I dagens match mellan DIF och BIK Karlskoga bestämde jag mig att hålla på "Bossefors" för en gångs skull. Tänkte det kunde vara bra. Inte så bra om även DIF kommer ångande underifrån och hotar oss. Speciellt inte med tanke på vår nuvarande form. Men där sket man i brallan, typ! Inför sista perioden hade BIK Karlskoga 1-0 och DIF i brygga. Känslan var att de skulle kunna hänga en strut till och därmed dra plösen över DIF. Men, ack så fel jag fick. Istället var det DIF som fick värsta "utlösningen" och vände matchen till 3-1 på någon enstaka minut. Därefter studsade allt deras väg och de kunde till slut vinna med 6-1. Kul för ett fullsatt Hovet. Mindre kul för oss, och BIK Karlskoga. Ett Karlskoga som i nästa match har MIF borta. Svårt, svårt..
- Ett litet Grattis till Marcus Ljungh kan man kosta på sig, trots allt!
- Ett litet Grattis till Marcus Ljungh kan man kosta på sig, trots allt!
Och som man befarade vann SSK hemma mot Karlskrona och snodde därmed den sista direktplatsen till vårens kvalserie. KHK stretade mot förtjänstfull men fick sträcka vapen med 2-5. Lite märkligt att det tagit så lång tid för SSK att ta sig förbi oss med tanke på våra egna resultat de senaste fem omgångarna...
Återigen kommer en domare i fokus. En märklig situation uppstod nämligen vid DIF:s kvittering till 1-1. Tydligen blåste domaren av för blockering samtidigt som pucken plötsligt rullade fram ur målvakten Gisteds skydd och in i mål! Han valde att ringa på målet, men, han fick inte(enligt reglerna) kontrollera om avblåsningen kom före att pucken rullade över mållinjen. Det enda han fick kontrollera var om pucken passerat mållinjen! Skumt, sa Bill!
Man kan säga, utan att överdriva, att den situationen gav DIF det momentum som behövdes för att vända matchen till sin fördel. Små marginaler, någon?
För övrigt missade domarna en solklar offside(cirka 1 meter) vilket gav DIF chansen att stänka in 6-1! Ibland går det emot...
En liten reflektion efter matchen.
- DIF har inte längre några NHL-spelare i laget.
DIF började med att förlora en räcka matcher. Sedan kom Landeskog och Murray in i laget och de började vinna innan det återigen gick i stå och Challe Berglund klev av som tränare. Nu har de en helt annan stabilitet i sitt spel och radar upp segrar. Utan NHL-spelare! Detta är lite tänkvärt, anser jag, då vi själva har två tongivande NHL-spelare i form av Bulan och Mickis. Vad hade hänt med våra spelare, deras utveckling, utan dessa förträffliga förstärkningar? Jag är övertygad om att fler spelare klivit fram om inte vi tagit in NHL-förstärkningar i laget. De hade helt enkelt varit så illa tvungna. Nu finns det(!) ett antal spelare som kan smyga med i skuggan av Patrik och Mickis utan att själva producera som det var tänkt!
Nu är detta bara lösa spekulationer från min sida. Helt utan substans. Grundade på min egen subjektiva uppfattning, men i alla fall!
Vill bara poängterar, en gång för alla, att jag inte klandrar Bulan och Mickis! Självklart inte. De har i många matcher burit vårt offensiva spel på sina egna axlar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar