Örebro.....

Örebro har det tungt just nu!

Gåtan Örebro är ännu inte löst! Frågan är om någon kommer hitta svaret innan säsongen tar slut? Det var ju nu som det skulle ske. Efter tre säsonger i Hockeyallsvenskan varav de två senaste säsongerna slutat med spel i kvalserien, så har laget plötsligt fått akut stopp i maskineriet. Popplaget Örebro som charmade oss alla med sin frejdiga offensiv. Man öste in mål framåt i ungefär samma takt som man släppte till bakåt. Öppna spjäll och full fart in i kaklet var mottot. Publiken trivdes, sponsorer gladdes, föreningensledarna vädrade morgonluft, och motståndarna suckade. 

Till denna säsong valde tränarna, med Peter Andersson i spetsen, att bygga om laget för att anpassa det bättre till denna säsongs kvalserie. Istället för det traditionella offensiva spelet ville man hitta en spelform med mer kontroll. Stabilitet, var nog det man eftersträvade. Spelare fick gå och spelare värvades. Den stora förändringar i truppen, och den kanske mest kännbara, var att man nu fick klara sig utan passningsgeniet Conny Strömberg. Detta ingick dock i "den stora planen" då man ville bygga ett lag som var mer ramstarkt och inte så beroende av en enda spelare. Facit är dock dystert. Viktiga spelare som Henrik Löwdahl och Johan Wiklander finns i laget. Säsongerna 2010-11 och 2011-12 samlade Johan Wiklander ihop 49 poäng. Henrik Löwdahl fick ihop 41+47 på dessa två säsonger. Denna säsong har samme Löwdahl lyckats få ihop elva(11) poäng! Wiklander har haft bättre utdelning (25) och kan nog nå ungefär samma siffror som tidigare säsonger. Men att en spelare som Löwdahl inte längre producerar poäng är självklart bekymmersamt. Saknar han månne Connys passningar?

Av nytillskotten är det nog bara Patrik Yetman som levererat som förväntat. Innan skadan snittade han nästan exakt en poäng per match vilket måste anses som mer än godkänt. Patrik är en klasspelare som passar lagbygget Örebro perfekt.

Vår "gamle" Kalle Olsson värvades denna säsong till Närkingarna. En rekrytering som förvånade mig en smula. Vad ville man med den värvningen? I Linköping hade Kalle det rätt tungt och mäktade endast med sju(7) poäng på 58 matcher! Kalle fick oftast spela i en ren brunkarkedja och fick mycket förtroende i boxplay. Något som han klarade av väldigt bra. I Örebro har dock Kalle fått en helt annan roll och får stort förtroende av tränarna. Han har även lyckats samla ihop nitton(19) poäng på 30 omgångar vilket får ses som mycket bra. Hos oss var han inte direkt någon poängkung, om man säger så!

Ett stort problem, som jag ser det, är att Örebro inte hittar en riktigt bra målvakt. Denna säsong alternerar Ridderwall och Sandberg. Två rätt dugliga målvakter som borde kunna leva upp till kravbilden som finns. Men tyvärr, för Örebro, har ingen av dessa herrar kommit upp på tillräckligt hög nivå. De räddar inte laget när det krisar som mest.

Jämför gärna med oss själva som denna säsong stulit många matcher tack vare Lars Johanssons eminenta spel längst där bak. Skillnad det.

Själv har jag följt Örebro rätt många matcher denna säsong men har oerhört svårt att sätta fingret på var det felar. Med den trupp de har på pappret borde, eller ska, de vara med i toppen av tabellen. Men så är bevisligen inte fallet. Istället har man nu hamnat i ett riktigt prekärt läge. Plötsligt är man inblandad i kampen för att klara en plats till playoff! Vem hade trott det när serien drog igång!

Ska jag drista mig till en amatörmässig analys av Örebros problem så är det - attityd! Laget saknar helt enkelt lite jävlar anamma. De saknar lite "Boforsanda" i truppen. De skulle behöva några fler spelare som bara går in och pumpar, i byte efter byte, för att skapa lite tryck i grejerna. Det räcker inte med en Emil Kåberg som kommer in och tokkör vart fjärde byte. Fler spelare måste börja jobba mycket hårdare på isen. Och gärna samtidigt! Det vanliga i matcherna är att det är just kedjan med Kåberg som brukar skapa lite "aktion" på isen. De har en förmåga att bara dynga på och köra rakt på mål. Berömvärt, nödvändigt, men de är för ensamma för att göra hela jobbet.

- Herregud! Med lirare som Simon Olsson, Marcus Weinstock och Jared Aulin i laget borde det hända mycket mer på isen! 

Kan det vara så enkelt att Peter Andersson kört fast? Har han tappat tråden? Har han värvat fel spelartyper? Får han inte spelarna att följa spelidén? Har spelarna rent av ledsnat på hans röst?

Nu är inte säsongen körd på något sätt för Örebro men det måste hända något väldigt snart. Laget måste hitta tillbaka till en trygghet i spelet som ger utslag i form av poäng och segrar. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om Örebro tar bakvägen till Kvalserien denna gång och gör en Rögle! Den som lever får se..

Örebro, Karlskoga, DIF och AIK!

Emil Kåberg!

Örebro tar idag en efterlängtad hemmaseger mot BIK Karlskoga med 5-3. Jag som följde matchen kan man bara konstatera att BIK är ett mycket bra lag men idag fick Örebro lite av det medflyt de saknat i tidigare matcher. Det var helt enkelt deras tur denna gång. För att vara ett Kilsbergen-derby var det ovanligt lugnt och städat på isen. Ingen ambulans behövde tillkallas. Knappt ett enda blodvite. Emil "Skägget" Kåberg blev lite av huvudrollsinnehavare. Genom två egna utvisningar i första perioden bjöd han in BIK i matchen. BIK tackade för chanserna och smällde in två mål. Riktigt snygga powerplaymål regisserade av Marcus Nilsson. Kanske Karlskogas bäste spelare för kvällen.

Matchen slutar 5-3 efter att BIK tagit ut målvakten och gått för en kvittering i slutminuten. Även om inte Örebro var det bästa laget sett över hela matchen var de väl värda alla tre poäng tack vare sin fina inställning. De slet verkligen för poäng från första nedsläpp fram till slutsignalen. Tycker Kalle Olsson, i Örebro, fortsatt gör bra dagsverken. Lirar nu i förstalinan och får stort förtroende av Peter Andersson. Tråkigt däremot för Patrik Yetman som befaras fått ett armbrott!

Efter matchen "gnäller" Peter Andersson lite över lagets skador under säsongen. Han nämner att Örebro haft tre fyra spelare borta stora delar av säsongen pga av detta. Han ser det som en förklaring till lagets dåliga tabellplacering. Detta argument köper inte jag. Vi själva har under samma tid haft sju eller åtta spelare borta pga skador! Det viktiga är trots allt vad de friska spelarna kan prestera på isen och bevisligen har vi klarat oss rätt bra, trots alla skador..

Asplöven - DIF

Djurgården fick verkligen slita för poängen i dagens bortamatch mot Asplöven. Det var match ända in i kaklet. Tänk så det kan bli. Förra säsongen hade DIF ambitionen att spela om SM-tecken. Nu får de kämpa med näbbar och klor för att ta poäng mot bottenlag i Allsvenskan! Vad händer när Landeskog och Hörnqvist lämnar? Nu har visserligen inte Landeskog varit till sin fördel de senaste matcherna men i alla fall..

AIK - SAIK 3-4

AIK med "vår" Broc Little tog idag en lika efterlängtad som överraskande bortaseger mot självaste Skellefteå! Starkt! För övrigt har AIK mer skador än Peter Anderssons Örebro. Se där att min tes håller! Det är spelarnas insats på isen som är avgörande. Inte hur många som är bandagerade, justerade, eller placerade på hospital. Jag har följt AIK:s öden och äventyr ganska bra denna säsong och anledningen är givetvis Broc Little. Tänk att han faktiskt är lagets bäste poängplockare trots sin litenhet och trots att Elitserien är "så mycket bättre" än Allsvenskan. I dagens match smällde han in en strut och fixade en målpass. Stort av den lille! Med tanke på att AIK som lag inte spelar speciellt stabilt på någon del av isen är denna poängskörd än mer imponerande...

En nyckel..

Vi letar alla efter en speciell nyckel ibland. Den som får dörren att öppna sig. Vi kan famla i blindo men emellanåt gör vi ett fynd. Då öppnar sig oande möjligheter. I vårt gulsvarta lag tycker jag mig se en nyckel som kan leda till framgång kommande säsong. Nu pratar jag inte om något nyförvärv. Jag pratar om:

- Kalle Olsson!

En oerhört sympatiskt spelare med massor av talang. En spelare som kört fast en smula, vars självförtroende fått sig en och annan törn. Här finns massor att hämta för det nya tränarparet. Kan de locka fram Kalles förmågor på ett bra sätt, erbjuda honom en roll som passar, en omgivning som stöttar, kan de ge honom förtroendet att våga misslyckas, då finns här en spelare som kan leverera.

Det är förunderligt att Kalle Olsson kunde vara så anonym - under så många matcher - förra säsongen. Visst såg man att han försökte. Han tog i så det knakade men vad hjälpte det när han aldrig fick möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Han fick aldrig pucken när han är som bäst. Kalle ska få pucken på bladet i mittzon och trampa förbi alla motståndarbackar. Inte spela runt i sarghörnen. Inte stå bakom mål och jiddra. Inte böka längs sarger.

Vi behöver få fram några backar som har förmågan att vända spelet snabbt och bjuda Kalle möjligheten att åka sönder motståndarna. Det vore mumma. Får han bara pucken med farten uppe kan han trampa på, vika in framför mål, och skapa avslut.

- Ska det vara så svårt?

Förhoppningsvis tar Kalle med sig känslan från de avslutande omgångarna från förra säsongen. Då flöt det på. När all press släppte för laget och man kunde spela mer avslappnat - då kom Kalle igång. Han vet att han kan. Inget tjafs. Full fart på rören, pass på bladet, och rakt mot mål.

- Jag tror Kalle Olsson kommer bli ruskigt bra i år!