Såg matchen mellan AIK och AIS på hovet. Hade förväntat mig en ryslig rysare med oviss utgång. Av detta blev platt och intet. Nu kom reaktionen på AIS flitiga matchande den senaste tiden. Det var ett mycket blekt och uddlöst AIS som ställdes mot ett taggat AIK. Kattens lek med råttan - fast tvärtom - typ! Det blev råttorna som dansade med svanslösa AIS:are vilka desperat försökte hitta en väg fram.
Med hjälp av några fatala utvisningar fick AIK precis den start de behövde. Matchen kändes konstigt nog avgjord redan innan AIK satte första struten. Den fart och energi som präglat Uppsalalaget var som bortblåst denna kväll. Man riktigt såg på Jonas Rönnkvist att han visste vart det barkade redan efter några byten.
All heder till Almtuna som försökte och försökte fast det mesta gick i baklås. Matchens lirare, enligt mitt förmenande, var återigen Elias Fälth. Hur bra är han egentligen?
AIK var denna gång för bra på alla punkter för att förlora, men på något sätt blev de förlorare i alla fall. Var det fler än jag som reagerade på de tomma läktare som omgav denna tillställning? Pinsamt är det minsta man kan tycka om publiksveket. Hur står det egentligen till med kärleken till detta lag? Var är alla de supportrar som ofta och gärna påtalar att de är Sveriges bästa supportrar?
Synd att Rögle ska ha en sådan "äcklig" tur! Att de lyckades få med sig alla poäng från Ejendals Arena får tillskrivas Fru Fortuna. Maken till avslutning på den matchen.
Och så har vi SSK. Nu är de i den situationen att de känner sig trygga och bekväma. Fem raka segrar och ES-platsen räddad. Säger bara en sak: - Kom ihåg MIF får två säsonger sedan! Exakt samma läge. Nu håller jag tummarna för att Leksand piskar Rögle i nästa match. Om inte så riskerar kvalserien att tappa all spänning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar