Ligger lite lågt med skrivandet för stunden. Än är det försäsong. Än behövs varken yxor slipas eller huvuden rulla. Än mindre behöver någon avgå. Vi har lirat fyra matcher. BIK Karlskoga, Salavat, Leksand och Almtuna har stått för motståndet. Vi, liksom alla andra lag, kör tung försäsongsträning. Många pass om dagen blir det. Ryktas om att vi själva dyngar på med tre pass om dagen för närvarande.
Under en försäsong bygger man på, letar, funderar, testar och söker. Nya spelare ska visa sig passa in. Gamla spelare ska styra upp. Formationer ska formeras. Utrustning ska provas ut, finjusteras, och ratas. Kort sagt en himla massa variabler och detaljer som måste ordnas.
Allt är med andra ord som vanligt denna försäsong. Men, vänta lite nu. Så är det inte! Det är inte alls som vanligt denna försäsong. Bara för några ynka månader sedan stod föreningen på randen till degradering. Till konkurs! Har detta faktum redan glömts bort, förträngts, från delar av lagets supportrar?
Läser nämligen på sociala medier att det riktas missnöje mot vår trupp. Den är för tunn, för vek, för uddlös, för dålig på alla sätt och vis. Det ropas om fler spelare, spets, in till laget. Två backar och två forwards, som exempel. Men för i helvetet, säger jag. Stopp, bromsa upp lite, tänk efter. Besinna eder!
- Det finns inte ekonomiskt utrymme att värva spets som tidigare säsonger. Ska det vara så förbaskat svårt att förstå?
Hur kul är det för vår trupp, våra spelare, som har för avsikt att bära laget denna säsong att redan nu behöva bli utdömda. Utdömda innan det ens börjat spelas om poäng? Jag tar mig för pannan. Jag häpnar. Jag tycker det är skamligt, helt enkelt.
- Vi visste om förutsättningarna inför denna säsong. Alla visste det. Det var ingen hemlighet. Vårt lag skulle byggas utifrån andra grunder och värderingar. Det skulle satsas mer på egna produkter och lovande spelare från lägre divisioner. Det gällde att rätta munnen efter verkligheten. Vad är det som år så svårt att fatta och ta till sig?
Jag blir alltid lika förvånad över den naivitet som tycks råda hos vissa. Bara för att vi lever och bor i en förhållandevis stor stad finns det inga som helst garantier att sponsorer ska dyka upp och kasta pengar in i föreningen. Speciellt inte in i en förening som på ett flagrant sätt misskött sin ekonomi!
Naturligtvis önskar även jag att det funnits en annan ekonomisk verklighet för vår föreningen men jag har förlikat mig med verkligheten. Vi är fattiga men ska samtidigt vara oerhört tacksamma över att finnas till. Genom att vi finns till realiseras även chansen till viss sportslig framgång. Låt oss därför, gemensamt, gå in i denna säsong med ambition att stötta vårt lag, alla våra spelare. Ett rejält publikt stöd kan vara just den faktor som får vårt "usla lag" att växla upp och göra oss alla stolta och glada.
Så tycker jag...
