1-3-1, eller, vi vickar på rumpan-spel!

1-3-1

Över tid denna säsong har jag försökt förstå mig på vilken spelmodell som våra nuvarande tränare eftersträvar. Redan när C Olsson tillträdde hörde jag från olika håll att han var en tränare med "försiktighet" som ledstjärna. Tanken är att ett väl sammanhållet lag ute på isen skapar möjligheter. Ett lag som backar av, täcker isytor, slösar inte energi när motståndare har puck. Det är när man vinner puck som påslaget ska komma. Då kör man. Full fart. 

Tanken är nog god men genomförandet svårare. Min upplevelse är att våra motståndare ständigt har mer fart under rören. Även då de tappar puck hinner de väldigt enkelt ställa om till försvar. Anledningen är enkel. De tar med sig farten från offensiven till det defensiva arbetet. 

När vi väl vinner puck startar vi från närmast stillastående. Det förstår vem som helst att det inte är optimalt. Hur ofta tvingas inte vi anfalla mot samlat försvar? Min upplevelse är att vi i nio fall av tio möter ett väl samlat försvar när vi väl fått ordning på puck och klubba för egen offensiv. 

Vi är med andra ord ett lag som inte sätter press, någonstans, ute på isen. Jo, fel av mig. När vi väl får panik och matchen är på väg att rinna oss ur händerna, då börjar vi spela med mer fart och mer presspel. Det intressanta är att då, och först då, börjar vi ta oss in i matcherna! 

Ett vanligt scenario denna säsong:

- Matchen startar. Vi åker runt och tar det lite lugnt. Spelar avvaktande. Kollar in lite hur våra motståndare spelar. Känner av läget. Plötsligt ligger vi under med 0-1 eller 0-2. Nu blir goda råd dyra. Vad göra? Jo, tycks spelarna tänka, vi skiter i taktiken och bara kör! Och se på fan! Vi kan spela offensiv hockey och skapa rejält tryck. Vi kan skapa chanser, vi kan göra mål!

Naturligtvis kan jag ha helt fel i mina tankebanor men jag redovisar bara hur jag upplever det. Utifrån dessa mina tankar kommer som ett brev på posten en liten reflektion: 

- Har C Olsson en plan B? 

Vad jag menar är helt enkelt om C Olsson envist vill hålla fast vid sin spelmodell, eller, om han i det läge laget befinner sig har förmågan att sadla om. Är han principfast, tjurig, introvert och håller fast vid sin egen förträfflighet, eller, kan han ödmjukt ta till sig intryck och tankar från sin omgivning? Är han beredd att lyssna på goda råd, helt enkelt? Råd som kan komma från spelare i truppen. Eller från våra sportchefer. Tja, inte vet jag!

En sak vet jag med bestämdhet: - Efter 26 omgångar har inte C Olsson bevisat sin förträfflighet med hänvisning till lagets tabellplacering.

Lägg väl märke till att jag i detta inlägg inte kommer med ursäkter om att "vi har haft många skador" etc. Det är något som alla lag drabbas av, hela tiden!