Don´t mess with the #10
Läste den förträfflige Mikael Noréns artikel på Svenska fans där han ställde sig undrande till varför en liten kille ska stå ensam mot en stor? Den han åsyftar är givetvis vår lille fransos Damien Fleury som i senaste matchen mot Sundsvall hamnade i handgemäng med en stor buffel i motståndarlaget. Just för stunden, då det inträffade, reflekterade jag inte över det som hände. Var troligen fullt upptagen med att mumsa i mig resterna av den obligatoriska kanelbullen men visst har Mikael en poäng i sin artikel. Kanelbulle eller inte så vore det trevligt om det fanns någon spelare i laget som ville träda fram i situationer som denna. Men det finns ett litet "men" i det hela:
- Vi svenskar har inte lynnet att per automatik ska ge/slå tillbaka med samma mynt!
Allt sedan modersmjölken är de flesta av oss präglade av andra instinkter. Vi har mer en tendens att fly bort än att bli fly förbannade. Iofs kan man fly bort och vara förbannad, men det hjälper inte den nödställde speciellt mycket! Med andra ord är det inte bara att förvänta sig att lagkamrater ska komma till undsättning när det börjar vankas brutaliteter eller bara vanliga dumheter. Vi förutsätter, nästan, att var man ska klara sig själv - typ!
Det var länge sedan vi i gulsvart hade någon riktig "polis". En spelare som klev in på isen och satte en ära i att betala tillbaka med samma mynt. Den som ligger närmast i tiden är nog Stefan "Stiffen" Holmgren men i hans fall stod han för det mesta själv. Han letade upp, och retade, sina motståndare så de blev fly förbannade och tog sedan själv hand om hela affären själv - handgripligen. Så han kanske inte ska räknas då han mest var polis i egen sak - kan man säga...
Så då kanske "Stiffen" inte var något bra exempel i alla fall...
- Men, hallå, kanske någon utropar då! Vi har ju V, Mårtensson! In med honom på isen så får han ta fighten istället!
Det vore förvisso en möjlighet som känns lockande, men, vad tycker V. Mårtensson om en sådan roll? Hur kul är det att vara den som alltid ska in och städa upp efter andra? Visst kan det fungera avskräckande för vissa motståndare om de vet att det vankas varma servetter från vår egen Hulken, men, i det långa loppet finns risk för en viss - baksmälla - typ!
För vad händer med de mer "hariga" spelarna i laget som normalt aldrig skulle kunna tänka sig att utmana och börja bråka när det vet att de inte behöver ta konsekvenserna av sitt handlande. De behöver bara fly isen snabbt som faen och låta V. Mårtensson ta över affären.
Jag tycker självklart att vi måste skydda spelare som är "mer" viktiga för laget. Längre fram i serien, i ett playoffspel, får man kallt räkna med att en spelare som Damien Fleury kommer få en betydligt tuffare uppvaktning. Och visst vore det jädrans trevligt att ha en backupp som ser till att inget händer honom. Så låt gå för det då. "Målet helgar medlen", som det så vackert heter, och låt oss därför skola om V.Mårtensson från "torped på isen" till torped i dess egentliga betydelse..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar