En boll, en dröm, och en Boquist

VIK Hockey behöver en Boquist

Mer än så behövdes inte för att Västerås skulle begåvas med ett nytt lag i högsta serien - elitserien. En boll, en dröm och en Boquist var receptet. Imponerande! Det började med en sammanslagning mellan två lokala lag, båda på dekis, Irsta handboll och Västerås handboll. Ett nytt lag, IrstaVästerås, såg dagens ljus och gick genast och vann sin serie i division ett, och därmed avancemang till allsvenskan. Nöjde man sig med det? Icke. Året efter, andra säsongen som nybildad klubb, överraskade man alla, inklusive sig själva, och tog sig fram till kvalseriespel för ES! 

Men nu skulle väl ända bubblan spricka. Nu skulle man gå in i väggen, tappa orken, åka på däng, få på skallen, och bli applåderade för en fantastisk säsong som inte "räckte ända fram". Sedan en ny säsong i allsvenskan, och en ny, och en till, och ännu en säsong. Precis som hockeylaget i staden. Vare framme, nästan vid målet, för att vika ned sig. År efter år. Säsong efter säsong. Men, icke detta lag!

Istället gick man in i kvalspelet mot ES med högburet huvud och sa sig själva att "visst kan det gå" bara alla gör sitt bästa, maxar, toppar formen, spelar sitt livs handboll. Då kan det gå. Och som det gick! Fyra raka vinster mot celebert motstånd. Pang, pang, pang, och pang! Inget tjafs. Inget snack. Bara in på planen och dunka in lägen som uppstod. När åtta omgångar, av tio, var spelade var saken biff, klar, färdig. Anförda av en(1) spelande tränare i form av Martin Boquist hade man gjort det osannolika. Från nybildandet, med uppstart i division ett, raka vägen till Elitserien på två säsonger!

Man bugar, tar av sig hatten, och saluterar denna idrottsliga bragd. Så ska det fan i mig se ut....