Kris, eller inte, kris?

Funderingar..

Det blåser kalla vindar just nu. Inte alldeles onormalt med tanke på årstiden. Dock har dessa vindar nu även dragit in över föreningen, dess supportar, sponsorer, och lagt lite sordin på de förhoppningar om sportslig framgång som fanns till denna säsong. 

Gulsvart har som lag, kollektiv, inte levererat som förväntat. Som en naturlig följd av detta söks nu orsak. Vad är det som är fel? Varför får inte tillsatta tränare ut mer ur det spelarmaterial som de har till sitt förfogande? Ett spelarmaterial som på pappret lovar mycket mer än det som presterats. 

Det vi nog alla kan enas om, oavsett vilken lösning vi föredrar på problematiken, är att det spel som Gulsvart presterat fram till nu varit väldigt ojämnt. Stundtals riktigt dåligt. Detta oavsett om vi vunnit eller förlorat. Om jag ska vara riktigt ärlig anser jag att laget endast genomfört en handfull matcher denna säsong med betyget "väl godkänt". Därutöver finns en handfull matcher som jag bedömer som "godkända". Sett till de totalt 35 matcher vi spelat denna säsong handlar det om 10-15 matcher där laget presterat på "godkänd" till "väl godkänd". 

Ett problem som jag belyst av och till i mina inlägg är avsaknaden av det kollektiva spelet. Allt som oftast är det enskilda spelares prestationer som burit frukt i form av poäng och segrar. Allt för sällan har man sett "maskinen Gulsvart" denna säsong. Spelet har helt enkelt inte satt sig ordentligt trots 35 omgångar.

Innan jag går vidare är det viktigt att vi i vår "analys" tar med de faktiska förhållanden som varit i form av skador på olika spelare. Det började tidigt med att Johan Jonsson skadade sig i den sista matchen(Leksand) innan seriespelet startade. En tuff långtidsskada på en tänkt bärande spelare i defensiven. Sedan rullade det på med skador i parti och minut på våra backar. När väl alla backar började friskna till kom utslagningen av våra centrar! Fredrik Johansson, Eddie Davidsson, och Niklas Lihagen. 

- Inget lag går opåverkat igenom en sådan skadesituation! 

Pga denna skadehistorik tvingades naturligtvis Martin Filander ständigt hitta nya lösningar på laguppställning från match till match. En inte helt lätt uppgift. Glöm inte heller bort att det under resans gång värvades in tre(3) nya backar som plötsligt skulle hitta sina roller. Juha Uotila, Jakub Cutta samt Maksim Matushkin. Inte nog med detta! Vår sportchef fyllde även på med två forwards under resans gång. Nick Sorkin och Ville Korhonen har tillkommit.

- Som synes har truppen förändrats en hel del från det lag som gick på is under försäsong. Förändringar som tränarna fått hantera efter bästa förmåga. 

Hur mycket man kan lasta ansvariga tränarna med tanke på ovanstående? Borde de lyckats bättre trots skador på flera nyckelspelare? Är de ansvariga för att nytillkomna spelare inte tillfört som det var tänkt? Handlar det helt enkelt om att våra nuvarande tränare inte har kompetensen, överhuvudtaget, att leda ett lag på A-lagsnivå i Hockeyallsvenskan? Kan det vara så att de spelare som rekryterats helt enkelt varit felscoutade och nu sitter tränarna med dessa i sina knän? 

Som supporter är det lättast att utgå ifrån svart eller vitt. Bra eller dåligt. Om man byter tränare, då blir allt bättre, Svart mot vitt. Sparka spelare, värva nytt. Svart mot vitt. Det är  egendomligt att vi så ofta låter oss ledas av reptilhjärnan istället för lite med bondförnuft. Supportrar är ofta mer benägna att vädra blod än att se till helheten, komplexiteten, med problematiken. 

- Jag har den största respekt för alla som tycker till om Gulsvart. Det kan inte nog poängteras. Men innan vi låter bilan falla, sparkar högt och lågt, är det på sin plats med lite fakta i målet, så att säga.

Som ett exempel på detta med komplexiteten så är det minst sagt oerhört viktigt hur föreningen agerar när det blåser snålt. När trovärdigheten börjar gå förlorad mot supportrar, publik, sponsorer så måste det ageras. Oavsett vilken väg föreningen har för avsikt att välja framledes måste de nu på alla sätt försöka återskapa det förtroende man är satta att förvalta. Att göra en "struts" när det blåser snålt är inget som tilltalar varken sponsorer eller publik. Ett sätt kan vara att erkänna sakers tillstånd. Säga att "detta liknar skit" men "vi ska fan i min låda" få ordning på detta! Man kan göra detta utan att skuldbelägga någon. Det går alldeles utmärkt. Men då måste alla inblandade även erkänna att det begåtts misstag, att felbedömningar gjorts, etc. Uttrycket "ärlighet varar längst" ska inte underskattas.

- Ett tydligt uttalande från tex vår klubbchef/sportchef kan innebära att de 400 personer som inte tänkt gå på nästa match tänker om! 

För att ytterligare påvisa komplexiteten i denna soppa visar jag denna bild:

Vi ligger på fjärde plats i tabellen! Fjärdeplats! Hur dåligt är det, egentligen? Jämför gärna med det tänkta topplaget Björklöven som nu huserar på plats tolv! Minns även AIK:s och SSK:s undermåliga prestationer förra säsongen som resulterade i kvalspel för att behålla sin plats i Hockeyallsvenskan. Ett kvalspel som dessutom innebar att anrika SSK nu spelar i division ett. 

Sannolikheten för att vi, på ett eller annat sätt, spelar någon form av kvalspel(SHL) till våren är fortfarande hög. Väldigt hög, till och med. Det kan till och med bli så att vi får spela direkt avgörande utslagsmatcher mot ett SHL-lag! Sug på den! 

Man kan med andra ord konstatera att vi, Gulsvart, gjort en förhållandevis dålig insats spelmässigt fram till omgång 35. Men, vi har fortfarande chansen att få ordning på grejerna och vara riktigt på topp när det väl vankas playoff! Är det inte alldeles fantastiskt, egentligen?

Vad krävs då för att laget ska få fart på spelet för att vara med och utmana fram på vårkanten. Finns förutsättningar i rådande organisation för att fixa biffen? Och, då står vi där jag började med detta inlägg. Tränarfrågan. Har våra nuvarande tränare förmågan att få ordning på laget, spelet, innan det är dags för säsongsavslutningen? Ett steg i rätt riktning vore om föreningen klargjorde, snarast, hur de ser på detta. Har de fortsatt förtroende för sina tränare, bra, säg det då. Då vet alla vad som gäller, Spelare, supportrar, publik, sponsorer, får förhålla sig till detta. Framför allt skulle ett sådan uttalande skapa arbetsro för alla inblandade parter. 

- Sedan återstår bara att bevisa för publik, supportrar, sponsorer, att man faktiskt klarar av att förvalta sitt uppdrag på bästa sätt. Enklaste sättet är att börja vinna matcher, igen. 

Det om detta....