslutning till denna säsongs inledning? Kan man göra så? Många frågor men få svar - som vanligt på denna blogg. Okunskap är något av ett ledord här. Men spekulativ kan man vara. Det kostar inget extra.
För övrigt har jag nyss avnjutit en god middag. Egenhändigt tillagad efter konstens alla regler. Gäller passa på att smörja kråset ordentligt då hustrun är i Egypten. Just nu njuter av av alla härliga aromatiska efterdofter som hänger kvar i huset. Mat är trevligt på något sätt - och gott smakar det också!
Men raskt tillbaka till temat för detta inlägg. Konstig utveckling av denna säsong. Först upp i topp och sedan ned i botten. Inte tabellmässigt men spelmässigt. Bergochdalbana, ni vet. Trots den senaste tidens ständiga vurpor rent spelmässigt hänger vi kvar där uppe. Segt virke i oss Gurkor.
Det som oroar mest just nu är de skadebekymmer som tornat upp sig. Våra två skickligaste backar är långtidsskadade. Lundgren, bäste defensive back, har brutit båtbenet. Mitell, bäste offensiva back, har problem med ljumskarna. Surt, sa räven! Fredrik Johansson som kanske var vår mest värdefulle forward förra säsongen är fortsatt borta från spel. Ingen av dessa tre spelare är att räkna med före jul. Tunga avbräck som ger avtryck i spelet på isen.
Dessutom har vår unge talangfulle back Robin Nilsson problem med sina ljumskar.
Vi har med andra ord två tongivande och en lovande back ur spel för lång tid framöver. Här har som tur är Johan Alm, lån från Skellefteå, kommit in och spelat mycket förtroendeingivande. Men det behövs minst en redig back till snarast. Här får jag hoppas på att sportchefen kan fynda. Skulle sitta som en smäck med en stabil defensiv back som gör jobbet. Sarg ut och åk och byt - typ!
Nåväl! Vi hänger med. Det var något åt det hållet jag ville komma med detta inlägg. Trots att vi varvar dåliga insatser med hyggliga. Senaste matchen som vi spelade bra var faktiskt mot Örebro hemma. Då blev det som bekant torsk. Efter det har det sett otroligt "kryckigt" ut för det mesta.
Min enkla analys är att det just nu är för många spelare i laget som är med i Anonyma klubben! Detta sett över hela säsongen.
David Lundbohm - Hedersordförande
- Har verkligen gett anonymiteten ett ansikte. Några mål i powerplay. Det är allt.
Mikael Zettergren - Sekreterare
- Åker, åker, åker, åker men kommer aldrig till målet. Två futtiga mål - så här långt.
Jonte Berg - Ledamot
- Har farten men inte modet. Svänger ständigt bort istället för mot. Vågar inte utmana.
Stefan "Bacon" Bergqvist - Kassör
- Gör en del mål. Det är bra. Men försvinner sedan i en, två, tre, fyra matcher.
Viktor Mårtensson - Suppleant
- Går långsamt. Passar inte in. Kan blixtra till. Måste matchas smartare.
Alla ovan nämnda spelare måste komma in i matchen - bokstavligt talat. Här har Waltin en del att fundera över. Hur ska han få fart på, eller bäst utnyttja, dessa spelare? Det finns en grym potential att plocka ut här. Många sköna poäng. Många mål. Fixa detta nu Waltin...
- Så. Det får räcka. Tror banne mig jag ska ta ett varv till med tallriken. Doftar förbaskat gott. Vi människor är tack och lov så skapta att vi kan fortsätta äta trots att vi redan är mätta!
Men raskt tillbaka till temat för detta inlägg. Konstig utveckling av denna säsong. Först upp i topp och sedan ned i botten. Inte tabellmässigt men spelmässigt. Bergochdalbana, ni vet. Trots den senaste tidens ständiga vurpor rent spelmässigt hänger vi kvar där uppe. Segt virke i oss Gurkor.
Det som oroar mest just nu är de skadebekymmer som tornat upp sig. Våra två skickligaste backar är långtidsskadade. Lundgren, bäste defensive back, har brutit båtbenet. Mitell, bäste offensiva back, har problem med ljumskarna. Surt, sa räven! Fredrik Johansson som kanske var vår mest värdefulle forward förra säsongen är fortsatt borta från spel. Ingen av dessa tre spelare är att räkna med före jul. Tunga avbräck som ger avtryck i spelet på isen.
Dessutom har vår unge talangfulle back Robin Nilsson problem med sina ljumskar.
Vi har med andra ord två tongivande och en lovande back ur spel för lång tid framöver. Här har som tur är Johan Alm, lån från Skellefteå, kommit in och spelat mycket förtroendeingivande. Men det behövs minst en redig back till snarast. Här får jag hoppas på att sportchefen kan fynda. Skulle sitta som en smäck med en stabil defensiv back som gör jobbet. Sarg ut och åk och byt - typ!
Nåväl! Vi hänger med. Det var något åt det hållet jag ville komma med detta inlägg. Trots att vi varvar dåliga insatser med hyggliga. Senaste matchen som vi spelade bra var faktiskt mot Örebro hemma. Då blev det som bekant torsk. Efter det har det sett otroligt "kryckigt" ut för det mesta.
Min enkla analys är att det just nu är för många spelare i laget som är med i Anonyma klubben! Detta sett över hela säsongen.
David Lundbohm - Hedersordförande
- Har verkligen gett anonymiteten ett ansikte. Några mål i powerplay. Det är allt.
Mikael Zettergren - Sekreterare
- Åker, åker, åker, åker men kommer aldrig till målet. Två futtiga mål - så här långt.
Jonte Berg - Ledamot
- Har farten men inte modet. Svänger ständigt bort istället för mot. Vågar inte utmana.
Stefan "Bacon" Bergqvist - Kassör
- Gör en del mål. Det är bra. Men försvinner sedan i en, två, tre, fyra matcher.
Viktor Mårtensson - Suppleant
- Går långsamt. Passar inte in. Kan blixtra till. Måste matchas smartare.
Alla ovan nämnda spelare måste komma in i matchen - bokstavligt talat. Här har Waltin en del att fundera över. Hur ska han få fart på, eller bäst utnyttja, dessa spelare? Det finns en grym potential att plocka ut här. Många sköna poäng. Många mål. Fixa detta nu Waltin...
- Så. Det får räcka. Tror banne mig jag ska ta ett varv till med tallriken. Doftar förbaskat gott. Vi människor är tack och lov så skapta att vi kan fortsätta äta trots att vi redan är mätta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar