Visar inlägg med etikett Nick Angell. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nick Angell. Visa alla inlägg

13 november 2014

Vinst senast och ny match..

Ibland saknar jag vissa spelare..


Det var då för väl att våra spelare tog sig i den berömda kragen och snodde med sig alla poäng i bortamatchen mot Karlskrona. Då jag inte såg matchen själv har jag väldigt svårt att kommentera spelares olika insatser men vad jag förstått spelade Jonas Fransson bra när det som mest behövdes. Tänker då främst under den anstormning som KHK utsatte oss för under stora delar av den första perioden. Precis så vill jag ha det. En stabil målvakt som håller laget kvar när det stormar som mest. Att sedan Mikael Fryklund passade på att ge laget ledningen var på något sätt ett kvitto på tesen att bra målvaktsspel är halva laget, typ! Kul som bara den att Fryklund fick sätta en balja. För just mål och poäng är det som saknats i hans spel som i övrigt varit på en bra nivå. Att han dessutom fick sätta målet fram till 2-0 för Gulsvart gör inte saken sämre. Förhoppningsvis kommer han nu in i en mer producerande zon även kommande matcher. Vore minst sagt välbehövligt!

- Får även Broc Montpetit lite bättre utdelning på alla lägen och chanser han skapar, då jävlars!

En sak som oroade lite inför matchen mot KHK var rockaden som gjordes i backparen. Johan Jonsson fick nu spela ihop med Per Helmersson istället för tidigare Jonas Emmerdahl. Hur det gick? Jo, tack! Det gick alldeles utmärkt. Visserligen var den gode Johan inblandad i en situation som resulterade i att KHK kunde reducera till 1-2 men i allt övrigt fungerade samarbetet bra mellan dessa backar. Ur mitt lilla grodperspektiv tycker jag att Johan Jonsson får alldeles för credit för sitt spel. Väldigt sällan några stora misstag. Väldigt ofta stabilt spel. En spelare som gör sitt i det tysta och sällan får rubriker trots att det just är spelare av Johans dignitet som borgar för att ett lag hållet en bra lägstanivå!

Jämför man med Nick Angell så är denne en back som förväntas ta initiativ och agera med risk för misstag. Nick Angell löser denna sin uppgift  på ett utmärkt sätt. Inte tu tal om det. Vad jag vill lyfta fram är att det behövs spelare med olika karaktär, förmågor och skills för att lagbygget ska anses komplett. Nick Angell och Johan Jonsson är exempel på detta. 

- Kul även att Robin Jacobsson tycks kommit in bättre i spelet. Där finns säkert mer att hämta när han väl kommer in i matchspelet till 100%. 

När jag lyssnat på supportrar till KHK har jag fått uppfattningen att de inte på något sätt ansåg att vår seger var orättvis. Somliga av dem anser till och med att den var helt på sin plats då de bedömde att vi för dagen var det bättre laget. Det känns bra. 

Däremot ansåg de att vi såg tröga ut i spelet. Inte alls samma fart som andra "topplag" i serien. Det tyckte rent allmänt att vi inte hade någon vidare struktur i vårt spel utan att vår framgång mer berodde på enskilda spelares prestationer. Intressant, tycker jag. Jag tycker nämligen lite åt det hållet själv. Vi har många spelare som är väldigt skickliga men när det gäller det övergripande spelet så fattas det ännu en del. Det är enbart fragmentariskt som spelet kuggar i och flyter på. Den dagen vårt spel börjar fungera i fem mot fem över sextio minuter, då blir vi riktigt bra.

- Och när ska Mathias Bromé göra mål!

Till matchen mot KHK tillkom en ny spelare i form av Jan Urbas. Vad jag förstår fick han "lagom" med istid för att känna sig för i sin första match. Enligt de vittnesrapporter jag fått gjorde han en klart godkänd första insats. Av det jag förstått, utifrån mina kontakter, är det just den spelartyp som övriga spelare i laget väntat på. Något som de själva ansetts saknats. En tung, tuff, forward med känsla för raka vägen mot mål!

Till kvällens match mot BIK Karlskoga har jag nollställt mina förväntningar trots vinst senast. Poäng är bra, seger är bättre. BIK har vunnit sina senaste två matcher och har fått lite vind i sitt trasiga segel. Själv anser jag att BIK har långt kvar till den nivå de höll förra säsongen då de spelade som bäst. Inte ens i segermatchen på hemmaplan mot Mora(straffar) spelade de bra. Sanningen var att Mora länge styrde och ställde innan BIK plötsligt gjorde två snabba mål och kom in i matchen. En match som de sedan höll på att förlora då Mora vände på steken med några minuter kvar. Jag skulle vilja beskriva BIK:s formkurva som, labil! Varannandagsgäng, helt enkelt!


Men, tippa måste jag:
Västerås - BIK Karlskoga 4-3 (sudden) 

31 oktober 2014

Att "bära hundhuvudet"

"Ingen vill bära hunden!"


Efter gårdagens match mot Timrå flammade åter debatten upp huruvida en enskild spelare är tillräckligt bra för att få representera Gulsvart. Det handlar förstås om försvarsgiganten Per Helmersson. En spelare som under sin tid i Västerås fått ta emot en hel del kritik för sitt agerande under matcherna. 

I dagens VLT belönades han med ett lågt omdöme samt pekades ut för att vara en spelare som måste minimera sina misstag. På sociala medier idag fortsätter ifrågasättandet. Innan jag går vidare i min text vill jag bara lyfta fram innebörden av inläggets rubrik "Att bära hundhuvudet". Förklaring är som följer:

"- Upprinnelsen till detta talesätt är att söka i en av medeltidens laga bruk och sedvanor, till följe varav män av adelsståndet, som hade begått något svårare brott, måste, före straffets undergående, bära en hund till nästa grevskap, distrikt, härad, då likväl, i vissa fall, en annan fick göra det i deras ställe."

Eller mer enkelt uttryckt:
ta skulden för annans förbrytelse
vara syndabock

Låt mig för jämförelsens skull få visa lite statistik för att understryka komplexiteten när en spelare ska bedömas för sina gärningar. Jag väljer då att jämföra statsen för Per Helmersson med en back som oftast hyllas för sitt spel, Nick Angell. Då ser det ut enligt följande:

Nick Angell:
Antal matcher: 15
Poäng: 9
Utvisningsminuter: 33
+/-: - 3

Per Helmersson:
Antal matcher: 18
Poäng: 1
Utvisningsminuter: 8
+/-: - 2


Nick Angell är en offensiv back, Per Helmersson en utpräglad defensiv. Nick spelar powerplay. Helmersson lirar boxplay. Vilken av ovanstående backar har lyckats bäst i sitt uppdrag? Den offensive eller den defensive? Tittar vi bara på +/- så framstår Helmersson som nyttigare än Angell! Men är det hela sanningen? När Nick blir utvisad får Helmersson gå in på isen och försökte hålla rent. I boxplay är sannolikheten väldigt stor att man åker på mål i baken. Detta påverkar visserligen inte +/- men antalet insläppta mål på kontot ökar i denna spelform.

Vad jag vill lyfta fram är att vi som åskådare måste försöka se helheten och inte bara fokusera på detaljer, enstaka spelares misstag. Många gånger försätts en spelare, gärna en back, i svårigheter pga att forwards tar felbeslut. Detta är något som många kritiker inte gärna vill ta till sig. Att en back hamnar fel kan bero på att forwards misslyckas i sitt styrspel, inte tar hemjobbet, etc. 

I den senaste matchen mot Timrå tycker jag både Nick och Per visade behovet av två helt olika typer av backar. Nick tog många fina offensiva beslut som bidrog till att vi kunde vinna matchen samtidigt som Helmersson hade flera mycket bra ingripanden i egen defensiv zon. Jing och Jang! Både spelartyperna behövs. Jing och Jang. Ibland blir det rätt, ibland fel, Jing och Jang!


För att förstärka, eller krångla till, så visar jag här stats en spelare till:

Dustin Johner:
Antal matcher: 17
Poäng: 14
Utvisningsminuter: 16
+/-: - 5
- Är Dustin så effektiv som vi kan kräva? Han har för sjuttons -5 i stats! AVGÅ!

Låt mig avsluta genom att beskriva hur målen kom till mot oss i matchen mot Timrå:

1-1 Spel i boxplay
- Timrå sätter upp spelet. Försöker ett genomspel genom vår box. Misslyckas. Våra forwards lyckas inte "kampa" bort en lös puck mitt i slottet. Pucken petas ut till Timråspelare som dunkar in den vid första stolpen, och Helmersson får naturligtvis skulden!

2-2 Snabb spelvändning
- Domaren underlåter sig att ta en utvisning på Timråspelare för boarding i offensiv zon. Spelet vänder. Våra forwards hamnar på efterkälken. Timrå stormar snabbt fram mot våra backar. Lyckas tråckla in 2-2. Inne på isen Angell och Fredriksson men Helmersson får naturligtvis skulden!

3-3 Snabb spelvändning.
- Timrås snabbskrinnare Emil Petterson får ta fart genom mittzon, förbi våra forwards(!) och storma mot våra backar. Ramlar, lyckas på ett märkligt sätt spela pucken vidare, och Johan Persson kan mycket turligt spela in pucken trots att han själv står bakom förlängda mållinjen, och Helmersson får naturligtvis skulden!

Med ovanstående exempel vill jag visa att det som händer i vår egen zon ofta är en konsekvens av något som hänt redan innan. Exempelvis kan forwards gå bort sig i forecheckingen eller slarva med hemjobbet. För den som inte vill se helheten är det naturligtvis så mycket enklare att då istället leta efter "den som ska bära hunden"....


I mina ögon är Per Helmersson en riktigt bra defensiv back. Han är placeringssäker, går sällan bort sig, och urstark runt eget mål. Han är däremot inte en back som ska briljera med läckra mackor på bladet till medspelare. När Per spelar "sitt spel" anser jag honom som ett otroligt viktig tillgång för vårt lagbygge...

Jing och Jang!

--------------

Rektioner från #twitter







19 oktober 2014

Nick Angell - tillbaka




Till matchen mot SSK får vi äntligen tillbaka Nick Angell på isen. En efterlängtad comeback för oss supportrar då vi i övrigt har ont om offensivt spelskickliga backar i laget. Då jag haft förmånen att träffa Nick så vet jag vilken härligt positiv inställning han har till det mesta. Jag skulle vilja beskriva honom som en otroligt glad och charmerande personlighet. På många sätt personifierar han vår egen bild av hur amerikanska idrottsmän är. En trevlig prick, helt enkelt, om uttrycket tillåts. 

Nu tänker jag dock titta lite bakåt och se på vilket sätt Nick Angell bidraget med sin spetskompetens för laget. Har hans intåg i truppen fått det utfall som vi förväntade oss?

Låt oss till en början titta på lite statistik:

Nick Angell
Spelade matcher: 11
Gjorde mål: 0
Assist: 5
Utv: 33
+/- : -4

Johan Jonsson
Spelade matcher: 10
Gjorde mål: 0
Assist: 2
Utv: 0
+/- : 2

Jonas Emmerdahl
Spelade matcher: 14
Gjorde mål: 1
Assist: 1
Utv: 12
+/- : 0

Hampus Larsson
Spelade matcher: 14
Gjorde mål: 0
Assist: 2
Utv: 4
+/- : 0

Per Helmersson
Spelade matcher: 14
Gjorde mål: 0
Assist: 1
Utv: 8
+/- : -3

Simon Fredriksson
Spelade matcher: 10
Gjorde mål: 0
Assist: 1
Utv: 10
+/- : -1

Jag nöjer mig med ovanstående backar för att försöka se hur respektive spelare faktiskt presterat. Marcus Söderkvist alternerar på flera positioner och får därför lämnas utanför denna gång.

Nu ska man inte dra allt för långtgående slutsatser av den statistik jag tagit fram. Många andra faktorer måste vägas in för att kunna skapa en helhetsbild av en spelares totala insats. Men, en fingervisning ger det, i alla fall.

Intressant i alla fall att den back som framstår som mest effektiv är Johan Jonsson. Det anmärkningsvärda med honom är att han ännu inte dragit på sig någon utvisning, som back? Det måste innebära något. Kan det vara så enkelt att han väljer att jobba mycket med fötterna? Han hinner därmed hela tiden komma i rätt position och behöver inte ta till fasthållningar eller andra otillåtna medel. Inte vet jag, men en stabil back är han, onekligen.

Överlag anser jag att våra backar fått alldeles för mycket "skit" för sina insatser. Ser man på deras statistik så framstår inte deras insatser som så bedrövliga som många vill göra gällande. Allt hänger ihop! När inte offensiven biter, när inte forechecking eller styrspel fungerar, då hamnar backar i trubbel. De hamnar ofta i ingenmansland. De hamnar ofta på tu man hand mot anstormande motståndare som kommer i snabba spelvändningar. Kort sagt anser jag att våra backar skött sig godkänt sett till de förutsättningar som varit de första fjorton omgångarna. Nu kan allt bara bli bättre..


Men nu åter till den spelare som detta inlägg skulle fokusera på, Nick Angell.

Nick är fantastisk spelskicklig och vågar göra saker med pucken. Det är bra. Mycket bra. Det som är mindre bra är när han tenderar att hålla i pucken lite för länge, ibland. Dessutom spelar han ofta med väldigt väldigt små marginaler. Frågan är om det ena är en förutsättning för det andra? Måste han spela på "sitt sätt" för att lyckas? På pluskontot har vi spelskickligheten. Utan tvekan. 

Man kan jämföra Nick med Conny Strömberg. Connys spel bygger på att leta ytor och passningsvägar som ingen annan ser. Han tar blixtsnabba beslut och ibland blir det fel. Väldigt fel. Då kommer en spelvändning som ett brev på posten. Men, om inte Conny vågar slå sina aviga och geniala passningar, då blir han plötsligt bara en spelare i mängden. Om inte Conny ges utrymme att misslyckas kommer han helt enkelt aldrig att lyckas. 

Det som, dessvärre, drar ned betyget på både Nick och Conny är, utvisningarna! Det är nu som jag börjar närma mig kärnan i min argumentation och det är, frustrationen. Ingen kan ha undgått att se att våra motståndare går rätt hårt åt Nick Angell. Han får en hel del fula smällar i närkamperna. Varför? Sanningen är nog så enkel att våra motståndare vet att de kan störa Nick´s spel genom att vara extra frän mot honom. Det är här jag upplever att Nick måste vara mer kylig även om det givetvis inte alltid är så lätt. 

Min önskan är att Nick spelar med lite mer fart i egen zon, släpper iväg pucken snabbare, och spelar med större marginaler. En förutsättning för detta är givetvis att våra forwards åker och rör sig rätt. 

När det gäller spelet i offensiv zon, powerplay, finns inte så mycket att säga. Där är Nick oftast briljant. Det enda jag saknar där är att han laddar på med lite mer skott!


Min summering och önskan om Nick´s spel:
Defensivt:
- Större marginaler i egen zon
- Snabbare uppspel
- Mer fart

Offensivt:
- Mer slagskott!

Allmänt:
- Mer kyla

Kommer Nick igång med sitt spel på samma sätt som han spelade i KHK förra säsongen blir det många högtidsstunder för oss supportrar.

-------------------

Uppdaterat:
PS! Har tagit bort ett stycke ur texten där jag påstod att +/- statistiken påverkas av spelet i boxplay. Detta var helt på tok. Rätt ska vara rätt. Det finns dock ett undantag. Det är när det laget med minst spelare på isen gör mål.

"Gjorda mål för ett lag som spelar med fler man på banan, i powerplay, räknas inte in i statistiken. Motsvarande räknas gjorda mål mot ett lag som är i numerärt underläge, boxplay, inte med. Gjorda mål för ett lag som är i numerärt underläge, ett så kallad "shorthanded"-mål, räknas dock med, liksom för spelare i laget som var numerärt fler" (Källa

5 maj 2014

En back...en back..och en suspensioar

Lämplig klädsel för trädgårdsarbete?


Så ramlade det in två fina nyförvärv inom loppet av ett dygn. Först Nick Angell sedan Johan Jonsson. Bra som bara den utropar Bloggen och fnittrar förnöjt framför skärmen. En offensiv och en defensiv klippa. Den som följer mig på #Twitter har säkert noterat att jag allt sedan kvalserien blev färdigspelad lobbat på alla möjliga sätt för att Johan Jonsson skulle värvas till Gulsvart. Jag går så långt i min aningslöshet att jag påstår det hade betydelse, inverkan, till slut. Kort sagt tror sig Bloggen, i all sin skröplighet, ha inverkat menligt i att Johan valde att representera Gulsvart. Det avgörande bidraget i denna min kampanj att locka Johan till oss var när jag lovade att klippa gräsmattan endast iförd ett suspensioar! Ett bevis för denna min tes är följande meddelanden jag idag fick från Johan via #Twitter:




Dessutom passade hans sambo på att påminna mig om det hela:



Då jag nu lär fullfölja mitt åtagande gäller det att raskt införskaffa sig ett suspensioar. Då dök plötsligt en räddare upp i nöden:



Med andra ord kan Bloggen plötsligt bli sponsrad av Skultuna Hockey för att genomföra uppdraget med att klippa gräsmattan iförd endast ett suspensioar. Och varför skulle denna förening vara intresserad av att vara mig behjälplig? Svaret är Johan Jonsson. Allt hänger ihop, nämligen! Han kommer ju från Skultuna, ursprungligen. Återigen, allt hänger ihop!

Men det är inte nog med det! Den som ska träna Skultuna nästa säsong är ingen mindre än den välmeriterade Thomas Sjögren. En gång assisterande tränare i VIK Hockey och som i sitt senaste tränaruppdrag ledde Visby/Roma. Thomas och jag är nämligen arbetskamrater! Återigen inser jag hur vackert alla bitar plötsligt faller på plats som i den vackraste symbios!

Thomas Sjögren, Johan Jonsson, Skultuna Hockey, GurkOlle, gräsmatta, suspensioar - allt hänger ihop. Nu är det bara upp till mig att slutföra hela denna process, denna lavin av händelser, som jag en gång satt igång. Dags för mig att klippa gräsmattan, helt enkelt!

För övrigt har jag en bror som bor i Skultuna....

Välkommen Johan Jonsson och självklart Nick Angell....


I morgondagens inlägg ska jag ge mig i kast med att kritiskt granska våra nya tränare....