6 augusti 2016

Tunn trupp....

"Äpplet"


Vår sportchef Andreas Appelgren har uttryckt viss oro över att vår trupp är lite tunn för tillfället. Speciellt med tanke på att vi redan nu har två spelare, Mylläri och Fish, som inte deltar på isträningar. Det påstås att ett hockeylag genomsnittligt har 3-4 spelare skadade, samtidigt, under en säsong. Nu innebär inte detta att "skadad spelare" ej kan medverka i en match. Under en lång säsong är det väldigt många spelare som drabbas av skador som förföljer. Skador som inte syns, som det inte pratas om, men som på olika sätt påverkar en spelares prestation negativt. 

Har man från början en tunnare trupp blir man naturligtvis känsligare för alla former av skador. Oavsett om det innebär att spelare får längre tids bortovaro eller om skadan "bara" drar ned spelarens prestation med några få procent.

Av ovan nämnda anledning är det naturligtvis finemang om det finns gott som spelare att välja och vraka bland när skadan är framme. Jämför gärna med riktigt stora lag i fotboll. Inte sällan har de minst två klasspelare till varje position att välja av. Två lag att ställa på benen. Inte så illa. Detta är en verklighet som vi själva naturligtvis bara kan drömma om. 

När man säger att spelare i en trupp är "lite slitna" innebär det inte bara mentalt utan även av allt från blåmärken till stukningar, sträckningar, överbelastningar, etc. Med en tunn trupp blir balansen mellan fysisk ansträngning och tid för återhämtning oerhört viktig. Trots allt ska samma gubbar in på isen nästa träning, nästa match, hela säsongen. 

Med en tunn trupp som behöver tid för återhämtning krävs även god balans i träningsupplägget. En delikat uppgift för alla inblandade. Alla spelare måste hinna bli återställda. Hela tiden. 

Det finns med andra ord flera olika hotbilder för en tunn trupp. Stor belastning, liten tid för återhämtning, borgar för än mer skador. Skadade spelare som inte kan delta ökar belastningen på de friska spelarna som därmed riskerar att bli skadade p.g.a överbelastning. Moment 22. 

Den stora frågan är då vilka möjligheter vi i dagsläget har för att bredda truppen? Vi får inte för en sekund glömma bort att vi för några månader sedan stod på randen till konkurs. I det stora hela får vi vara jävligt glada över att ha den trupp vi har samtidigt som vi självklart inte vill lyssna på det örat. 

Supportrar lever ofta i den förvissningen att det visst finns pengar till spelare. Någonstans. Om inte så måste väl någon kunna ställa upp med pengar. Något företag, eller privatperson. Varför inte Niklas Lidström? Han har ju en jävla massa pengar! Eller så kan man alltid starta en insamling! 

När det gäller det sistnämnda, insamling, känns det inte som det mest lukrativa. Gissar att väldigt många som redan bidragit med olika summor tycker att det är nog som det är. Givetvis kan jag ha fel men det är det intryck jag själv fått när jag pratat med en del supportrar. 

Min förhoppning är självklart att det öppnas möjligheter till att bredda vår trupp. En lite mer rutinerad back står högst på den listan. Sannolikt behöver vi få in en forward och en center ytterligare för att stå mer rustade för en lång säsong. Det sistnämnda, en center, är mer av att rejält önsketänkande från min sida. Vore dock guld att ha i truppen om/när skador slår till.

Konstaterar, angående detta med tunn trupp, att både AIK och BIK Karlskoga uttrycker samma farhågor som oss och det finns säker fler lag i ligan. Gemensam nämnare som bromsar är, ekonomi. 

En annan lösning kan vara att göra som norrmännen i skidåkning. Astmamedicin. Det tycks vara grejen. Lika effektivt som kylspray för dödligt skadade fotbollsspelare...

Det om detta...








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar