Jämmerdalen...

- Vad tycker du om vårt spel?

Så har det gått några dagar sedan förlusten borta mot Almtuna i Uppsala. Det blev ingen positiv uppföljning efter segern hemma mot Asplöven. Det blev snarare dess motsats. Insatsen mot Almtuna kan kanske beskrivas lite olika men i huvudsak var den inte tillräcklig. Sanningen är att vi mest fick försvara oss. I dryga tre perioder. Nu är inte detta något nytt då det gäller mitt lag. De senaste säsongerna har laget till allra största del byggt sin sportsliga framgång på ett genuint och stabilt försvar. Med andra ord är det inte alls av ondo att kunna försvara sig. Många hävdar bestämt att alla bra lag byggs upp av en bra defensiv. Offensivt kommer det alltid erbjudas chanser. Det gäller bara att ha tålamod.

Denna säsong är dock inte som andra säsonger, tydligen. Till denna säsong sviktar det som varit vår största styrka de senaste säsongerna. Ja, just det, defensiven. Hur ska man annars tolka att vi på fyra matcher redan släppt in elva(11) mål bakåt. Visserligen finns det andra lag som varit än sämre i sin defensiv med det är en klen tröst. Nu kanske någon hävdar att elva insläppta inte är så farligt! Nä, det kanske det inte är, men, om vi under samma tid endast lyckas göra fem(5) mål framåt går inte ekvationen ihop, alls.

Det blir därmed lite hönan eller ägget, över det hela. Är problemet defensiven(insläppta mål) eller offensiven(för lite mål gjorda)? Jag trodde i min oerhörda enfald att årets spelartrupp skulle borga för en mer offensiv ishockey(mer mål framåt). Detta kanske på bekostnad av ett helt vattentätt försvar. Jag såg framför mig att vi denna säsong skulle vinna matcher med 5-3 istället för tidigare säsongers 2-1 vinster. Man kan alltså släppa till fler mål bakåt så länge man alltid gör fler framåt, typ. Då går ekvationen ihop i alla fall.

Som sagt. Vad är problemet? Har vi en undermålig backbesättning som inte klarar av att stå emot? På den frågan vill jag svara "nej". Vi har inte en så dåliga backar att jag kan peka ut dessa som orsaken till vår knappa inledning av seriespelet. 

Har vi för dåliga forwards för att skapa ett bra offensivt spel? Svaret även på den frågan blir naturligtvis "nej"! I laget finns tillräckligt med potential för att spela offensivt mot vilket annat lag som helst i denna serie.

I matchen mot Almtuna grämde jag mig över att laget, spelarna, inte kunde bestämma sig. Jag fick känslan av att det rådde en viss disharmoni i spelplanen. Vi valde(!) att inte checka högt. Vi valde att ställa upp i mittzon. Vi gav Almtuna möjlighet att väldigt bekvämt sätta upp sitt spel, via sina backar, med hög fart. Vi lät Almtunas forwards komma med fart genom mittzon. Vi tillät Almtunas forwards komma med hög fart mot våra backar. Vi tillät det mesta, helt enkelt. Vi fick inte stopp på Almtunas enkla raka spel från back till forward. Vi fick inte stopp på Almtunas enkla raka spela mot vårt eget mål. Som jag upplevde det var det vår egen obefintliga fart som gav Almtuna oceaner av is att åka på, och som de åkte! 

- Det ska fan spela back när motståndarna hela tiden får komma med högsta fart över egen blålinje!

Då ställer man sig naturligtvis frågan: - Varför kunde inte vi möta Almtunas fart med egen fart? 

Nu är detta min egen subjektiva bedömning och andra må tycka annorlunda. Men jag var besviken över vår "matchplan". Besviken över att vi under de två första perioderna inte hittade ett sätt att få stopp på Almtunas fart och därmed frejdiga spel. Faktum är att det var först under tredje periodens sista del som vi själva började använda denna fart till att sätta lite tryck framåt. Å andra sidan hade då Almtuna börjat backa av och spela på resultatet. 

Efter att ha bevittnat våra första fyra matcher har jag själv väldigt svårt att analysera vårt spel. Vår spelplan. Vårt grundspel. Ärligt talat vet jag varken in eller ut. Vad är lagets "gameplan"? Ska vi vara "jobbiga att möta" genom stenhård skridskoåkning a lá Mats Waltin, ska vi vara grymt täta och "äckligt disciplinerade" a la Fagervall, eller ska vi vara ett lag som med eget spel går ut och för matcher oavsett motstånd? Om svar anhålles...

Almtuna vann mot oss med 2-0 och deras seger var både ohotad och odiskutabel. Att förlora matcher tillhör spelets regler. Det kan jag som supporter ta, även om det alltid svider. Vad jag däremot har svårare med, som supporter, är när jag inte ser de förväntade linjerna i spelet. Spelar vi vårt spel, gör vårt bästa, men ändå förlorar, då finns intet att klaga på. Då har vi för dagen mött en starkare motståndare. Förlorar vi däremot våra matcher och jag upplever att vi inte på långa vägar får ut den potential som finns i spelartruppen, då känns det kymigare..

Den stora frågan jag ställer mig just nu, här och nu, blir därför: - Varför får vi inte ut mer av vår potential?

Bloggen vill inte på något sätt måla fan på väggen men det vore trevligt med en rejäl uppryckning, på alla plan, för laget. Det har bara gått fyra omgångar och det finns ännu gott om tid att reparera denna veka start på seriespelet. Som vanligt anser jag det helt meningslöst att försöka skuldbelägga enskilda spelare. Det är laget, kollektivet, som delar på ansvaret. I det kollektivet räknas självklart in våra tre tränare. 

Att ropa på förstärkningar eller att någon ska "avgå" är inte den lösning som ligger närmast till hands. Det är mycket enklare om alla spelare börjar göra det jag vet att de kan. Då vore mycket vunnet:)

Lite statistik Västerås:

Skotteffektivitet: Rank 14 (av 14 lag)

Räddningsprocent: Rank 7  (av 14 lag)

Skytteligan: Ingen spelare i topp 25!

Powerplay: Rank 11  (av 14 lag)

Boxplay: Rank 10  (av 14 lag)

Tekningar: Rank 10  (av 14 lag)

- Just nu är det inte så konstigt att vi har den placering i tabellen som vi har!

På återseende...