Positivt..

Glad-hockey?

När jag läser igenom de allsvenska tränarnas förväntningar inför säsongen slås jag av en sak. Väldigt många pratar om att det skall spelas en "positiv" ishockey! Det låter fin-fint i mina gurköron. Man tar till sig och nickar instämmande. Positivt är bra. Positivt är, hm, positivt - typ!

Men så stannar man upp lite och börjar grunna. Ty så är jag beskaffad. Jag nöjer mig inte med klara och tydliga fakta. Nej, jag måste genast börja fundera och spekulera i detta. Vad menas?

"- Vi vill spela med fart och med mycket energi", säger en tränare angående det positiva..

"- Vi vill vara jobbiga att möta", säger en annan tränare..

"- Vi vill styra skeendet på isen", säger en tredje tränare..

Hm! Är det det som är det positiva? Kanske det, kanske det. Men då i stort sett alla tränare säger samma sak så borde det innebära en jädra massa åkande på isen. Mer handboll än ishockey - typ! Mittzonspel kommer minimeras. Fem man framåt och fem man bakåt. Start och stopp.

Men vad vet jag på en skala? Inte mycket. Men jag tycker det låter fint med "positiv" ishockey. Så jag sitter nöjd.

- Om vi dessutom vinner en och annan match blir det ju ändå mer - positivt!