Leksand - Västerås 1- 2

Lek-sands IF och Återtåget!

Se där ja! Så det blev...

Nu är vi med i racet i minst två dagar till. Sedan tar det slut. På riktigt. För inget kan stoppa Mora just nu. Laget med all seriens matjord i sina byxor. Mora bara vinner och vinner. De blundar, gasar, och kör så det ryker. Harald bara står iklädd träskor och ullkofta och småmyser i båset. Målen trillar in i en behaglig ström från både höger och vänster. Vad ska stoppa Mora? Tja, inte vet jag.

- Det är bara att gratulera Mora till kvalserieplatsen. Vad de nu ska i kvalserien att göra?

Lyssnade på webbradion ikväll. Där satt en viss Peter Åslin som bisittare. Han tyckte Västerås vann klart och rättvist. Västerås var starkare och hade ett bättre grundspel. Västerås hade även ett kreativt powerplay. Det ni - Leksingar. Sug på den ni!

- Men Leksandsfansen kan trösta sig med att de har Salo. Det är det inte många som har.

För oss återstår bara att åka upp till hemska Mattson Knuts Johans Arena, eller vad den heter, och försöka undvika en förödmjukande förlust. Arenan där spelare instinktivt duckar när de åker genom mittzonen för att inte krocka med Jumbotronen. Får man ha så lågt i tak?

- Men det var i alla fall skönt att spela bort Leksand från kvalserien. Alltid något!

Roligt att Peter Öberg kommit igång så bra på slutet. Synd bara att våra importer presterar som minst när det gäller som mest. Men det finns säkert förklaringar till det. Allt kan förklaras. Men just nu begriper jag inte själv. Kanske de drabbats av kollektiv hemlängtan? Kanske de blivit så nedstämda av att besöka Gränbyhallen att de fått men för livet? Vad vet jag? Inte mycket. Hur ska de då må efter att varit i Mora? Det kan bli en kulturell chock för våra stackars Slovaker. Kan det vara så att de redan nu befinner sig i någon form av chocktillstånd efter sitt första besök i Dalarna? Vem vet. Inte jag. Kanske de i ett omtöcknat tillstånd redan inköpt kurbitsmålade träskor...

Nåväl. Denna blogg räknar kallt med att säsongen stänger på fredag. Det blir Harald som slår igen dörren rakt i snoken på oss Gurkor. Iklädd sin ullkofta...

- Men vad gör det. Framtiden är vår. Och på våren börjar som bekant alla Gurkor gro...