Idag, klockan 12:00, är det dags för återupprättelse. Då möter vi Asplöven och det vore då självaste djävulen om inte Gulsvart ska kunna visa upp åtminstone en antydan till gryende form. "Var inte imponerad av Västerås", "Hur kan de vara topptippade", "De såg frustrerade ut", "Västerås spelade fulspel", var omdömen som gavs av Umeåbor efter gårdagens match. Tyvärr måste man till viss del hålla med i dessa negativa omdömen. Det liknade mest "skit" spelmässigt. Undantaget var första tio minuterna i matchen. Resten var en uppvisning av okontrollerat spel över hela banan.
- Powerplay
Hur kan vårt powerplay se så fruktansvärt uddlöst och oorganiserat ut fortfarande? Visst, det är försäsong, men SSK, Almtuna, Leksand och nu Björklöven har visat upp en helt annan klass på sitt powerplay. Hur kan de vara så bra trots försäsong och allt....
- Boxplay
Troligen den enda spelform vi faktiskt behärskar just nu. Ser fortsatt stabilt ut trots ny målvakt och nya backar.
- Formationerna
Visst, vi har haft en del skador i truppen, men just nu ser jag bara en formation som känns färdig - fjärdeformationen! Självklart skulle vi redan nu hunnit spelat in en första och andraformation. Den fjärde vet vi redan sedan tidigare vad den går för.
- Transatlanterna
Giancarlo Iuoro fick vända hem. Med all rätt. Kvar finns Kenndal McArdle och Tony Romano. Två klasspelare. Tyvärr, får man nog säga, synkar inte deras spel just nu. Här gäller för Jocke Fagervall att få till en tredjegubbe i linan som kan komplettera på bästa sätt. Påminner lite om dilemmat förra säsongen när en tredjelänk skulle in mellan "Bulan" och "Mickis".
- Forecheckingen
Just nu fungerar den inte. Tanken är att man med sin forechecking ska styra motståndarna. Tvinga dem att välja väg i sina uppspel. Än så länge är inte spelarna tillräckligt samspelta för att lyckas med denna uppgift. Våra motståndare hittar hela tiden enkla vägar att spela sig ur egen zon.
- Backcheckingen
Vårt adelsmärke förra säsongen. Hemjobbet. Då det offensiva spelet inte fungerar får laget sällan fast pucken i motståndarzonen. Det blir mycket pucktapp. Därmed många snabba spelvändningar mot vårt eget mål. Forwards tappar för ofta puck djup i anfallszon och får då en tuff resa hem i backcheckingen.
En annan negativ effekt av vårt pucktapp offensivt, med korta anfall som följd, är att backarna aldrig hinner fylla på. Innan de hinner upp för att täcka av offensiv blå vänder spelet tillbaka. Svårt att få tryck i anfallszon i spel tre mot fem!
Det finns säkert förklaringar till att LAGET fortfarande inte fungerar som en enhet, att formationerna inte hittat sitt spel, men vad värre är att så många spelare fortfarande ser så vilsna ut i sitt agerande. Allt hänger säkert ihop men man önskar lite mer aktion på vissa händer och fötter.
Men nu får det vara slut på gnällandet för dagen. Nu gäller ny match. In och kör. Svårare än så behöver det inte vara....
Väl mött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar