En fet haksmäll..

Växjö bara mosade oss - utan att spela bra!



Växjö - Västerås 3 - 0

Denna normalt så sansade och analytiska hockeyblogg börjar få allt svårare att hitta några superlativer att tillskriva det egna laget. Det analytiska kan läggas åt sidan, en kväll som denna, då det inte finns något att analysera. Redan efter matchen mot Leksand höjde jag min röst och pekade på vårt nästan obefintliga anfallsspel. Många ansåg, trots detta, att vi "var med i matchen" och borde ha vunnit om inte om funnits. Jag var redan då av en annan uppfattning.

Samma scenario utspelade sig i bortamatchen mot Rögle samt hemma mot Örebro. Vi har förfärligt svårt just nu att få någon ordning på vårt anfallsspel. I stort sett ingenting fungerar utifrån ett lagperspektiv. I dagsläget är det endast några individuella prestationer här och där i matcherna som räddar oss supportrar från en fullständig depression i nuläget.

Fortfarande har vi en bra målvakt i J. Gustavsson men herregudminskapare, det räcker inte!

- Vi har fumliga och tröga backar som har fullt sjå att åka skridskor samt slå en passning - samtidigt!

- Vi har ingen som helst taktik, strategi, tanke, plan, i vårt offensiva spel!

- Vårt powerplay är för dagen så fantasilöst att sargen rodnar av grämelse!

- Våra importer är just nu helt under isen!

Det enda som fortfarande håller hygglig klass är det defensiva spelet och boxplay men idag var det darr på ribban även i dessa dicipliner.

Vår vän Mats Waltin har nu en otroligt tuff uppgift framför sig. Hur i hela friden ska han få fart på laget, spelarna, anfallsspelet, intensiteten, viljan och farten? Hur ska han bära sig åt för att gjuta nytt mod i vårt Gulsvarta lag som för dagen såg så oinspirerade ut?

All heder till Växjö som stundtals kunde åka runt på en skridsko men ändå kontrollera matchbilden till 100%!