Tingsryd - Västerås 5-3

Detta liknade - apa - ta mig fan!

Och nästa match spelas borta mot Sundsvall. Ett lag som vi inte besegrat på bortaplan sedan Finska vinterkriget - typ.

Efter att ha tagit del av olika matchrapporter från gårdagens debacle bort mot TAIF kan man dra vissa slutsatser:
- Gulsvart var inte på tårna
- Gulsvart var inte heta
- Gulsvart hade inte "rätt inställning"
- Tingsryd vad "hetare än oss"

Det låter lite oroväckande. Visst kan man av matchbilder se några spelare som såg mer än lovligt sävliga ut i sitt agerande, men, det är inte huvudproblemet som jag uppfattar det. Det stora problemet är att inte LAGET går in till match med inställningen att göra sitt jobb. Det är inte bra. Inte bra alls!

Och hur kan det bli så? Hur kan ett lag som precis radat upp tre raka segrar, mot tuffare motstånd, helt plötsligt bara "tappa allt". Borde inte dessa segrar borgat för en trygghet och harmoni i truppen för fortsatta framgångar?

Plötsligt får man tillbaka den fadda smaken av smällarna mot Altmuna. Lite av samma syndrom. Även där gick vi in till match med seger i bagaget. Men platt och intet det blev. Pannkaka - typ!

Jag måste erkänna min totala brist på förståelse inför dessa ständiga magplask. Visst är det tillåtet att förlora matcher. Självklart. Men inte pga att laget saknar rätt inställning till sin uppgift. Vem rår då för detta? Spelarna? Ledarna? Tränarna?

Mitt enkla svar är att ALLA är medskyldiga. INGEN går fri från ansvar. ALLA måste gör sitt. Hur är det man säger: "Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk"

Nu förväntar jag mig ett LAG, ett taggat lag, som går ut på isen mot Sundsvall och visar för oss alla att det hela var en "tillfällighet". Något som inte kommer upprepas. Jag vill se ett Gulsvart som ger svar på tal.



Krossa Sundsvall....