En skopa - hat!
Vad kan man skriva en dag som denna mitt i OS-yran? Allas vår Björn Ferry har skjutit sig in i våra hjärtan och man gläds verkligen över denna framgång. I en sport som skidskytte är varje framgång summan av de små marginalerna. Finns det något annat idrottsutövande som är så brutalt spännande att följa som - skidskytte! Kan knappast tänka mig det..
För övrigt inser jag att det finns de som verkligen tycker illa om saker. Ibland kan jag visa respekt för att man har en avog inställning till saker här i livet ty detta är ett mänskligt drag. Man kan till exempel tycka väldigt illa om spenat, att trampa i en nylagd hundblajja, eller vara uppriktigt less på vissa sportkommentatorer. Men att utsträcka sitt ogillande till rent hat - är för mig helt ofattbart!
Hur ofta hör man inte barn utrycka sitt "hat" mot grönsaker, läxor, skolan, håltimmar, försenade bussar, dammsugare, eller krav från vuxenvärlden att "ta ansvar" och städa sitt rum - typ! Men i ett barns medvetande är begreppet "hat" något flyktigt och ogripbart som lika snabbt kan vändas till gillande och i dess förlängning respekt och full acceptans. Man upptäcker att skolan faktiskt är rätt bra, att grönsaker är nyttiga, samt att det finns ett egenvärde att lära sig ta ansvar...
Med andra ord anser jag barn ursäktade när de torgför sitt hat - ty de begriper inte hatets egentliga innebörd!
Då är det betydligt mer beklämmande att vuxna människor kan hysa ett sådant ogillande mot saker och ting att det måste framställas som ett - hat! Att hata är en svår konst. För att hata måste man ständigt tillföra ny näring. Om inte så riskerar hatet att tyna ut och självdö. Detta till skillnad mot kärlek som oftast växer sig starkare av sin egen kraft. Kärleken när sig själv. Hatet måste ständigt underhållas, odlas, torgföras, för att inte duka under...
Ett exempel på detta oresonliga sätt att ta sig andra människors självklara rätt till åsikter är att läsa kommentatorsfälten på artiklar publicerade på Svenska Fans. Beklämmande är bara förnamnet! Så mycket ovilja till samförstånd till den idrott man älskar så högt. Sedan en tid tillbaka har jag personligen gett upp alla försök till att skriva inlägg till dessa artiklar. Det är inte ens roande att läsa! Bara sorgligt...
Tyvärr har denna farsot spridit sig allt mer runt om på våra forum. En majoritet av de inlägg som skrivs handlar mer om "hatet" mot andra lag, samt dess anhängare, än kärleken till det egna laget! Det tycker jag personligen är att elda för kråkorna! Varför inte lägga den energin på att skapa en god stämning för de likasinnade som besöker respektive forum! Kanske dags för Svenska Fans att skapa ett alternativt forum:
- Forumet för oss som älskar att hata!
- Jag kan garantera att min närvaro skulle lysa med sin frånvaro på ett sådant forum....
Olle, ett mycket välformulerat blogginlägg. Hat gentemot andra tenderar att öka lavinartat. Ditt exempel från SvenskaFans (SF) understryker bara den tesen. Jag, i egenskap av SSK:are, levererar krönikor till Södertäljes sida. Inte sällan kommer det kommentarer som inte har med ämnet att göra utan bara ett hat mot SSK som sådant.
SvaraRaderaNu är jag tillräckligt gammal för att egentligen inte bry mig, men jag funderar ändå på att det knappast är begåvningsreserven som sitter och surfar på sidan dagarna i ända. De hatiska kommentarerna tar över allt mer.
Bra att du belyser detta.
Visdomsord. En fullträff och inte bara av Ferry!
SvaraRaderaNy blogg som jag kommer följa. Hittade hit via Kent!
Helt rätt tänkt GurkOlle.
SvaraRaderaHelt rätt GurkOlle AIKarna är specialister på att kalla folk för bondjävlar och hota med stryk om man visar sig på hovet i en Växjötröja
SvaraRaderaHelt rätt GurkOlle. Rent hat är en destruktiv kraft. Den äter och förtär den glädje som i stället borde finnas. Jag hatar inget lag, hatar inget överhuvud taget. Däremot gillar jag inte all mat och alla lag, men jag ska göra ett försök att hålla det för mig själv och hellre visa en positiv attityd än en oförsonlig. Däremot kommer jag att även fortsättningsvis ifrågasätta spelare, tränare och ledning, på gott och ont, i vår egen klubb.
SvaraRaderaMvh Gurk-ali
jag har funderat kring det här med hat. Bra att du tog upp det först och främst. Min egen åsikt i frågan är kanske tvärt mot alla andras kommentarer här inne. Det behöver inte finnas något destruktivt i hat. Hat kan tvärt om vara något väldigt vackert, något som manifesterar våra inneboende starka känslor för våran egen klubb.
SvaraRaderaHat kan vara uppfriskande och barriärbrytande i grupp och skapar på det sättet starkare band i de egna leden mot en gemensam fiende. Jag vet, det här kan låta lite scary för er men det behöver inte vara så jävla brutalt.
Att spela allan-ballan på internet är inte hat enligt mig. Det är feghet. Alla kommentarer som "ni suger balle" är inte hat. Hat är så mycket mer. Hat grundar sig i en stark kärlek till det egna laget. En känsla som gör att varje lag, regel eller byråkrat som har den minsta chans att förstöra för oss blir till en vass måltavla. Hat kan vara ett försvar, men också ett sätt att visa för gästande lag och dess supportrar att dessa inte är välkomna.
Kärlek och hat går hand i hand. Den som älskar något väldigt starkt, hatar också den/det som kan hota det vi älskar. Vi kan hitta många liknelser till det resonemanget. Huvudsaken är att ni inser vad kärlek och hat verkligen betyder och att internethatet inte är en del utav det som hängivna och trogna supportrar sysslar med. Internettjafs är för fjortisar.
Varför inte byta ut hat mot - passion!
SvaraRadera