Den som faller i en grop - behöver en hjälpande hand!
Så nära men ändå så långt borta! Drömmar är lika flyktiga och oberäkneliga som ett politikerlöfte inför ett val. Himmlens portar kan vara så nära, så snubblande nära, men det behövs alltid en nyckel för att slutligen beträda sina drömmars nybonade parkett! Leksand stod nyss på tröskeln till det mest åtråvärda men plötsligt fanns det hål i fickorna, sprickor i den glänsande rustningen, och nyckeln var försvunnen! Kvar finns just nu bara en tomhet som är lika påträngande som en migränattack under en rockkonsert. En tomhet som genast måste fyllas ut för att inte helt utarma drömmen som fortfarande kan uppnås..
Det är inte svårt att känna sympati med de värsta av alla motståndare i stunder som dessa. Vi må "hata" varandra under kampen på isen men efteråt ändå inse att vi alla är fångar av samma passion, samma dröm, och därmed även visa varandra respekt och uppskattning i lämpliga doser.
Så därför alla Leksingar - just nu lider jag med er alla - men det innebär inte att jag automatiskt önskar er framgång! Någon måtta får det allt vara på broderligheten:)
- Väl mött i allsvenskan nästa säsong!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar