Troja kommer på besök - vad med spö de ska få...

Grabbarna med "kastruller" på skallen...

En härlig seger på övertid borta mot ett spelskickligt Karlskrona. Man tackar. Det var behövligt efter två tidigare förluster. Men, nu är detta historia och nya utmaningar väntar. Nu närmast på onsdag då förskräckligt svårspelade Troja/Ljungby kommer på besök. Vi har mött Troja två gånger redan och i båda matcherna blev det strid på kniven om poängen:

2013-10-02 Västerås - Troja  2-1 (1-1, 0-0, 0-0, 0-0, 1-0)

2013-11-20 Troja - Västerås 2-3 (1-0, 0-1, 1-1, 0-0, 0-1)

Den som tror att vi ska kunna åka hem morgondagens match enkelt får genast tänka om. Vi får möta ett lag som är beredda att gå genom eld och vatten för stjäla poäng av oss. Ett lag där spetskompetens och briljans ersätts av kämpaglöd och lagmoral. Troja är ett lag som just nu slåss både för sin heder och sin överlevnad. Så, se upp mina vänner och fiender. Det kommer med största sannolikhet bjudas en ny ryslig nagelbitare i ABB Arena. Allt är därmed som vanligt, denna säsong...

Trojas fem senaste matcher:

Troja - IKO 3-4 (sudden)

Troja - SSK 5-2

Malmö - Troja 3-2 (str)

Rögle - Troja 3-2

I matchen mot Karlskrona kunde man glädja sig åt två saker framför annat. Vårt boxplay och powerplay. Strålande spel i båda dessa discipliner. Det som däremot störde mig, väldigt mycket, var vårt relativt obefintliga anfallsspel i fem mot fem. Där blev vi för det mesta frånåkta och överkörda av KHK på alla sätt och vis.

Vår nya superkedja med Caputi, Fornataro och Williams visade bara glimtvis upp ett fungerande anfallsspel. Istället briljerades med att ständigt(!) fastna i egen zon. Detta pga ett allt för smånätt kortpassningsspel där de blev av med pucken i egen zon upprepade gånger. Den största syndaren var Matt Fornataro som gång efter annan slängde bort pucken till motståndare.

Jag efterlyser, fortfarande, ett EGET SPEL. Då tänker jag givetvis på eget spel i bemärkelsen ett offensivt spel med puckkontroll. Inte ens under våra långa period med idel segrar fungerade offensiven klanderfritt. Här finns så mycket mer att hämta i prestation, och produktion. På rak arm kan jag bara peka ut en match där vi visade upp ett riktigt bra spel över sextio minuter och det var borta mot Björklöven där vi vann med 5-2.

Ja, ja! Nu kanske någon tycker jag är väl kräsmagad och gnällig. Vi ligger ju för sjutton på plats tre i tabellen! Det stämmer, och det är både berömvärt och fint på alla sätt och vis. Men nu är det så här att Gulsvart, med sportchefen Niklas Johansson i spetsen, har höga ambitioner denna säsong. Kvalserien är inte slutmålet, det är SHL! Med den höga målsättningen kommer det krävas andra bullar av ALLA spelare i laget för att nå ända fram. Det är ur det perspektivet jag kommer med mitt gnäll och mina förmaningar. 

- Ska vi ha en realistisk chans att matcha SHL-lag i en kommande kvalserie räcker det inte med att leva på en bra målvakt, massa flyt, och ett bra boxplay!

På sikt är jag inte direkt oroad över vårt offensiva spel. Det finns där, bland armar, klubbor och ben hos våra forwards. Det är bara det att jag skulle hemskt gärna vilja se lite mer, redan nu, för att känna mig aningen tryggare. Framförallt skulle det kunna garantera oss den direktplats till kvalserien som vi så hett åtrår.

- Så, kära krigare i Gulsvart, spela ut, släpp loss, och visa oss på läktaren att vi kan fortsätta drömma långt in på vårkanten!

Så, nu har man fått gnälla av sig och det känns redan bättre.....

(Egentligen hade jag för avsikt att skriva ett inlägg om problematiken med vårt backspel men så blev det inte. Det får bli ett annat inlägg.)

PS. Är det i morgondagens match som Mattias Bromé äntligen blir av med svendomen i A-laget? Mot första målet...

Krossa Troja!