Det var med viss nyfikenhet jag tog mig till ABB Arena denna kväll. Hur skulle Gulsvart agera denna gång? Vilken kostym var aktuell? Senaste hemma mot KHK kom laget ut starkt, tog tag i taktpinnen, och lät egentligen aldrig motståndarna få utrymme till att hota. I dagens match mot Malmö upprepades scenariot. Gulsvart kom ut tufft, rejält, och satte genast enorm press på Malmö. Det resulterade i tre - baklängesmål!
0-1 tillkom efter en längre press i Malmös zon. Pucken spelades ut i mittzon där en ensam Henrik Hetta tog tag i trissan och helt enkelt sprintande ifrån allt och alla för att på något sätt trycka in pucken vid Fransson första stolpe. Andreas Frisk förmådde inte trycka bort motståndaren som fick komma in aningen lättvindigt på mål. Ett snyggt mål, visserligen, men minst sagt snöpligt.
Gulsvart lät sig inte nedslås utan satte full fart framåt och då kom självklart:
0-2 i form av ett generöst puckdräll av Jeremy Williams i egen zon. Nicklas Jadeland fick därmed fri entré mot Fransson och gjorde inget misstag!
Men, Gulsvart gav inte upp. In med pucken i Malmös zon igen och tryck och chanser skapades. När man trodde vi skulle få till en reducering kom:
0-3 i röven! Denna gång var det Tomas Mitell som förlorade en sargduell i vid offensiva blå och Henrik Hetta stormade ensam mot Fransson(för tredje gången) och hängde elegant in pucken via en backhand!
En skaplig utdelning för motståndarlaget. En utdelning som inte stod i paritet med spel och målchanser. Jonas Fransson ställdes fyra gånger ensam mot anstormande Malmöspelare. Just det. Malmö hade en ytterligare chans att göra mål, via friläge, men lyckligtvis kunde Fransson avvärja den gången.
Inför andra perioden var det många gamnackar på läktaren. Och visst kändes det aningen motigt. Speciellt med tanke på att vi själva normalt snittar två mål per match. Nu skulle laget tvingas göra minst tre för att få poäng. En närmast hopplös uppgift statistiskt sett. Själv försökte jag se något positivt i det tillfälliga mörker som rådde. Nu fick laget chansen att visa om de var fågel eller fisk. Lagets agerande resten av matchen skulle visa om det fanns tillräckligt med jävlar anamma, vinnarskallar, tjurighet, kampvilja och lagmoral för att vända på steken. Skräckscenariot hade varit att få se ett gäng lealösa spelare åka omkring på isen utan egentligt mål och mening. Det var därför med stor spänning jag inväntade den andra perioden.
Pang, pang! sa det bara, så hade vi gjort två mål!
1-3 backskott av Thomas Mitell
2-3 backskott av Rasmus Bengtsson
Det tog 43 sekunder att göra två mål!
Under den andra periodens första tio minuter var Malmö nere i brygga och fick mest slå ifrån sig i ren panik. Gulsvart tryckte på och sökte en kvittering. Man gjorde det på ett bra och kontrollerat sätt. Inget tjurrusande utan med både tanke och viss finess.
Kvällens jubilar Andreas Lindh(500 matcher) var ytterst nära att kröna sin kväll med ett mäktigt skott, från blå, som tog i ribbans underkant. Det kanske hade varit för mycket av det goda om det lyckats! Under den senare delen av andra perioden kom Malmö tillbaka spelmässigt till viss del beroende på ett antal utvisningar på som gav dem chansen att spela fem mot fyra. Lyckligtvis kunde vi hålla undan och gå till pausvila med ett måls underläge.
Den tredje perioden startade med powerplay för Malmö. Skulle vi klara av att döda även denna utvisning. Inte blev det bättre då Andreas Lindh åkte på en slashing som innebar spel tre mot fem i femton sekunder. Vi klarade av tre mot fem och såg ut att klara av hela nästa utvisning men ett olyckligt byte gjorde att en Malmöspelare, Björn Svensson, kunde komma fri(naturligtvis) och mycket snyggt hänga in 2-4.
Där och då var jag beredd att ge upp. Som tur var hade inte laget samma tanke. Istället öste man på framåt och bara fem minuter senare small det bakom Pontus Sjögren i Malmös kasse när Thomas Mitell hittade rätt igen med ett skott. Nu var vi med igen. 3-4 och mycket tid kvar av matchen. Skulle vi verkligen kunna ta ikapp?
När det återstod knappt fyra minuter av period tre uppstod en rörig situation i området framför Malmös mål. Iblandad var Marcus Söderqvist. Han gjorde en "Elmander"! Från läktaren såg det ut som en klar filmning som belönades med en Malmöutvisning. Med tanke på domarens bedömningsnivå under hela matchen så kändes det som någon form av gudomlig rättvisa att vi fick med oss domaren på båten, så att säga.
Hur det egentligen gick till vet jag inte exakt men plötsligt gjorde Luca Caputi 4-4 och hela hallen vrålade ut sin glädje. Ett skott mot mål, en tappad puck av målvakten, och plötsligt kunde Caputi defilera in trissan i ett tomt mål! Så otroligt skönt och så otroligt rättvist, tycker jag med mina enögda glasögon på. Pontus Sjögren gjorde ett tafatt försök att påtala för domaren att "någon minsann slog pucken ut ur hans plockhandske" men domaren valde att inte svälja den lögnen.
I sudden var Malmö lite hetare utan att få till något avgörande mål.
Som vanligt, får man säga, såg man därför fram mot ett straffavgörande med stor tillförsikt. Inte heller denna gång blev man besviken. Visserligen missade Luca Caputi sin straff men Tony Romano och Jeremy Williams hängde sina mycket snyggt. Att sedan Jonas Fransson tog två straffar bidrog till att vi kunde avgå med seger och inkassera två mycket trevliga poäng.
Hur ska man då summera denna insats? Själv värderar jag denna seger mer än alla andra segrar denna säsong. Anledningen till det är att idag visade laget en vilja, ett kunnande, och en lagmoral som bådar mycket gott. Dagens vändning kommer alla spelare i laget kunna ta med sig inför det fortsatta matchandet. Nu vet de att de kan. De vet att de kan vända en match även om det står ett mycket bra lag på andra sidan. En insikt som kan komma att bli oerhört värdefull.
Malmö var bra idag. Detta trots att de saknade lite folk. Speciellt backar. Men forwards har de och många av dem är riktigt bra. I mina ögon är Malmö det lag som visat upp bäst spel i ABB Arena denna säsong av alla motståndare. Deras powerplay är ruskigt bra även om de bara lyckades göra mål på ett av fyra försök. En spelare som jag verkligen gillar i Malmö är deras import Joey Tenute. En liten lirare med ett enormt stort spel. Otroligt skicklig med puck och klubba. Precis en sådan center som vi skulle behövt! Tänk er honom mellan Caputi och Williams! Oj-oj-oj, det hade varit godis!
Inför match varnade jag för några spelare i Malmö. Två av dem var Björn Svensson och Henrik Hetta. Det gjorde tre mål. Varningen var därmed befogad, typ!
- Kul att Thomas Mitell börjar göra mål!
- Kul att se hur Mattias Brommé far fram över isen!
- Kul att Rasmus Bengtsson fick göra mål!
Västerås – Malmö 5-4 efter straffar (0-3, 2-0, 2-1, 0-0, 1-0)
0-1 05.49 Henrik Hetta (Olsson, Ericsson)
0-2 12.56 Nicklas Jadeland
0-3 14.34 Henrik Hetta
1-3 20.20 Thomas Mitell (Caputi, Williams)
2-3 20.43 Rasmus Bengtsson (Frisk, Romano)
2-4 42.49 Björn Svensson (Tenute, Viksten)
3-4 47.23 Thomas Mitell (Helmersson)
4-4 56.54 Luca Caputi
5-4 65.00 Jeremy Williams på straff.
Publik: 3423
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar