Viva la France!
Genom åren har jag blivit förtjust i några få fransmän. De är inte många, ty fransmän är av naturen(!) arroganta, dryga, och ser sig själva som en gåva till mänskligheten. Dessutom är 85% av alla fransmän över 45 år leverskadade pga av allt vindrickande! Men som sagt var, jag har mina favoriter som på olika sätt fängslat mig under åren. En av de största, i mitt tycke, var Louis de Funès. Frankrikes svar på USA:s Jerry Lewis. En komediant vars mimik fick mig att tjuta av skratt när jag besökte biografen för att se en av hans många filmer. Har du ännu inte stiftat bekantskap med honom så är det hög tid att göra det. En annan favorit är av ännu äldre datum nämligen Jacques Tati. Den som inte sett filmen Semestersabotören har missat något alldeles utomordentligt fantastiskt roligt! Bägge dessa herrar förgyllde min vardag under ungdomstiden men efter dessa blev det ganska tomt, fram till denna säsong, då ännu en fantastisk fransman gjorde entré på scenen - Damien Fleury!
Han har inte samma "gummerade" mimik som Louis de Funès, inte samma komiska utstrålning som Jacques Tati men han sprider banne mig samma genuina glädje varje gång han framträder. Jag bockar, bugar, och ler fånigt åt hans förmågor på isen. Han har en märklig förmåga att dyka upp där han som mest borde vara när puckarna lastas mot mål. Och får han inga pass att jobba på så tar han helt enkelt bara saken i egna händer. Så enkelt, så raffinerat, så briljant, så utsökt avvägt, att man inte tror det är riktigt sant!
Tydligen var inte tränarparet Waltin och Robertsson helt nöjda med hans tidigare insatser(!) i laget då de önskade mer av den lille Fransosen. Det framkom under presskonferensen efter dagens match. Det är till att ha en tuff kravbild på enskilda spelare. Tydligen vill man att han ska spela mer "rejält" och "ta för sig" mer över hela isen. Men herregud! Att kräva av Damien Fleury att kan ska börja spela mer fysiskt är som att förvänta sig att Viktor Mårtensson ska börja åka slalom mellan motståndarbackar!
Nej, snälla nå´n! Låt Damien Fleury få spela efter sina egna noter, åka sina egna vägar, välja sina egna avslut, och fortsätta underhålla oss supportrar så att vi även i fortsättningen lämnar arenan med ett fånigt leende på våra läppar...
- Viva la France!
Det är ju det som är hela problemet med tränarparet! Man kan inte värva Walters och Fleury och förvänta sig att dom ska ösa som Stiffen! Alla typer behövs!
SvaraRadera